Europaminister Adlercreutz besöker Europaparlamentet

Europa- och ägarstyrningsminister Anders Adlercreutz besöker Europaparlamentet i Strasbourg i Frankrike den 21–22 november. Ministern träffar bland annat företrädare för Europaparlamentets presidium, ordförande för politiska grupper i Europaparlamentet, EU-kommissionärer samt Europaparlamentariker och centrala tjänstemän från Finland.

”Finland stärker sitt inflytande på EU:s beslutsfattande. En viktig fråga som ofta får mindre uppmärksamhet är inflytandet uttryckligen på lagberedningen i Europaparlamentet. Under min resa kommer jag att träffa viktiga aktörer i kommissionen och parlamentet”, säger minister Adlercreutz.

I samband med Europaparlamentets plenarsammanträde kommer minister Adlercreutz att diskutera med parlamentets talman Roberta Metsola. På programmet står också möten med ordförande för politiska grupper i Europaparlamentet, bland annat ordföranden för Europeiska folkpartiets grupp Manfred Weber, ordföranden för gruppen Progressiva förbundet av Socialdemokrater i Europaparlamentet Iratxe García Pérez, vice ordföranden för gruppen Renew Europe Malik Azmani och medordföranden för gruppen De gröna/Europeiska fria alliansen Terry Reintke. Samtalsämnen är framför allt det kommande Europaparlamentsvalet och prioriteringarna för EU:s kommande femårsperiod (2024–2029).

Minister Adlercreutz diskuterar halvtidsöversynen av EU:s fleråriga budgetram och budgetkonsekvenserna av EU:s eventuella utvidgning med kommissionären med ansvar för budget Johannes Hahn. Med Europeiska kommissionens vice ordförande Maroš Šefčovič ska han diskutera bland annat EU:s konkurrenskraft och klimat- och energifrågor.

Minister Adlercreutz besöker också Finlands ständiga representation vid Europarådet i Strasbourg.

Minister Adlercreutz reser till Prag

Europa- och ägarstyrningsminister Anders Adlercreutz besöker Prag torsdagen den 16 november. På programmet står möten med Tjeckiens minister för Europafrågor Martin Dvořák och industri- och handelsminister Jozef Síkela. Dessutom deltar minister Adlercreutz i högnivåkonferensen Prague European Summit.

Med minister Dvořák ska minister Adlercreutz diskutera bland annat halvtidsöversynen av den fleråriga budgetramen, utsikterna för EU:s utvidgning, stärkandet av unionens konkurrenskraft och den inre marknaden samt rättsstatsfrågor. På agendan för diskussionen med minister Síkela står energifrågor i EU-sammanhang och främjandet av den gröna omställningen.

Vid konferensen Prague European Summit deltar minister Adlercreutz i en paneldiskussion om små och medelstora EU-medlemsländers roll i den europeiska integrationen.

Ministrarna med ansvar för EU-frågor inleder förberedelserna inför Europeiska rådets decembermöte och diskuterar EU:s vallagstiftning

Rådskonstellationen allmänna rådet sammanträder i Bryssel onsdagen den 15 november. Rådet inleder förberedelserna inför Europeiska rådets möte i december och diskuterar många andra aktuella frågor, såsom kommissionens arbetsprogram för 2024, rättsstatsfrågor, EU:s vallagstiftning och Spaniens begäran om ändring av förordningen om EU:s språkregler. Europa- och ägarstyrningsminister Anders Adlercreutz företräder Finland vid mötet.

Allmänna rådet inleder förberedelserna inför Europeiska rådets decembermöte genom att diskutera dagordningen för mötet. På Europeiska rådets dagordning står Ukraina, Mellanöstern, EU:s utvidgning, halvtidsöversynen av den fleråriga budgetramen, säkerhet och försvar samt yttre förbindelser.

”I diskussionen om kommissionens arbetsprogram betonar jag att EU måste återgå till en normalt fungerande inre marknad. Inre marknaden utgör grunden för hela EU och är en viktig styrka. Stora länders statliga stöd snedvrider marknaden på ett sätt som inte är gynnsamt för helheten”, säger minister Adlercreutz.

Allmänna rådet fortsätter den preliminära diskussionen om EU:s förberedelser inför en eventuell utvidgning. Avsikten är att analysera utvidgningens konsekvenser för EU:s politik, finansiering, institutioner och beslutsfattande. Europeiska rådet fastställer närmare ramar för diskussionen om EU:s framtid.

”Kommissionens nyligen offentliggjorda utvidgningspaket för diskussionen ett steg framåt. EU:s utvidgning är en stor framtidsfråga. Rättsstatsprincipen och bekämpningen av korruption är avgörande frågor i utvidgningsdiskussionen”, konstaterar minister Adlercreutz.

Ministrarna för en riktlinjedebatt om Europaparlamentets förslag till reform av EU:s valakt. Liksom Finland har många andra medlemsstater förhållit sig mycket avvaktande till parlamentets förslag. Förutom upprättandet av transnationella listor och processen med toppkandidater har också bland annat den föreslagna gemensamma valdagen (9 maj), det allmänna införandet av brevröstning och förslagets konsekvenser för de nationella vallagarna och valtraditionerna väckt oro. Det är inte möjligt att revidera EU:s valakt i enlighet med parlamentets förslag inför valet 2024.

Kommissionen lägger fram för rådet sitt arbetsprogram för 2024. Finlands huvudsakliga prioriteringar i arbetsprogrammet för 2024 är kommissionens meddelande om klimatmål för 2040, kommissionens meddelande om reformer och politiköversyn inför utvidgningen samt strategin för den europeiska försvarsindustrin.

Rådet får lägesrapporter om rättsstatsprincipen i Polen och om respekten för EU:s värden i Ungern. Vid mötet fattas inga beslut om sakinnehållet, och det är inte heller aktuellt att rådet fastställer sin ståndpunkt. Finland fortsätter på sin långsiktiga linje i rättsstatsfrågor och främjar rättsstatsprincipen och bekämpningen av korruption i EU. Demokrati, rättsstatens principer och grundläggande och mänskliga rättigheter är grunden för all verksamhet i EU.

Ministrarna tar också del av en lägesrapport om förbindelserna mellan EU och Storbritannien. Ministrarna kommer även att utvärdera framstegen avseende Spaniens begäran om att katalanska, baskiska och galiciska ska bli officiella språk i EU.

I rådskonstellationen allmänna rådet företräds medlemsländerna i huvudsak av sina ministrar med ansvar för EU-frågor. Allmänna rådet ansvarar bland annat för förberedelserna inför Europeiska rådets möten. Det ansvarar också för flera tvärpolitiska områden, till exempel för förhandlingarna om budgetramen och för EU:s utvidgning. Dessutom behandlar rådet frågor som rör rättsstatsprincipen.

Adlercreutz: Relationen mellan Finland och Estland är stark

Europa- och ägarstyrningsminister Anders Adlercreutz besökte Tallinn på måndagen. Värd för besöket var Estlands utrikesminister Margus Tsahkna. Under besöket diskuterades bland annat Finlands och Estlands fortsatta orubbliga stöd för Ukraina.

-Att fortsätta stöda Ukraina är centralt – det är Finlands entydiga linje. Det gäller både det militära och humanitära stödet samt stödet för återuppbyggnadsarbetet. Här diskuterade vi möjligheten att engagera näringslivet. Också våra företag kan spela en roll i det arbetet, säger Adlercreutz.

-Relationen mellan Estland och Finland är stark och när vi nu formellt är allierade i NATO kan vår relation fördjupas och utvecklas ytterligare.

Även gasröret mellan Finland och Estland berördes, och det gemensamma arbetet för att få fram alla fakta i fallet.

-Röret kommer att vara ur bruk en tid framöver, och samarbetet kring utredningen fortsätter. Samtidigt består behovet av ett fungerande energisamarbete mellan våra länder. Det är något vi ska fortsätta utveckla.

Även EU:s utvidgning diskuterades. I diskussionen betonade Adlercreutz att det inte är en fråga om ifall EU kommer att utvidgas, utan om hur och när det sker.

-Länderna i gråzonen är idag i en ohållbar situation. Ryssland använder sitt inflytande till att försöka destabilisera och motverka att fler länder närmar sig unionen. EU:s utvidgning är idag i allra högsta grad en säkerhets- och geopolitisk fråga, säger Adlercreutz.

Adlercreutz: Dags för Ungern att ratificiera Sveriges Nato-medlemskap

Denna vecka samlades europaministrarna till rådsmöte i Luxemburg, där Finland representerades av europa- och ägarstyrningsminister Anders Adlercreutz

Inför mötet kom nyheten att Turkiets president Erdoğan bestämt att Sveriges NATO-ansökan förs till det turkiska parlamentet. Nyheten väckte intresse också utanför själva mötet. Det är bara Turkiet och Ungern som ännu inte godkänt Sveriges ansökan om att bli medlem i försvarsalliansen.

– På mötet passade jag på att påminna min ungerska kollega på plats att det nu är dags att skynda sig om Ungern inte vill bli sist i att ratificera Sveriges medlemskap, säger Adlercreutz.

Sveriges NATO-medlemskap är den enskilt viktigaste säkerhetspolitiska frågan för Finland just nu.

– Finlands medlemskap i NATO är komplett först när vår närmaste partner Sverige också är medlem.

På mötet diskuterades även bland annat EU:s utvidgning. Adlercreutz lyfte fram vikten av att processerna gällande utvidgningen ska vara noggranna och slutföras så att alla öppna frågor löses.

– Frågan är inte om EU kommer att utvidgas, utan när det sker. Vi har sett hur länderna i EU:s gränszon konstant lever under det ryska hotet, och man kan lugnt konstatera att EU:s utvidgning i högsta grad också är en säkerhetspolitisk fråga

Minister Adlercreutz besöker Tallinn

Europa- och ägarstyrningsminister Anders Adlercreutz besöker Tallinn måndagen den 30 oktober. Värd för besöket är Estlands utrikesminister Margus Tsahkna.

Ministrarna ska diskutera många aktuella EU-frågor. På agendan står bland annat unionens utvidgning, utvecklandet av EU:s resiliens och EU:s kommande strategiska agenda för 2024–2029. Ministrarna ska också diskutera läget i fråga om Rysslands anfallskrig mot Ukraina och sätt att stärka EU:s stöd till Ukraina.

Ministrarna Adlercreutz och Tsahkna är kolleger i rådskonstellationen allmänna rådet. Allmänna rådet ansvarar bland annat för förberedelserna inför Europeiska rådets möten. Det ansvarar också för flera tvärpolitiska områden, till exempel för förhandlingarna om budgetramen och för EU:s utvidgning. Dessutom behandlar rådet frågor som rör rättsstatsprincipen.

Ministrarna med ansvar för EU-frågor förbereder Europeiska rådets oktobermöte

Rådskonstellationen allmänna rådet sammanträder i Luxemburg tisdagen den 24 oktober. Huvudtemat för mötet är förberedelserna inför Europeiska rådets oktobermöte. Rådet ska också fortsätta sin rättsstatsdialog med landsspecifika diskussioner. Europa- och ägarstyrningsminister Anders Adlercreutz företräder Finland vid mötet.

Allmänna rådet förbereder Europeiska rådets möte den 26–27 oktober och diskuterar utkastet till Europeiska rådets slutsatser. Teman för Europeiska rådets oktobermöte är stödet till Ukraina, halvtidsöversynen av EU:s fleråriga budgetram, ekonomi och konkurrenskraft, migrationens yttre dimension och aktuella frågor med anknytning till yttre förbindelser.

Finland anser att det är viktigt att EU fortsätter att reagera på Rysslands militära aggression mot Ukraina med kraftiga, effektiva och samstämmiga insatser. När det gäller halvtidsöversynen av budgetramen anser Finland att det är viktigt att olika finansieringsbehov sätts i prioritetsordning och att möjligheterna att omfördela finansieringen utnyttjas så omfattande som möjligt. Finlands syn på migrationspolitiken är att EU bör agera utifrån den migrationspakt som är under behandling och förbättra hanteringen av alla yttre gränser samt ingå partnerskap med ursprungs- och transitländerna. Finland anser att en fungerande inre marknad, en effektiv användning av de nuvarande EU-medlen och rättvis konkurrens som bygger på en hållbar ekonomi utgör grunden för EU:s konkurrenskraft på lång sikt, och är i nyckelroll när det gäller att lösa både nuvarande och framtida utmaningar.

”Den inre marknaden fungerar inte så smidigt för närvarande, och många länders förkärlek för statligt stöd innebär ur Finlands synvinkel en utmaning. Idén att använda statligt stöd som en hävstång för investeringar i grön omställning i länder där det inte finns några verkliga konkurrensfördelar på lång sikt är problematisk för hela EU. Det skulle försvaga unionens konkurrenskraft, och det förlorar vi alla på. Praxis för statligt stöd måste återgå till att följa de principer som gällde före pandemin”, säger minister Adlercreutz.

Ministrarna ska fortsätta rådets rättsstatsdialog genom att diskutera landskapitlen om Tyskland, Danmark, Irland, Estland och Grekland i kommissionens rapport om rättsstatsprincipen. Rådets rättsstatsdialog, som baserar sig på kommissionens årliga rapport om rättsstatsprincipen, är en viktig metod när det gäller att stärka rättsstatsprincipen i Europeiska unionen. Finland fortsätter på sin långsiktiga linje i rättsstatsfrågor och främjar rättsstatsprincipen och bekämpningen av korruption i EU. Det är särskilt viktigt att det finns en nära koppling mellan finansiering från unionens budget och respekt för rättsstatsprincipen, åtgärder mot missbruk av medel och förebyggande av korruption.

Vid mötet presenterar kommissionen också sitt meddelande av den 11 oktober 2023 om en verktygslåda som hänför sig till demografiska förändringar i Europa. I meddelandet presenteras de politiska instrument som medlemsländerna kan använda för att hantera demografiska förändringar och de sociala och ekonomiska konsekvenserna av dessa.

Ministrarna kommer också att utvärdera framstegen avseende Spaniens begäran om att inkludera katalanska, baskiska och galiciska i förordningen om EU:s språkregler.

I rådskonstellationen allmänna rådet företräds medlemsländerna i huvudsak av sina ministrar med ansvar för EU-frågor. Allmänna rådet ansvarar bland annat för förberedelserna inför Europeiska rådets möten. Det ansvarar också för flera tvärpolitiska områden, till exempel för förhandlingarna om budgetramen och för EU:s utvidgning. Dessutom behandlar rådet frågor som rör rättsstatsprincipen.

Finska staten förbereder deltagande i Finnairs planerade aktieemission

Finnair Abp meddelade den 6 oktober 2023 att bolaget bereder en aktieemission vars syfte är att säkerställa Finnairs förmåga att genomföra sin strategi i en förändrad omvärld efter pandemin och anfallskriget mot Ukraina samt att stödja bolagets tillväxt på lång sikt. Finnairs styrelse har för avsikt att för den extra bolagsstämman i oktober 2023 lägga fram ett förslag till emissionsbemyndigande för genomförandet av arrangemanget.

Finska staten innehar för närvarande cirka 55,8 procent av aktierna och rösterna i Finnair. Staten stöder Finnairs plan och planerar att delta i aktieemissionen i proportion till sin ägarandel. Finska staten förväntar sig att delta så att ett belopp som motsvarar teckningspriset för aktierna kvittas mot lånekapital enligt det kapitallåneavtal som bolaget och staten ingått. I egenskap av aktieägare ser staten det planerade arrangemanget och stärkandet av bolagets balansställning som en ändamålsenlig lösning med tanke på såväl bolaget som alla dess aktieägare.

”Kriserna har haft betydande konsekvenser för hela flygtrafiken och därmed också för Finnair, som hört till de starkaste i branschen. Staten anser att den planerade transaktionen är ekonomiskt motiverad för den som aktieägare. Transaktionen gör det dessutom möjligt att förtydliga bolagets balansstruktur, och stöder på så sätt bolagets långsiktiga tillväxt samt stärker dess förmåga att genomföra de investeringar som behövs. Som en ansvarsfull och långsiktig ägare vill staten säkerställa förutsättningarna för Finnairs affärsverksamhet även i framtiden”, säger minister Anders Adlercreutz, som ansvarar för statens ägarstyrning.

Finanspolitiska ministerutskottet har förordat statens deltagande i arrangemanget, och statsrådets allmänna sammanträde har bemyndigat staten att delta.

Publicerad på Statsrådets nätsidor 6.10.2023

Utredning om EU-karriärer visar hur underrepresenterade Finland är i Bryssel Minister Adlercreutz: I EU behövs fler finländare

Flera nordeuropeiska länder, inklusive Finland, riskerar att hamna i en situation där betydligt färre av deras medborgare arbetar i EU-uppdrag än vad man skulle kunna anta utifrån deras andel av befolkningen i EU. Det här är en sak som vi varit bekymrade över en längre tid. Synen på EU och EU:s existensberättigande påverkas av hur stor andel av medborgarna i ens hemland som arbetar vid EU-institutionerna. Upplever man att ens egen röst blir hörd i EU eller inte? Den färska utredningen om EU-karriärer är central med tanke på Finlands inflytande i EU. Utredningen redogör för orsakerna till underrepresentation och erbjuder lösningar för att förbättra situationen.

Det handlar om unionens trovärdighet i medborgarnas ögon, men också om kvaliteten på unionens politikåtgärder. Kännedom om de olika ländernas särdrag förbättrar i synnerhet kommissionens initiativ.

Så som vi också konstaterat i vårt regeringsprogram är Europeiska unionen Finlands viktigaste referensram och värdegemenskap inom såväl politik som ekonomi. I vår EU-politik betonas främjande av konkurrenskraften och den inre marknaden samt en hållbar tillväxtpolitik som utgår från att förbättra medlemsstaternas offentliga finanser och skuldhållbarhet.

Dessutom vill vi stärka EU:s globala roll och handlingsförmåga. EU är inte vår försvarspolitiska lösning, men unionen har en tydlig säkerhetspolitisk dimension.

Konsekventa politikåtgärder för att bekämpa klimatförändringar och bevara den biologiska mångfalden måste vidtas i EU också i fortsättningen. Vi främjar investeringar i ren energi och utnyttjar naturresurser på ett hållbart sätt. Med tanke på unionens funktion och trovärdighet är det särskilt viktigt att främja rättsstatsprincipen och korruptionsbekämpningen i EU. I ett globalt perspektiv har EU en central roll när det gäller att främja de mänskliga rättigheterna och demokratin.

Allt detta förutsätter goda förbindelser mellan Helsingfors och Bryssel. Ju bättre människorna i kommissionens korridorer känner till våra synpunkter och särdrag, desto bättre förutsättningar har vi att främja dessa frågor på EU-nivå. Att främja EU-rekryteringar ska därför ses som ett sätt att effektivisera inflytandet i EU.

Tillsammans med kommissionen har vi utarbetat en handlingsplan med målet att öka antalet finländare som arbetar i EU. Åtgärder behövs naturligtvis både här i Finland och i Bryssel.

Under hösten kommer regeringen att dra upp riktlinjer för prioriteringarna i EU-inflytandet både under den nuvarande kommissionens återstående mandatperiod och med tanke på den kommande kommissionens program. Dessutom säkerställer vi tjänstemännens kunnande i EU-frågor och främjar finländska tjänstemäns tillträde till EU-uppgifter och avancering vid institutionerna. Våra förutsättningar för föregripande inflytande förbättras också genom att antalet nationella experter och praktikanter (NEPT) vid EU-institutionerna ökar. I budgeten för nästa år ingår en nivåhöjning för finansieringen av de nationella experterna.

Det är viktigt att politiska beslut grundar sig på tillförlitlig information. Nu har vi en utredning som ger en utmärkt grund för riktlinjer och påverkansåtgärder både på kort och på längre sikt.

Det är i Finlands intresse att EU utvecklas till en bättre och mer fungerande union. Därför behövs det fler finländare i EU.

Publicerad på statsrådets nätsidor den 6.10.2023.

Europaministrarna fortsätter diskutera EU:s framtid i Murcia i Spanien

Spanien, som är ordförande i Europeiska unionens råd, ordnar ett inofficiellt möte för Europaministrarna i staden Murcia torsdagen den 28 september. Temat för mötet är diskussionen om EU:s framtida program. Europa- och ägarstyrningsminister Anders Adlercreutz företräder Finland vid mötet.

Avsikten med mötet är att fortsätta den preliminära diskussionen om hur EU:s olika politikområden, budget och organ påverkas av utvidgningen. Diskussionen inleddes på europaministrarnas inofficiella möte i Stockholm den 21–22 juni 2023. Avsikten är dessutom att diskutera EU:s öppna strategiska autonomi, som är en av de viktigaste prioriteringarna för ordförandelandet Spanien.

Enligt regeringsprogrammet har Finland som mål att Europeiska unionen ska vara globalt stark och handlingskraftig och att unionen ska arbeta för medlemsstaternas och medborgarnas säkerhet, välbefinnande och ekonomiska intressen. Det ligger i Finlands intresse att EU utvecklas till en bättre och mer fungerande union.

”Det är bra att vi under ordförandelandet Spaniens ledning får fortsätta föra den diskussion om EU:s framtid med tanke på utvidgningen som inleddes i Stockholm. Rättsstatsprincipen ska även i framtiden stå i centrum såväl inom utvidgningspolitiken som de övriga politikområdena i EU. Detta förbättrar unionens handlingskraft och trovärdighet och ger unionens verksamhet större acceptans”, säger minister Adlercreutz.

I enlighet med EU:s grundfördrag ska Europeiska rådet ge unionen de impulser som behövs för dess utveckling och bestämma dess allmänna politiska riktlinjer och prioriteringar. Europeiska rådet ska efter Europaparlamentsvalet, som ordnas i maj 2024, godkänna EU:s strategiska program 2024–2029. Programmet anger prioriteringarna för den nya femårsperioden och är en anvisning för kommissionens nya ordförande.

EU:s medlemsstater har varit eniga om behovet av att inleda en diskussion om EU:s interna förberedelser inför utvidgningarna. Europeiska rådets uppgift är att fastställa ramarna för denna diskussion.

Syftet med de informella ministermötena är att dryfta och föra en fri diskussion om allmänna frågor. Inga beslut fattas på mötena.