1 Barn och utbildning - Anders Adlercreutz

Regeringen gör satsningar på psykisk hälsa

oktober 16, 2024/0 Kommentarer/i 1 utbildning, blogg, Insändare, SFP RKP /av Anders

Under förra veckan uppmärksammades världsdagen för psykisk hälsa. Vi vet att det finns allt för många som lider av just psykisk ohälsa, vilket också framkommer i till exempel Hälsa i skolan-enkäten.

Förebyggande och god vård av psykisk ohälsa är oerhört viktigt, både för den enskilda individen men också för folkhälsan och samhällsekonomin. Det krävs målmedvetna åtgärder för att förbättra situationen, vilket regeringen nu också tar fasta på.

I fredagens HBL (11.10) skrevs det att terapi på svenska är hotad och att man oroar sig för det här inom Finlands Svenska Psykoterapiförening. Inom SFP delar vi oron över tillgången till psykoterapi. Vi vet att det råder brist på psykoterapeuter, vilket syns speciellt i Svenskfinland.

När det kommer till psykoterapiutbildning vet vi dessutom att priserna varierar beroende bland annat på utbildningens inriktning. Priser på över 60 000 euro är inte ovanliga.

Mot den här bakgrunden var det viktigt för SFP att i regeringsförhandlingarna 2023 komma överens om åtgärder som stärker tillgången till psykoterapitjänster. Vi lyckades med det här, och bland annat verkar regeringen för att psykoterapeututbildningen ändras till en utbildning i två steg och att det första steget ska vara avgiftsfritt.

Det satsas 2 miljoner euro under år 2025, 5 miljoner under år 2026 och 10 miljoner euro år 2027 och år 2028. Ändringarna bereds av Social- och hälsovårdsministeriet och Undervisnings- och kulturministeriet. Med andra ord rapporterar HBL felaktigt i sin artikel att regeringen skulle ha slopat prissänkningen. Regeringen slopar inget, tvärtom så förverkligar vi en länge efterlängtad förbättring.

Regeringen skrider också till andra åtgärder för att stärka den psykiska hälsan. Det här är någonting vi i SFP aktivt har arbetat för. Vi vill se mentalvårdstjänster med låg tröskel, och nu framskrider flera viktiga åtgärder för att stödja detta.

I regeringen satsar vi på en terapigaranti för barn och unga. Under 23-åringar ska få tillgång till mentalvård på basnivå senast inom 1 månad från det att behovet konstaterats. Ändringen träder i kraft den 1 maj nästa år. Det här är ett viktigt steg i arbetet för att bekämpa psykisk ohälsa. På detta satsas 35 miljoner euro per år.

För oss var det också viktigt att i budgetförhandlingarna i september satsa på mentalvårdstjänster med låg tröskel, och vi är glada över att det nu läggs till 2 miljoner euro för detta ändamål.

Regeringen har gjort finansieringen av ungdomsarbete i skolor och läroanstalter bestående i statsbudgeten och i år även ökat anslaget med en miljon euro som en del av det så kallade ungdomspaketet, som man enades om i vårens ramförhandlingarna. Forskning visar att det förekommit klart mindre mobbning i de skolor och läroanstalter där ungdomsarbete utförs, jämfört med de skolor där ungdomsarbete inte utförs alls. Just denna typ av förebyggande verksamhet som ligger nära de ungas vardag vill vi starkt främja.

Anders Adlercreutz

SFP:s partiordförande, undervisningsminister

Sandra Bergqvist

SFP:s vice ordförande, idrotts- och ungdomsminister

Publicerad i HBL och Åbo Underrättelser 16.10.2024

Adlercreutz på skolbesök: Jag önskar alla ett inspirerande och lärorikt läsår

augusti 9, 2024/0 Kommentarer/i 1 utbildning, Lehdistötiedote, Pressmeddelande /av Anders

Denna och nästa vecka inleder många skolor och läroinrättningar sitt nya läsår efter sommarlovet. SFP:s partiordförande, undervisningsminister Anders Adlercreutz har under veckan gjort sina första skolbesök som undervisningsminister och besökte yrkesutbildaren i Jakobstad, Korsholms gymnasium och Vaasan lyseon lukio. Adlercreutz besökte även Kristinestads daghem Myllybacken.

– Jag önskar också alla, både lärare och elever, ett inspirerande och lärorikt läsår och uppmuntrar alla att vara aktiva och modigt fortsätta lära sig nya saker, säger Adlercreutz.

Adlercreutz betonar att skolan är i nyckelroll när det kommer till att säkerställa barns och ungas jämlika förutsättningar och till att lägga grunden för den samhälleliga utvecklingen och välfärden. Trenden med de sjunkande resultaten i PISA-undersökningen är inte minst därför oroväckande.

– Vi behöver komma till botten med orsakerna till varför våra barn och unga inte lär sig att läsa, skriva och räkna lika bra som förut. Därför satsar vi nu på grundskolan och de grundläggande färdigheterna. Det ska ges mera tid för modersmål och matematik i de lägre årskurserna. Vi har också säkerställt anslagen för jämställdhetsfinansieringen för att kunna förbättra finansieringen för de skolor som behöver stöd – skolan ska vara jämlik och jämställd. Stödet för lärandet utvecklas också, säger Adlercreutz.

Enligt Adlercreutz är kunniga lärare och dedikerad skolpersonal orsaken till att det finländska skolsystemet är i världsklass.

– Jag vill rikta ett stort tack till våra lärare och den övriga skolpersonalen, som stöder och vägleder våra elever. Den sakkunskap och det engagemang ni har är helt avgörande för en smidig och trygg skolvardag.

– Nu behöver skolan få arbetsro för att fokusera på det viktigaste, nämligen att erbjuda en trygg miljö för lärande och inlärning för alla, säger Adlercreutz.

Tilläggsuppgifter: Specialmedarbetare Crista Grönroos, 050 441 4257

Adlercreutz i Nordiska rådet: Vi behöver en gemensam studiemarknad

november 3, 2022/0 Kommentarer/i 1 utbildning, Pressmeddelande /av Anders

Under Nordiska rådet session i Helsingfors efterlyste Svenska riksdagsgruppens ordförande Anders Adlercreutz åtgärder för att förstärka den nordiska studiemarknaden.

-Genom att göra nordiska universitetens ansökningsprocesser mer samstämmiga och genom att göra nordiska examina fullt jämförbara, kan vi förstärkta det nordiska samarbetet och ge alla samma kvalifikationer när de söker arbetsplats eller studieplats, säger Adlercreutz.

Norden är världens bästa varumärke, men det här verkar inte återspeglas i de nordiska ungdomarnas val av studieort. Adlercreutz vill se aktiva åtgärder för att ungdomar skall se ett annat nordiskt land som ett attraktivt alternativ.

– Vi måste uppmana till utbytesstudier, informera om det nordiska, ta upp det som ett verkligt alternativ och marknadsföra de möjligheter som finns. Varje nordiskt land kunde ha som mål att åtminstone hälften av högskolestuderanden gör ett halvt år av utbyte i ett annat nordiskt land, säger Adlercreutz.

-Vi borde dessutom göra upp gemensamma riktlinjer för våra studiestöd. Utbytet borde inte påverka studiestödets mängd utan utbytesmånaderna bör räknas studenterna till godo. Det bygger vårt nordiska kapital och det vinner vi alla på, säger Adlercreutz.

Adlercreutz lyfter upp att studier i ett annat nordiskt land också stärker den nordiska gemenskaper och ökar förståelsen för det nordiska.

– Vi kan öppna nya dörrar för unga, stärka den nordiska sammanhållningen och vara pionjärer inom det europeiska området för högre utbildning, säger Adlercreutz.