Adlercreutz: Direktivet om byggnaders energiprestanda riskerar bli en katastrof

EU-parlamentet röstade denna vecka om sin ståndpunkt gällande direktivförslaget om byggnaders energiprestanda. Anders Adlercreutz, riksdagsledamot för SFP, är orolig för vad direktivet kan komma att betyda i praktiken.

– Energieffektivitet är något vi skall eftersträva. Men det är inte en enkel ekvation. I synnerhet på våra breddgrader är det skäl att förstå, att energieffektivitetsrenoveringar inte är okomplicerade saker. Det finns inte ett säkrare sätt att ta kål på en gammal byggnad än att renovera det på ett dåligt sätt. Det kan lätt gå fel, säger Adlercreutz

Enligt EU-parlamentets ståndpunkt skall alla byggnader nå energieffektivitetsklass E före år 2030. Kraven föreslås också gälla gamla byggnader, med vissa undantag.

– Det här är den problematiska biten, säger Adlercreutz. Gamla och nya byggnader är helt olika i ett byggnadsfysikaliskt hänseende. Eftersom energieffektivitet betyder att man ändrar på det yttre höljets konstruktion och samtidigt i de flesta fall även är tvungen att sätta in maskinell ventilation med värmeåtervinning är det lätt att se, att det är fråga om mycket omfattande förändringar. Det är dyrt, men framför allt kan det vara mycket riskabelt om inte allt går rätt till.

– En byggnad som fungerat problemfritt i hundra år blir plötsligt beroende av maskiner. En lätt, ofta massiv och problemfri yttervägg blir sårbar och känslig för fel.

Adlercreutz säger, att man här måste inse, att byggnadsbeståndet och klimatet är olika i olika länder, liksom energiproduktionen.

– I Mellaneuropa värmer man sina hus i stor utsträckning med gas. Det gör vi inte här. I synnerhet egnahemshus använder ofta elvärme och den är så gott som fossilfri. Även vår fjärrvärme blir fossilfri i rask takt. Viktigare än den absoluta elförbrukningen är frågan om när el konsumeras, hur konsumtionstopparna kan göras lägre. Och här har smarta system en större betydelse än ytterväggens tjocklek, menar Adlercreutz

Nu inleds trialogförhandlingar om direktivförslaget mellan kommissionen, EU-parlamentet och rådet.

– Våra byggnader är märkbart mer energieffektiva än byggnader i Mellaneuropa. Nu gäller det att se till, att slutresultatet och den nationella implementeringen av det kommande direktivet är förnuftig. I sin nuvarande form skulle tillämpningen av direktivförslaget innebära enormt höga kostnader och potentiellt katastrofala följder för byggnadsbeståndet, avslutar Adlercreutz

Adlercreutz: Tröskeln för företagsamhet måste sänkas.

Det är dags att inse att arbetslivet lever i en förändring. Vi behöver en kombinationsförsäkring som täcker både egenföretagare och anställda, säger riksdagsledamot Anders Adlercreutz.

-Idag kan man byta yrke flera gånger under sin arbetskarriär och framförallt kan man byta roll flera gånger. Ibland är man arbetsgivare, ibland arbetstagare. Emellanåt är man företagare, emellanåt arbetar man för någon annan. Men vårt socialskyddssystem ser ut som det alltid gjort. Vi har skilda system för dem som anställer, och skilda för dem som blir anställda. Det här skapar många problem och framförallt inflexibilitet, säger Adlercreutz

Adlercreutz konstaterar att det för närvarande finns cirka 190 000 egenföretagare i Finland.

– Det är på många sätt en positiv sak. Inställningen till företagande är märkbart bättre idag än den var för bara tjugo år sedan. Men samtidigt är det ett tecken på ett problem: många av de som är egenföretagare gör det av fri vilja. De vill själva styra över sin tillvaro. Det finns även många som gör det för att alternativen är få. I stället för att anställa en person väljer företag att köpa tjänster av en företagare, eftersom man upplever att risken att anställa är för stor, säger Adlercreutz.

Adlercreutz anser att detta måste åtgärdas både genom att reformera arbetsmarknaden och genom att göra det lättare  att gå från företagare till anställd och vice versa.

-Det måste bli lättare och framförallt attraktivare att anställa. Det är en del av lösningen. Men vi måste också bryta upp de silon vi har. SFP har länge talat för en kombinationsförsäkring som en lösning till problemet. En försäkring, som består även om man tar steget från företagare till anställd eller tvärtom. Många är rädda för att starta ett företag av rädsla för att förlora sina förmåner. Det här skulle åtgärda det som idag skapar tröghet på marknaden,  säger Adlercreutz.

– Vi har inte råd med ett system som inte erkänner den verklighet vi lever i. Världen har förändrats. Den verklighet, i vilken man vandrar in genom en fabriksport som tjugonågonting gammal och ut i pensionslivet som 60-plussare, finns inte mera. Vårt socialskyddssystem måste börja känna igen det här, säger Adlercreutz.

Adlercreutz: Finland har nu gjort sitt. Dags för Turkiet och Ungern att följa efter

– Vi är inte i mål ännu, men det här är ett steg framåt, säger Svenska riksdagsgruppens ordförande Anders Adlercreutz när riksdagen ratificierade Nato- medlemskapet idag. Han syftar på att Ungern och Turkiet fortfarande inte ratificerat Finlands medlemskap i Nato. 
 
-Nu har denna riksdag som initierade processen gjort sitt. Nu är det upp till Ungern och Turkiet att se sitt ansvar och skjuta inrikespolitiken åt sidan. Sverige och Finland stärker Nato, vårt medlemskap gör hela Europa tryggare. Det är dags att få ratificeringen i mål så att vi kan gå in i Nato jämsides och samtidigt.
 
Adlercreutz säger att Natomedlemskapet på bästa möjliga vis garanterar att alla kan leva i trygghet i Finland.  SFP har länge förespråkat ett finländskt Natomedlemskap, också då det var en impopulär åsikt. 
 
– Länge fick vi vara rätt ensamma i den här diskussionen. Så sent som 2018 var Torvalds den enda presidentkandidaten som flaggade för ett medlemskap. I slutet av 2021 efterlyste jag att vi inleder en medlemskapsprocess och nu ett drygt år senare är det verklighet. Opinionen svängde snabbt och väl så. Den bistra verkligheten runtomkring oss åstadkom en kursförändring, säger Adlercreutz.
 
Adlercreutz betonar, att Finland fortsättningsvis kommer att fatta beslut om sitt eget försvar, men att det är viktigt att vi är en aktiv och konstruktiv aktör i Nato.
 
– Grunden för vårt försvar kommer också i framtiden att basera sig på våra egna styrkor. Det är rätt och riktigt. Men när vi väl är medlemmar så har vi stöd av de övriga i koalitionen. Vi går in i Nato med jämlika rättigheter och jämlika förpliktelser. Våra garnisoner blir nu Nato garnisoner. Samtidigt är det bra att erkänna, att vi knappast kommer att ha permanenta utländska styrkor i Finland helt enkelt för att vi har så bra förmågor själva, säger Adlercreutz.
 
Natomedlemmar förväntas lägga två procent av landets BNP på försvarsutgifter. Redan idag ligger vi över den siffran.
 
– Rysslands anfall mot Ukraina visar att vi länge tänkt rätt. Nu gäller det att hålla tag i insikten om att ett trovärdigt försvar är viktigt. Vi bör hålla fast vid en nivå på minst 2% av BNP för våra försvarsutgifter. 

Adlercreutz: Nyland behöver fler högskoleplatser

Huvudstadsregionen är enormt viktig för hela Finlands ekonomi. Vi har inte råd men den hjärnflykt vi har idag. Vi behöver flera högskoleplatser i Nyland för våra unga, säger Anders Adlercreutz, riksdagsledamot för SFP. 

Adlercreutz tar upp den ojämna fördelningen av högskoleplatser i Finland som ett stort problem. 

– I övriga Finland har vi 0,85 högskoleplatser per två studieplatser på andra stadiet. I huvudstadsregionen är samma siffra 0,7. Det är en stor skillnad. Det betyder också, att en stor del av våra studeranden måste söka sig annanstans för att studera. Ibland betyder det att man tar sig till andra finländska universitet men ofta betyder det att man åker utomlands.

Helsingfors universitets rektor lyfte på lördagen i Helsingin Sanomat upp det, att 60% av de unga som lämnar landet kommer från Nyland. 

– Det här är en oproportionerligt stor andel. Det är för all del bra att man ser studier utomlands som en möjlighet, men om det leder till att allt fler unga permanent flyttar bort från Finland har vi ett problem, säger Adlercreutz

– Vi behöver en förnuftigt regionpolitik och ett brett högskolenät är viktigt . Men vi måste dels låta högskolorna specialisera sig, dels se till att vi inte skapar konstgjorda incitament till att flytta utomlands. Det är viktigt i synnerhet när vi försöker höja andelen högskolestuderande. Nyland behöver fler högskoleplatser, det är en nationell angelägenhet, avslutar Adlercreutz 

Adlercreutz: Vi behöver ett företagardiplom på andra stadiet. 

– Attityden kring företagande är på klar uppgång. Det är dags att det också syns i undervisningen. Vi behöver ett företagardiplom på andra stadiet. 

Det tycker Anders Adlercreutz, riksdagsledamot och ordförande för Svenska riksdagsgruppen. 

– Organisationer som Ung företagsamhet (UF)   har vuxit kraftigt de senaste åren. I riksdagens Finansutskott har vi flera år kunnat stärka finansieringen för företagarfostran.  Förra året deltog nästan 5000 elever i programmet. Företagande är plötsligt en möjlig bana för allt fler ungdomar. Och även om man inte själv tänker gå in på en företagarbana ger program som UF eleverna viktiga färdigheter för det kommande studie- och arbetslivet. 

Adlercreutz anser, att man borde bygga upp en undervisningshelhet kring företagande. 

– Vi har redan nu gymnasiediplom i konstämnen. Det är en positiv sak. Nu borde vi bygga upp en motsvarande struktur kring företagande. Och framförallt: eftersom vi vet, att studentprovets tyngd i högskolantagningen  långt styr de val en 15-åring gör inför sina gymnasiestudier borde vi gå längre än så. Jag hoppas att även högskolorna ser vikten av dessa diplom och ger dem en tyngd i högskoleantagningen. 

Adlercreutz påpekar, att attityder bäst ändras när man är ung. 

– Alla behöver förstås inte bli företagare. Men det är värdefullt att få försöka på det, och framförallt att få stifta bekantskap med de mekanismer som styr företagande – och i förlängningen vår ekonomi. Samtidigt ger program som UF eleverna en möjlighet att lyckas eller misslyckas i en trygg miljö. De erfarenheterna hjälper varje elev senare i livet. 

Adlercreutz: de stora spårsatsningarna måste granskas kritiskt

Det stora tågprojekten måste kammas igenom och det krävs prioriteringar. Det är helt klart att vi inte har råd med dem alla, säger Svenska riksdagsgruppens ordförande Anders Adlercreutz. Det planeras nya tågbanor norrut, mot nordväst och österut. Vi måste nu göra en objektiv bedömning och prioritera.

-Under de senaste dagarna har det kommit undersökningar som ifrågasätter samhällsnyttan med till exempel det sk. Entimmeståget, en tågbana som i dagens läge beräknas kosta ca 4 miljarder euro. För en årlig trafik på två miljoner resor förväntas staten stå för åtminstone 2,5 miljarder euro. Det här är inte hållbart, säger Adlercreutz.

Det så kallade Entimmeståget skulle innebära kostnader av astronomiska mått för att uppnå en rätt blygsam försnabbning av resetiden. Det betyder att enbart projektets kapitalkostnader leder till en kostnad på flera hundra euro per inbesparad arbetstimme.

Den ledande tanken bakom många av de här stora tågprojekten har varit klimatnyttan. Nu ifrågasätter utredningarna de kalkylerna. Det beräknas ta upp till 300 år för Finlandsbanan och 140 år för  det så kallade entimmestågets klimatavtryck att sparas in.

-Det här visar klart att vi istället bör fokusera på att förbättra den infrastruktur vi har. Att bygga nya banor genom skog och mark är inte bara dyrt, miljöpåverkan är också betydande. Samtidigt som det är viktigt att t.ex. utöka huvudstadsregionens pendlingsområde måste vi också ha helheten i åtanke. Och höghastighetsbanor är inte den enda tänkbara lösningen, avslutar Adlercreutz.

Adlercreutz: Viktigt beslut om Leopardinsatserna

Tyskland har idag bekräftat att man kommer att skicka Leopard 2-stridsvagnar till Ukraina. Riksdagsledamot Anders Adlercreutz gläds över att förbundskanslern Olaf Szholz nu äntligen ger grönt ljus för ett effektivt stöd till Ukraina.

– Det här var ett nödvändigt beslut. Ryssland ökar trycket mot de ukrainska försvarsställningarna och Ukrainas resurser är begränsade. Ju snabbare vi hjälper, ju effektivare stödet är, desto snabbare kan kriget ta slut. Det är i vårt intresse, det är i Ukrainas intresse, och paradoxalt nog, också i Rysslands intresse, säger Adlercreutz.

I slutet av december publicerade Adlercreutz tillsammans med de Grönas riksdagsledamot Atte Harjanne en text som föreslog ett europeiskt gemensamt Leopard-talko. Sedan dess har diskussionen gått snabbt framåt.

– Viljan att hjälpa har varit stor. Samtidigt har det varit beklämmande att se hur svårt det har varit att fatta beslut. Stridsvagnar i Ukrainas händer är inte offensiva vapen, de krävs för att det ukrainska folket skall kunna försvara sig. Och eftersom det i detta fall inte bara är fråga om att leverera vagnar, utan också utbildning, dröjer det innan hjälpen når fram. Ett dröjsmål, som Ukraina inte har råd med. Nu bör vi agera snabbt, säger Adlercreutz.

Försvarsministern Mikko Savola bekräftade idag på eftermiddagen efter Tysklands besked, att Finland kommer att delta i ett internationellt samarbete för att leverera Leoparder 2-stridsvagnar till Ukraina. Vårt deltagande kommer inte att vara stort, men Adlercreutz påpekar att det är viktigt att vi drar vårt strå till stacken.

– Under diskussionens gång har det också framkommit, att alla länder inte håller sin utrustning i skick. Det har vi däremot gjort. Vi har ett stort antal stridsvagnar som dessutom är i funktionsdugligt skick. De behövs nu i Ukraina och jag ser det som helt klart, att Finland ska vara med. Vi bör delta med noggrant avvägd mängd stridsvagnar, säger Adlercreutz.

Adlercreutz: Ramstein-mötet måste öppna för ett effektivare stöd till Ukraina

Ukraine Defense Contact Group som består av 40 länder som stöder Ukraina i kriget träffas på fredagen i Ramstein, Tyskland. Svenska riksdagsgruppens ordförande Anders Adlercreutz hoppas på konkreta beslut för att öka hjälpen till Ukraina.

-Det är helt klart att Ryssland inte kommer att lämna de områden det illegalt ockuperat frivilligt. Samtidigt vet vi, att Ukraina är beroende av den hjälp vi ger. Det är entydigt i inte bara Europas utan hela världens intresse, att Rysslands anfall mot Ukraina inte leder till en fryst konflikt. Om man kan tolka anfallet som en seger för Ryssland kommer andra länder att försöka på samma sak, säger Adlercreutz.

-Därför är det nu viktigt att stödet trappas upp. Den enda som eskalerar kriget är Ryssland. Och därför måste Ukraina stödas. Samtidigt är all effektiv hjälp fråga om komplicerade system som kräver stöd, utbildning och logistik. Därför är det skäl att agera nu – i alla händelser tar det tid innan stödet kan tas i bruk i Ukraina. Och vi vill få ett slut på kriget, säger Adlercreutz.

Tillsammans med Atte Harjanne föreslog Anders Adlercreutz i slutet av förra året att man skapar en europeisk koalition för att stöda Ukraina med moderna Leopard 2 stridsvagnar. Tanken har fått stöd internationellt. Tyskland, som i praktiken avgör om Leopard 2-vagnar kan skickas spelar här en avgörande roll.

-Det är klart att Finland bör vara med i en sådan koalition. Vi kan inte bidra med mycket, men vi bör vara med, liksom president Niinistö och minister Haavisto klart har sagt. Tanken, att detta stöd vore avhängigt av att USA också skickar stridsvagnar, någonting som Berlin signalerat, är absurd. Ukraina behöver inte flera typer av stridsvagnar, utan många vagnar av en och samma typ. Leopard 2 är ett system som är relativt lätt att lära sig använda med den utbildning ukrainska stridsvagnsbesättningar har. Och underhållet är mycket lättare att göra jämfört med amerikanska alternativ. Nu är det dags att Tyskland och Europa visar det ledarskap som behövs, säger Adlercreutz.

Adlercreutz: Slopa behovsprövningen av arbetskraft

Svenska riksdagsgruppens ordförande Anders Adlercreutz deltog idag på torsdagen i en valpanel på Resemässan. I panelen diskuterades den inhemska turistbranschen och det konstaterades att bristen på arbetskraft är skriande. Det ses som det största problemet med tanke på hela branschens verksamhetsförutsättningar.

Ett konkret åtgärd som SFP redan länge arbetat för är att slopa behovsprövningen.

– Behovsprövningen som idag tillämpas inom många branscher är inte av denna världen. Den skapar onödig byråkrati, den försätter de anställda i en sårbar situation. Men det är också en konkurrenskraftsfråga: Om vi har en verksamhetsmiljö där företag inte själv får bestämma vem de anställer flyttar företagen till ett land där sådana begränsningar inte finns, säger Adlercreutz.

Adlercreutz föreslår att man  kunde man slopa behovsprövning av arbetskraft i några försöksregioner.

– Vi kunde börja med lokala försök för att lindra de farhågor som finns. De företag som bevisligen skött sina förpliktelser bör ha en skild rutt med lättare processer, säger Adlercreutz.

-Vi behöver också i övrigt bättre processer för arbetskraftsrelaterad invandring.  Den nuvarande linjen lockar inte hit nya företag och främjar inte heller de inhemska företagens tillväxtförutsättningar,  säger Adlercreutz.

Adlercreutz: Sysselsättningsmålen överträffades, men vi kan bättre

Sysselsättningen är på rekordnivå. Statistikcentralens senaste siffror från november visar på en sysselsättningsgrad på 74,7%. Svenska riksdagsgruppens ordförande Anders Adlercreutz är nöjd, men påpekar, att arbetskraftsbristen oroar. 
-Inför denna regeringsperiod ställde vi en sysselsättningsgrad på 75% som mål. Enligt den gamla räknemodellen som då användes motsvarar dagens siffror en sysselsättningsgrad på 75,6%.  Det är en bra bit över de målsättningar som då ställdes och ett tecken på att sysselsättningspolitiken varit lyckad. Men samtidigt rapporterar våra företag om en stor brist på arbetskraft. Det är klart att en stor del av vår ekonomi inte går på full effekt, säger Adlercreutz.
Adlercreutz har lyft upp Migrationsverkets bristande processer vid flera tillfällen. Som bäst granskas Migationsverkets verksamhet. 
– Det är bra att en granskning nu görs. Vi måste få ordning på processerna. Men det här är inte ett problem som enbart löses med migration, vi måste också få den inhemska arbetsmarknaden att fungera, konstaterar Adlercreutz.
-Många företag berättar, att de ofta inte får en enda ansökning till de positioner de lediganslår. Vi har för all del skäl att gå igenom potentiella flitfällor men det råder  också en stor brist på yrkesutbildade personer. I många fall erbjuder inte heller yrkesläroanstalten sådant kunnande som företagen behöver, säger Adlercreutz.
Adlercreutz lyfter upp läroavtalen som en outnyttjad möjlighet. 
– För många ungdomar är inte skolbänken ett alternativ. För dem måste vi ha skräddarsydda lösningar. Läroavtalen kunde vara en sådan, men idag är det inte en speciellt attraktiv möjlighet. För företagen är kostnaden för hög och integrationen med den vanliga yrkesutbildningen är bristfällig. Det här är en outnyttjad möjlighet som vi inte har råd att ignorera.