Slopa studieplatskvoterna för förstagångssökande

/0 Kommentarer/i , , , /av

Vi borde arbete längre. Vi borde börja våra arbetskarriärer tidigare och gå senare i pension. Det leder till att vi borde börja studera tidigare så att vi tidigare kommer ut i arbetslivet. Det här är logiskt. Jag håller med om målen. Men metoderna vi använder för att försöka uppnå detta lämnar en hel del att önska. 

Som bäst inleder tiotusentals unga sin studiekarriär i högskolor och yrkeshögskolor. Samtidigt väljer många att hålla ett mellanår. Varför?

År 2016 tog vi i bruk en mekanism som betyder att en del av studieplatserna reserveras för förstagångssökanden – för dem, som inte har en studieplats. Vi vill på så sätt få ungdomar att börja studera tidigare och undvika det, att samma person har flera studieplatser. 

Vi har inte ännu undersökningar på vad reformen lett till, men det finns tecken som tyder på att den till alla delar inte utfallit väl. 

Till en del handlar det om psykologi: Eftersom ungdomarna vet att förstagångssökanden favoriseras vågar de inte ta emot en studieplats om de inte är fullständigt säkra på att den är just vad de vill ha. Man vill inte förlora förstagångsfördelen eftersom konkurrensen om studieplatser är hård. Varje förlorad poäng kan ha stor betydelse. 

Man tar alltså ett mellanår. Man tar ett mellanår till. Man tar emot snuttjobb och skjuter studiestarten på framtiden. I stället för att inleda studier man kanske kunde intressera sig för väljer man att vänta på det man uppfattar som sin drömstudieplats Det är svårt att tänka sig att ett system som leder till en maximal trygghetsoptimering kan vara ändamålsenlig.

Samtidigt som vårt system idag rent konkret straffar den som redan har studier i bagaget förändras världen runtomkring oss. Det krävs mångsidighet, flexibilitet och bred kompetens. Framtidens karriärer är med stor sannolikhet något helt annat än de vi blivit vana vid. Allt arbete kräver ett ständigt lärande och en mångsidig förståelse av den värld vi lever i. Det här är saker som främjas av att man har en mångsidig studiebakgrund. 

Det gagnar vårt samhälle att unga får en studieplats via en transparent, jämlik process – på lika villkor. Om man märker att man valt fel ska det vara så lätt som möjligt att byta inriktning. Vi borde göra spelplanen öppen och neutral, och inte rigid och ojämlik bara för att rätta till en olägenhet som en liten minoritet idag förorsakar. Och visst: Man kan fråga sig om det verkligen är ett problem att en liten minoritet avlägger flera examina. 

Idag kräver vi att 15-16 år gamla gymnasieelever skall kunna fatt beslut som som har avgörande betydelse för deras framtid. Det här tunneltänket skall vi inte låta fortsätta in i högskolevärlden i en värld som behöver mångsidiga, kreativa och empatiska individer. 

Idag begränsar vi studiestödet till ca fem år. Det är i sig ett incitament för att studera snabbt. Vi behöver inte ytterligare mekanismer som medför mera problem än de gör nytta. 

Flexibilitet och mångsidighet är goda egenskaper både när det gäller individer och institutioner. Genom att låta alla ungdomar tävla på en neutral spelplan och genom att i stället fokusera på att göra byte av studieninriktning så lätt som möjligt kan vi förkorta studietiderna, förlänga arbetskarriärerna och förbättra de ungas välmående. Det är dags att slopa det misslyckade försöket med kvoter för förstagångssökanden. 

 

(Insändare i HBL 29.8.2020)

Svenska riksdagsgruppen: Ett framgångsrikt Finland – också efter pandemin

/0 Kommentarer/i , , , /av

SFP:s riksdagsgrupp presenterade ett åtgärdsprogram för ökad sysselsättning med 15 punkter

Konsekvenserna av coronapandemin har skapat ett kärvt företagsklimat. För att företagen åter ska våga investera och våga anställa behövs dels målmedvetna arbetslivsreformer, dels åtgärder som bygger upp förtroendet. Åtgärdsprogrammet på 15 punkter godkändes på Svenska riksdagsgruppens sommarmöte i Hangö idag.

– I strävan efter att balansera den offentliga ekonomin är det enormt viktigt att erbjuda företagen en verksamhetsmiljö som är stabil och förutsebar, säger SFP:s partiordförande, justitieminister Anna-Maja Henriksson.

Från programmet lyfter hon fram satsningar på bättre välmående på arbetsplatserna och vikten av motiverade arbetstagare. Henriksson framhäver också hushållsavdragets sysselsättande effekt, och ser även en stor potential hos de äldre när det gäller att uppnå regeringens mål att höja sysselsättningsgraden.

– Det är viktigt att människor trivs längre i arbetslivet. Vi måste hitta modeller som i beskattningen sporrar till att kombinera pension med olika jobbinsatser. Det ska alltid löna sig att jobba som pensionär. Samtidigt vill vi också på sikt höja hushållsavdraget till 7 500 euro för att stöda företagsamhet och förbättra sysselsättningen, säger Henriksson.

SFP:s riksdagsgrupps åtgärdsprogram ser det som viktigt att skatten på arbete inte höjs. Man vill tillåta lokala avtal också för små och medelstora företag som inte är fackligt organiserade. Den inkomstrelaterade dagpenningen för arbetslösa borde vara högre i början av stödperioden för att sporra till snabbare återgång till arbetslivet.

Svenska riksdagsgruppens ordförande Anders Adlercreutz betonar vikten av sysselsättande åtgärder på bred front.

– Regeringsprogrammet bygger på en förhöjd sysselsättningsgrad. Våra satsningar är beroende av det. Samtidigt måste vi också få våra företag att se ljust på framtiden. Företagen borde få ett löfte om att nivån för samfundsbeskattningen inte stiger. I åtgärdsprogrammet föreslår vi både ett extra forsknings- och utvecklingsavdrag och efterlyser ett starkare samarbete mellan företagen och universiteten för att hitta innovativa hållbara lösningar och försnabba den gröna omställningen, säger Adlercreutz.

– SFP:s riksdagsgrupp vill också stärka socialskyddet för företagare. Vi behöver fler som vill bli företagare och flera företag som vågar investera eftersom det betyder fler jobb, framhåller minister för nordiskt samarbete och jämställdhet Thomas Blomqvist.

– Också den socialskyddsreform som är under beredning ska ha som bärande tanke att det i alla lägen ska vara lönsamt att arbeta. Man brukar säga att arbete är det bästa socialskyddet men vi behöver ändå ett tillräckligt bra socialskydd för de som av en eller annan orsak inte har jobb. Vi behöver större flexibilitet att kombinera jobb och privatliv. Därför bör också den planerade familjeledighetsreformen, som gör arbetsmarknaden mer jämställd, genomföras utan dröjsmål, säger Blomqvist.

Svenska riksdagsgruppens tvådagars sommarmöte avslutas på torsdagen med lokala företagsbesök bland annat i Hangö hamn.

Åtgärdsprogrammet i sin helhet, se bilagan.

Vi behöver ett konkurrenskraftslöfte

/0 Kommentarer/i , , , , , /av

En V-kurva, en U-kurva – kanske en L-kurva – i detta skede är det svårt att förutspå vilken kurva återhämtningen från coronavåren kommer att följa. Ovetskapen är stor. Hur kommer våra exportmarknader att återhämta sig? Kommer månne den fruktade andra vågen och ställer till det för alla?

I denna olidliga ovetskap navigerar våra företag just nu. Den inhemska konsumtionen verkar ta fart, men utanför våra gränser återstår ännu många frågetecken både vad beträffar sjukdomens utveckling och ekonomin.

I en situation som denna är det viktigt att vi inte skapar osäkerhet också på hemmaplan.

Det är uppenbart, och nödvändigt, att vi vid sidan av de omfattande återhämtningsåtgärder som nu görs också gör linjedragningar om hur den offentliga ekonomien skall fås i balans. Om man inte har tilltro till landets finanser återspeglar det sig på allt annat. Primärt handlar det om sysselsättningsåtgärder men också om justeringar på både utgifts- och inkomstsidan.

Nere på verkstadsgolvet funderar många företag på sin framtid. Vågar de investera, anställa ny personal, eller gå vidare med produktutvecklingsprojektet som kanske förutsätter omfattande anläggningsanskaffningar inom det kommande året?

I denna situation behöver företagen inte mer osäkerhet kring hur deras utgiftsstruktur utvecklas, hur investeringssatsningarna påverkar beskattningen eller hur företagets eventuella vinst kommer att beskattas.

En vän arbetar som företagskonsult i skattefrågor. Han berättade för mig hur svårt han har att hitta ett bra svar då företag frågor varför de borde stanna i Finland. Det är naturligt för företag att fråga sig själv varför de inte flyttar sin verksamhet till exempel till Estland, där beskattningen har varit förutsägbar redan i över två decennier.

Just denna form av stabilitet måste vi skapa – i synnerhet när världen omkring oss ter sig oförutsägbar och osäker. Det är självklart att vi behöver anpassningsåtgärder för ekonomin, men ovetskap är ett hinder för den tillväxt vi eftersträvar. Vi behöver därför en långsiktig överenskommelse om företagsbeskattningens nivå och våra investeringsincitament.

Vi måste kunna berätta för våra företag att samfundsskatten inte kommer att stiga, att kapitalinkomstbeskattningens nivå gäller också imorgon och att anpassningsåtgärderna inte anstränger företagens utgiftsstruktur. Vi måste också kunna besegla dessa löften med ett löfte om att vi kommer att satsa på att utbilda kompetent arbetskraft också i fortsättningen.

För att skingra osäkerheten i krisens efterdyningar behöver vi ett konkurrenskraftslöfte

 

(insändare i HBL 11.7.2020)

Anförande i debatten gällande riksåklagarens begäran om tillstånd att åtala en riksdagsledamot 24.6.2020

/0 Kommentarer/i , /av

Ärade talman,

Grundlagsutskottet anser att det är skäl att häva åtalsimmuniteten i fallet som berör Sannfinländarnas riksdagsledamot Juha Mäenpää.

Svenska riksdagsgruppen stöder grundlagsutskottets slutsats. Det är inte värdigt för en riksdagsledamot, eller för någon annan, att jämföra asylsökande med invasiva arter. Sådant språkbruk hör inte hemma i samhället eller i riksdagens plenisal.

Arvoisa puhemies,

Syyttäjä pyysi eduskunnan kantaa. Meillä on silloin vastuu antaa se. Se ei ole pelleilyä. Ja yhtä lailla on selvää, että on syyttömyysolettama.

Vallanpitäjien toimintaa pitää voida tutkia, jos epäillään, että he loukkaavat toisten ihmisoikeuksia ja ihmisarvoa. Tämä on eduskuntaryhmämme selkeä kanta.

Huomionarvoista on, että tällä kertaa perustuslakivaliokunnan päätös ei ollut yksimielinen. Myös se on huomionarvoista, että kaksi kolmasosaa Kokoomuksen edustajista perustuslakivaliokunnassa äänestivät Perussuomalaisten vastalauseen puolesta.

Se on huomionarvoista. Ja siksi olen erityisen iloinen edustaja Keto-Huovisen hyvästä puheenvuorosta.

Vastalauseessa vedotaan vahvasti sananvapauteen ja että tällä syytesuojan poistolla oltaisiin rajaamassa opposition toimintamahdollisuuksia.

Poliittinen puhe on yksi asia. Kansanryhmää demonisoiva puhe toinen. Jos oma politiikka sekoittaa nämä asiat, tai jos nämä asiat kenties omassa politiikassa ovat riippuvuussuhteessa, niin silloin on itsetutkiskelun paikka.

Sanoilla on merkitystä ja vihapuheen jäljet ovat historiassa huonot. Meidän yhteiskuntamme ei kaipaa sitä.

Se tässä on vaakakupissa. Ei poliittisen puheen vapaus.

Tämä linjaus ei muuta sitä tosiseikkaa, että poliittinen puhe nauttii kenties suurinta mahdollista sananvapauden suojaa.

Mutta sekä Venetsian komissio että Euroopan ihmisoikeustuomioistuin EIT ovat katsoneet vihapuheen tietyissä tilanteissa jäävään poliittisen sananvapauden ulkopuolelle.

Juuri tästä on kyse Juha Mäenpään tapauksessa. Kiihottaminen kansanryhmää vastaan voidaan perustuslakivaliokunnan mielestä pitää vakavana rikoksena, joka ei nauti perustuslain sananvapauden suojaa.

Kuten mietinnössä todetaan, teon vakavuutta korostavat useat kansainväliset velvoitteet. Vakavimmissa muodoissaan vihapuheen on myös katsottu pyrkivän tekemään tyhjäksi demokraattisen yhteiskunnan perustavia arvoja.

Perussuomalaisten puheenjohtaja Halla-aho on sanonut, että prosessi on politisoitunut. Siinä hän on oikeassa. Jos ilmoittaa kantansa asiaan ennen kuin ensimmäistäkään asiantuntijaa on kuultu, niin silloin politisoi.

Kansanedustaja edustaa kansaa. Mutta meidän ei tule langeta sellaiseen hybrikseen, että uskottelisimme että olemme kansan yläpuolella. Meihinkin pitää soveltaa sääntöjä. Meidänkin tekomme ovat rangaistavia. Meilläkin on vastuu sanoistamme.

Ei ole oikein, että laadimme sääntöjä kansaa varten – ja oletamme että ne eivät missään tilanteessa koskisi meitä.

Ja korostan, että selvyyden saaminen tässä asiassa on myös edustaja Mäenpään edun mukaista.

Ärade talman,

I reservationen till grundlagsutskottets beslut – som stöds förutom av Sannfinländarna också av delar av Samlingspartiet – hänvisas kraftigt till yttrandefriheten. Den argumenteringen håller inte.

En riksdagsledamot åtnjuter en särskilt stark yttrandefrihet, men det betyder inte att han eller hon går fri från grova övertramp och kränkningar av människovärdet. Där är grundlagsutskottet kristallklar i sin slutsats i att det finns skäl att häva åtalsimmuniteten i fallet som berör Sannfinländarnas riksdagsledamot Juha Mäenpää.

Adlercreutz: Sysselsättningsåtgärderna kan inte vänta

/0 Kommentarer/i , , , /av

– Coronakrisen har långtgående effekter för hela Finlands ekonomi och skapar svåra utmaningar för att nå regeringsprogrammets målsättning om en sysselsättningsgrad på 75 procent. Krisen är ändå ingen orsak till att ge upp – tvärtom. Nu krävs strukturella förnyelser och målmedvetna åtgärder för att få Finland på fötter igen.

Det anser Svenska riksdagsgruppens ordförande Anders Adlercreutz, och efterlyser en höjning av ambitionsgraden.

– Vi vet inte när nästa pandemi – eller någon annan kris – slår till. Ju stabilare vår offentliga ekonomi är då, desto bättre kan vi möta den krisen. Trots att vi ännu lever mitt i en pågående pandemi får vi inte tappa fokus på att ta fram konkreta åtgärder för att stärka sysselsättningen. Det här är inte en utmaning som blir lättare om vi väntar. Det finns även skäl att sikta högre: enligt arbetslivsprofessor Vesa Vihriälä kunde vi uppnå en sysselsättningsgrad på 77–78 procent inom fem år. Detta borde vi eftersträva.

– Det är också en fråga om att hjälpa dem som har det svårt just nu. Många befinner sig i en osäker ekonomisk situation på grund av permittering eller uppsägning. Att bli utan jobb är en personlig tragedi. Men ett arbete är det bästa socialskyddet man kan ha.

Med årets fyra första tilläggsbudgetar närmar sig statens upplåning 20-miljardersstrecket.

– Vi är nu tvungna att kraftigt stimulera vår ekonomi men vi måste också rita upp en karta för hur vi skall få den i balans. Det behövs ett förtroende inte bara för den personliga ekonomin utan också för den offentliga ekonomin för att vi skall kunna återgå till det normala. Vi har inte tid att vänta. Vi behöver konkreta sysselsättningsåtgärder som ökar både utbud och efterfrågan av arbetskraft.

Adlercreutz: Välkomna åtgärder för klimatet och företagen

/0 Kommentarer/i , , , /av

Svenska riksdagsgruppens ordförande Anders Adlercreutz välkomnar åtgärderna i regeringens fjärde tilläggsbudget. Utöver de nödvändiga tilläggsanslagen för att hantera coronakrisens ekonomiska följder finns även glädjande satsningar på träbyggande och utfasning av brännolja för uppvärmning. I och med denna tilläggsbudget blir också klimatfonden verklighet.

– Vi vet att cleantech-branschen kommer att växa mycket under de kommande åren. Vi har många finländska företag och innovationer som behöver den där lilla extra puffen framåt. Genom klimatfonden kan de hitta finansiering som komplement till den de hittar på marknaden. Det här är ett fördelaktigt sätt att främja sysselsättning, innovation, export – och klimatet, säger Adlercreutz.

Enligt regeringsprogrammet ska användningen av brännolja för uppvärmning avvecklas gradvis fram till början av 2030-talet.

– Regeringen satsar nu 45 miljoner på att både kommuner och privatpersoner kan få understöd för att övergå från oljeuppvärmning till klimatvänligare lösningar. Det här är en konkret satsning som sporrar till att minska på det egna koldioxidavtrycket. I och med att vårt byggnadsbestånd förnyas relativt långsamt är alla åtgärder som främjar en övergång till energisnåla uppvärmningsalternativ välkomna. Och det är ofta säkrare och förnuftigare att fokusera på energikällan, än att göra en kostsam energieffektivitetsrenovering som ibland kan ha oanade negativa följder.

Adlercreutz gläds även över att träbyggande främjas.

– En träbyggnad är ett konkret kollager. Även en liten träbyggnad lagrar flera ton koldioxid. För varje kubik betong som ersätts med trä tar vi ett steg närmare våra klimatmål. Vi i SFP har länge talat om att satsa på träbyggande. Nu blir det verklighet.

Finland behöver en hållbar ekonomisk återhämtning

/1 Kommentar/i , , , , , , /av

Coronakrisen kommer att ta slut, förr eller senare. Det står ändå klart redan i dag att den kommer att lämna djupa spår i vår ekonomi och i vårt samhälle. Även om vi tills vidare på ett rent siffermässigt plan lyckats tackla själva viruset bra har många trots det förlorat en nära anhörig.

Coronaviruset sköljde över oss som en störtvåg, och världen kommer att se annorlunda ut efteråt. Många saker har förändrats, men många saker består. Finlands läge på världskartan är detsamma. Vår säkerhetspolitiska situation är densamma. Våra utmaningar är desamma. Och klimatet är fortfarande detsamma.

I sinom tid blir det åter aktuellt att tackla de frågor som nu fått vänta – bland dessa klimatförändringen. För klimatförändringen är fortfarande hela mänsklighetens största existentiella hotbild. Coronakrisen och problemen i stunden ska inte ses som en ursäkt för att tappa perspektivet framåt.

Den Internationella energibyrån (International Energy Agency) förutspår att de globala koldioxidutsläppen kan minska med upp till åtta procent 2020. Denna minskning skulle vara sex gånger större än den som skedde efter finanskrisen, och dubbelt så stor som alla minskningar sammanlagt sedan andra världskriget.

Då den globala samhällsekonomin åter kör i gång är faran att utsläppen hastigt börjar öka igen. Detta hände också efter finanskrisen – då ökade utsläppen med nästan sex procent 2010.

Coronakrisen har visat hur krävande globalt samarbete fortfarande är. Motsättningar mellan olika länder har ökat trots att vi kämpar mot ett gemensamt hot. Detta ger oroväckande signaler för det globala klimatsamarbetet. Samarbete behövs nu mer än någonsin. Det här gäller inte minst inom EU, som drabbats speciellt hårt.

Om man tittar in i framtidens marknad är det mycket som är grumligt. Men jag ser ingen orsak till att rena lösningar och klimatvänlig teknologi inte fortfarande skulle vara en garanterat växande framtidsbransch. Detta ska Finland satsa på.

Av dessa orsaker är det viktigt att vägen framåt fokuserar både på ökad ekonomisk hållbarhet och hållbarhet ur miljö- och klimatsynvinkel. En omfattande ekonomisk recession skulle bromsa vårt klimatarbete.

Regeringsprogrammet skrevs i en helt annan ekonomisk situation. Som sig bör reflekterades den verklighet vi levde i då i programmet. Trots att världen runtomkring oss i dag ser helt annorlunda ut är de strategiska målen fortfarande gångbara och viktiga: klimatneutralitet, jämställdhet, kunnande, hållbarhet. Samtidigt är det självklart att stegen med vilka vi vill nå dessa mål måste omvärderas och omprioriteras.

Här träder politiken in i krisen. När systemet är i gungning finns det möjlighet att med små knuffar göra stora förflyttningar. Därför måste också knuffarna vara väl avvägda. De måste föra oss i rätt riktning: mot kolneutralitet och en hållbar cirkulär ekonomi.

För att stödja den ekonomiska återhämtningen ur krisen föreslår jubileumsfonden Sitra till exempel en skatteomställning som förflyttar tyngdpunkten från beskattning av arbete till beskattning av konsumtion. Detta skulle inverka positivt på både ekonomin, sysselsättningen och klimatet. Detta är något som Svenska folkpartiet också lyft fram i flera sammanhang.

En ekonomisk strukturomvandling kombinerad med medvetna satsningar på att stärka de ekosystem som bildas när högskolor och företag hittar varandra skulle stärka våra företags verksamhetsförutsättningar. Det skulle också ge dem en innovativ hemmamarknad att ta avstamp från för att bli globala aktörer i den kommande gröna omställningen. Här kunde Finland på ett mycket konkret sätt gå i täten – och skörda frukterna.

De lärdomar som arbetslivet tvingas anamma under krisen kan bana väg för ett mer flexibelt arbetsliv. Vi har nu sett att flexibilitet på ett lokalt plan kan både underlätta vardagen och vara till gagn för både företaget och de anställda. Om vi på vår väg ut ur krisen anammar dessa lärdomar – flexibilitet och lokalt beslutsfattande i våra företag, en ambitiös klimatpolitik och hållbara ekonomiska reformer – kan vi komma ut ur krisen inte bara helskinnade, utan med stärkt konkurrenskraft.

Adlercreutz: En klar strategi för vägen ut ur krisen

/0 Kommentarer/i , /av

Skötseln av coronakrisen i Finland måste ges ett gott betyg, men resultatet har inte nåtts utan uppoffringar, konstaterar Anders Adlercreutz, ordförande för Svenska riksdagsgruppen.

Trots det goda betyget för skötseln av epidemin ser Adlercreutz brister i hur företagarna behandlats.

– Vi behöver brådskande stöd för våra restauranger, men också en korrigering av de principer som styr kriterierna enligt vilka Business Finland delar ut pengar. Det här har vi sagt tidigare: Projektfinansieringens tid kommer senare. Nu behövs rörelsekapital.

Adlercreutz höll Svenska riksdagsgruppens gruppanförande i riksdagens debatt om regeringens strategi ut ur krisen.

– Det är bra att regeringen erbjuder en tydlig strategi för hur vi skall kunna öppna landet igen. Samhället öppnar med åtgärder som möjliggör att företagare kan återvända till arbetet. Stegvis. Försiktigt. I enlighet med den samlade medicinska expertisens rekommendationer.

Adlercreutz tycker att det finns skäl att ta vara på lärdomarna av krisen.

– Vi har visat flexibilitet hemma, i skolan, på våra arbetsplatser. Det är en flexibilitet som vi inte ska låta gå förlorad när en mer normal vardag sätter in. Den flexibiliteten behövs mer än någonsin – för att förnya arbetslivet, skapa nya arbetsplatser och för att få ekonomin och hela samhället på fötter.

Adlercreutz: Drastiska åtgärder, men vi klarar det tillsammans

/0 Kommentarer/i , /av

Det handlar om många drastiska åtgärder, men vi klarar det tillsammans. Det konstaterade gruppordförande Anders Adlercreutz i svenska riksdagsgruppens anförande i riksdagens debatt om att ta beredskapslagen i bruk för att bekämpa coronaviruset i Finland.

– Vårt samhälle fungerar idag och gör det också i morgon. Det att vi nu står här och diskuterar en så allvarlig fråga – och att vi kan komma överens – är ett tecken på det. Trots undantagsförhållandena ska vi ändå försöka undvika att överreagera. Alla åtgärder skall överväga noga, för insatserna är höga. Vi gör detta för att skydda våra äldre och andra som tillhör riskgrupperna, säger Adlercreutz.

Han säger att stänga skolor handlar om ett mycket svårt beslut.

– Det förutsätter mycket grundliga överväganden. Också besluten som begränsar människors frihet kräver tunga motiveringar. Här är det skäl att notera att beslutet att ta i bruk beredskapslagen inte betyder mandat för obegränsade åtgärder, utan varje åtgärd – varje steg som tas – ska kunna motiveras skilt.
Adlercreutz ser allvarligt på konkursvågen som hotar ekonomin och den arbetslöshet som följer av den.

– Vi måste tillsammans fundera på hur vi kan hjälpa företagen, som fungerar som lokomotiv i samhället. Vi måste ta fram åtgärder som hjälper företagen att hålla fast vid sina anställda. Många är i en akut likvidietskris. Det stödpaket på fem miljarder som regeringen gett löfte om visar att vi inte lämnar företagen ensamma i detta läge, säger Adlercreutz.

Gruppanförande på riksmötets öppningsdebatt 11.2.2020

/0 Kommentarer/i , /av

Ärade talman,

Denna regering har åtta månader bakom sig och många saker har satts i rullning. EU-ordförandeskapet har getts över till Kroatien efter en framgångsrik ordförandeperiod. Finland är åter ett land som lyfter frågor på EU:s agenda, Finland röstar inte blankt, Finland uttrycker sin åsikt.

Finland är åter i unionens kärna. Det har vi orsak att vara glada för. Eftersom EU – nu mer än någonsin – behöver dem som står upp för rättsstatsprincipen, demokrati och mänskliga rättigheter, dem som vill utveckla EU och skapa en ännu bättre fungerande inre marknad.

Ärade talman,

Ett litet land som Finland lever på sin konkurrenskraft. Att vi är lite snabbare, lite smidigare, lite öppnare, lite kunnigare. Att vi är bättre än andra på att utnyttja de resurser vi har. Efter åtta månader har många saker kört igång som i det långa loppet stärker oss.

Vi satsar igen på utbildning. Från ung till gammal. Alla har igen rätt till samma småbarnsfostran. Det känns kanske som en självklarhet, men historien visar att det inte är så.

Våra lärare får mer resurser på alla stadier och universiteten kan igen se lite ljusare på framtiden. Ett folk som kan och som satsar på utbildning och kunnande har en ljusare framtid.

I Nyland lider en tredjedel av företagen av brist på arbetskraft. I Österbotten säger hälften av företagen samma sak. Det här kan vi inte mera blunda för. SFP har sagt det länge att vår ekonomi behöver arbetsrelaterad invandring. Vi är nöjda att regeringen stärker arbetskraftsinvandringen. Arbetslovsprocesserna för utländsk arbetskraft kommer att ses över. Ett arbetstillstånd ska inte ta mera än en månad att få. Och när vi väl lyckats locka hit en ungdom ska hen få stanna kvar efter avlagd examen. De känns kanske som en självklarhet, men är det inte.

Ärade talman,

Vad är jämlikhet, och varför stärker jämlikhet vår konkurrenskraft?

Om vi upprätthåller strukturer som hindrar oss finländare att hitta vår plats i samhället, om vi skapar väntevärden som gör att vi inte använder våra resurser på bästa möjliga sätt då är vi inte konkurrenskraftiga. Jämställdhet handlar om konkurrenskraft.

Vi kommer nu att få en reform av familjeledigheterna. Det är en klar förbättring hur vi än mäter den. Pappornas andel av ledigheterna kommer att förlängas och kommer de facto att vara de längsta i Norden. Dessvärre utnyttjar papporna i Finland denna möjlighet dåligt. Vi kan bättre!

Och olika sorters familjer kommer att märka att vi som samhälle också ser dem. Att de också är föräldrar som ses och som respekteras.

Sysselsättningen är vår viktigaste uppgift. Och helt som regeringsprogrammet säger: Inga åtgärder utesluts. För oss i Svenska riksdagsgruppen är det otroligt viktigt att regeringen i samband med budgetförhandlingarna i augusti kan påvisa beslut som innebär 30 000 arbetsplatser till.

SFP har stora förväntningar på de kommunförsök som genomförs för att förbättra sysselsättningen. Vi borde också i regioner med stor efterfrågan på arbetskraft kunna testa slopad behovsprövning.

Den konservativa oppositionen leker gärna med identitetspolitik. Vi och de. Hotbilder, förvrängningar. Ja, osanningar.

Klimatpolitiken är inte ett hot. Klimatförändringen är ett hot, men arbetet mot den är i allas vårt intresse. Och den är också i det finländska näringslivets intresse. Oppositionen kanske tvivlar på det, men då lever den i en förgången värld.

Vårt näringsliv vill ha en tydlig karta. En klar vision. Vårt ansvar är att rita upp den, och att ta fram de åtgärder som behövs. När vi sänker elskatten till EU:s miniminivå gör vi både vårt näringsliv och klimatet en tjänst. Vi gör någonting som ingen regering tidigare gjort.

För oss i SFP är det viktigt att våra äldre har en värdig ålderdom. Därför är regeringens beslut om bindande vårdardimensionering på 0,7 vårdare per äldre i dygnet runt vård helt rätt. Det handlar om att prioritera, och vi prioriterar en bättre äldreomsorg.

Den konservativa oppositionen klagar för att en stor del av pengarna tas från social- och hälsovårdssektorn. Oppositionen skulle garanterat också klaga om vi tog det från vägunderhållet. Ja, oppositionen skulle klaga om vi lånade pengarna.

Om ni inte vill ha en bindande personaldimensionering ska ni erkänna det. Men kritisera inte en ansvarskännande lösning för att den är ansvarskännande.

Ärade talman,

På åtta månader har stora saker satts i rullning. Det ligger på allas vårt ansvar att vi förverkligar vårt goda regeringsprogram till alla delar. Tärningen är kastad!