I statsbudgeten för 2025 minskades anslaget till Studentexamensnämnden med 787 000 euro jämfört med föregående år, vilket motsvarar cirka tio procent av utgifterna 2024. Den största delen av nämndens verksamhetskostnader består av arvoden till experter för att göra upp proven och bedömning av provprestationerna.
Studentexamensnämnden meddelade våren 2025 att den ekonomiska anpassningen skulle påverka ordnandet av studentexamen från och med 2026. Besparingarna för åren 2026–2027 skulle bland annat ha täckts genom att sänka censorernas arvoden med fem procent och genom att utveckla provens struktur och uppgiftstyper så att bedömningsarbetet minskar. Det skulle ha inneburit färre öppna svar, fler flervalsuppgifter och begränsningar i antalet tecken som får användas i svaren.
SFP:s ordförande, undervisningsminister Anders Adlercreutz har därför fattat beslut om att man i den kompletterande budgetpropositionen gör en intern omfördelning inom undervsnings- och kulturministeriet som täcker anpassningen i budgeten för 2025.
– Studentexamen har betydelse. Den ska mäta kunskap och bildning på ett heltäckande sätt. Syftet med att trygga finansieringen är att säkerställa att inga snabba besparingsåtgärder behöver göras som skulle påverka studentexamens innehåll eller struktur, säger Adlercreutz.
– Målet är att användningen av flervalsuppgifter inte utökas på det sätt som tidigare meddelats, och svarens tillåtna längd inte heller förkortas i modersmålsprovet eller i andra ämnen, säger Adlercreutz.
https://i0.wp.com/andersadlercreutz.fi/blog/wp-content/uploads/2025/08/DK1A2726-Enhanced-NR-copy-scaled.jpg?fit=2560%2C1658&ssl=116582560Andershttp://andersadlercreutz.fi/blog/wp-content/uploads/2015/01/AA-stor_480.pngAnders2025-10-15 12:51:582025-10-16 12:53:11Vi tryggar finansieringen av studentexamen
Svenska folkpartiets ordförande, undervisningsminister Anders Adlercreutz har idag presenterat undervisningsministeriets förslag till budget för år 2026 i riksdagens budgetdebatt. Inom småbarnspedagogiken, grundskolan och andra stadiets utbildning görs det satsningar i syfte att stärka kvaliteten, jämlikheten och framtidstron.
– Regeringen satsar stort på utbildning i budgeten för 2026. Vi stärker grundskolan och småbarnspedagogiken, satsar på språk och jämlikhet och tryggar utbildning i hela landet. Målet är att varje barn och ung ska få rätt stöd och möjlighet att lyckas, säger Adlercreutz.
För grundskolan och småbarnspedagogiken föreslås en ökning på 50 miljoner euro. Det innebär mer resurser till exempel för åtgärder som berör stödet för lärande. Därtill avsätts 6 miljoner euro för att avhjälpa personalbristen inom småbarnspedagogiken. Nu förverkligas även halvtidsöversynens beslut om att stärka språkinlärningen för barn med invandrarbakgrund.
– Att kunna skolans språk är en förutsättning att lära sig. Regeringen satsar nu på att invandrare ska ges de förutsättningar som behövs. Därför satsar vi på undervisning i finska och svenska som andraspråk och stärker den förberedande undervisningen, säger Adlercreutz.
Rätten till stöd för lärande och till specialundervisning för studerande på andra stadiet stärks. Inom yrkesutbildningen träder reformen i kraft den 1.8.2026 och i gymnasieutbildningen trädde den i kraft redan denna höst.
– Målet är att göra övergången mellan utbildningsstadier smidigare, minska avhoppen, förbättra studenternas möjligheter att slutföra sin examen och stärka deras välmående. Alla unga ska ha en verklig chans att ta examen. Dessutom säkerställer vi att undervisningen håller hög kvalitet, säger Adlercreutz.
Adlercreutz är även nöjd över att det åttaåriga pilotprojektet, där utbildningsanordnare inom yrkesutbildningen i större utsträckning än i nuläget ska kunna anpassa utbildningsutbudet med regionens behov på arbetskraft, inleds nästa år.
https://i0.wp.com/andersadlercreutz.fi/blog/wp-content/uploads/2025/08/781A1335-Enhanced-NR-scaled-e1763639599858.jpg?fit=2560%2C1356&ssl=113562560Andershttp://andersadlercreutz.fi/blog/wp-content/uploads/2015/01/AA-stor_480.pngAnders2025-09-24 09:50:292025-09-25 10:05:51Utbildning och bildning i fokus i regeringens budget 2026
Idag lanserades en Hej!-kampanjen i skolor runt om i landet. Kampanjen uppmuntrar alla i skolgemenskapen, både elever lärare och att hälsa på varandra i vardagen.
Svenska folkpartiets ordförande, undervisningsminister Anders Adlercreutz, som tagit initiativ till kampanjen, menar att en starkare gemenskap i skolorna kan ha positiva effekter på både trivsel och inlärning.
– Att säga hej betyder mycket. Det kan tyckas vara en liten gest – men den kan göra stor skillnad för en enskild person som via det känner sig sedd, säger Adlercreutz.
Adlercreutz påtalar att en starkare gemenskap i skolan kan det leda till mindre mobbning och mindre utanförskap. Forskningsresultat visar också att en inkluderande kultur stärker tryggheten i skolmiljön och förebygger ensamhet.
– Att hälsa på varandra gör att vi skapar en kontakt och visar respekt. När elever och vuxna i skolan vänjer sig vid att mötas på ett vänligt sätt läggs grunden för en tryggare och mer inkluderande miljö för alla. Det i sin tur stöder inlärningen, säger Adlercreutz.
– Därför uppmuntrar jag alla skolor att delta i kampanjen. Jag hoppas att lärare tillsammans med eleverna hittar på nya och roliga sätt att införliva hälsandet i de dagliga rutinerna i skolan, avslutar Adlercreutz.
https://i0.wp.com/andersadlercreutz.fi/blog/wp-content/uploads/2025/08/DK1A3124-Enhanced-NR-copy-scaled.jpg?fit=2560%2C1707&ssl=117072560Andershttp://andersadlercreutz.fi/blog/wp-content/uploads/2015/01/AA-stor_480.pngAnders2025-09-15 17:23:572025-09-23 17:24:45Ett “hej” kan stärka skolgemenskapen
Vi tryggar finansieringen av studentexamen
/0 Kommentarer/i 1 utbildning, blogg, budget, Pressmeddelande, Regeringen, SFP RKP, undervisning /av AndersI statsbudgeten för 2025 minskades anslaget till Studentexamensnämnden med 787 000 euro jämfört med föregående år, vilket motsvarar cirka tio procent av utgifterna 2024. Den största delen av nämndens verksamhetskostnader består av arvoden till experter för att göra upp proven och bedömning av provprestationerna.
Studentexamensnämnden meddelade våren 2025 att den ekonomiska anpassningen skulle påverka ordnandet av studentexamen från och med 2026. Besparingarna för åren 2026–2027 skulle bland annat ha täckts genom att sänka censorernas arvoden med fem procent och genom att utveckla provens struktur och uppgiftstyper så att bedömningsarbetet minskar. Det skulle ha inneburit färre öppna svar, fler flervalsuppgifter och begränsningar i antalet tecken som får användas i svaren.
SFP:s ordförande, undervisningsminister Anders Adlercreutz har därför fattat beslut om att man i den kompletterande budgetpropositionen gör en intern omfördelning inom undervsnings- och kulturministeriet som täcker anpassningen i budgeten för 2025.
– Studentexamen har betydelse. Den ska mäta kunskap och bildning på ett heltäckande sätt. Syftet med att trygga finansieringen är att säkerställa att inga snabba besparingsåtgärder behöver göras som skulle påverka studentexamens innehåll eller struktur, säger Adlercreutz.
– Målet är att användningen av flervalsuppgifter inte utökas på det sätt som tidigare meddelats, och svarens tillåtna längd inte heller förkortas i modersmålsprovet eller i andra ämnen, säger Adlercreutz.
Utbildning och bildning i fokus i regeringens budget 2026
/0 Kommentarer/i 1 utbildning, blogg, budget, Pressmeddelande, Regeringen, SFP RKP /av AndersSvenska folkpartiets ordförande, undervisningsminister Anders Adlercreutz har idag presenterat undervisningsministeriets förslag till budget för år 2026 i riksdagens budgetdebatt. Inom småbarnspedagogiken, grundskolan och andra stadiets utbildning görs det satsningar i syfte att stärka kvaliteten, jämlikheten och framtidstron.
– Regeringen satsar stort på utbildning i budgeten för 2026. Vi stärker grundskolan och småbarnspedagogiken, satsar på språk och jämlikhet och tryggar utbildning i hela landet. Målet är att varje barn och ung ska få rätt stöd och möjlighet att lyckas, säger Adlercreutz.
För grundskolan och småbarnspedagogiken föreslås en ökning på 50 miljoner euro. Det innebär mer resurser till exempel för åtgärder som berör stödet för lärande. Därtill avsätts 6 miljoner euro för att avhjälpa personalbristen inom småbarnspedagogiken. Nu förverkligas även halvtidsöversynens beslut om att stärka språkinlärningen för barn med invandrarbakgrund.
– Att kunna skolans språk är en förutsättning att lära sig. Regeringen satsar nu på att invandrare ska ges de förutsättningar som behövs. Därför satsar vi på undervisning i finska och svenska som andraspråk och stärker den förberedande undervisningen, säger Adlercreutz.
Rätten till stöd för lärande och till specialundervisning för studerande på andra stadiet stärks. Inom yrkesutbildningen träder reformen i kraft den 1.8.2026 och i gymnasieutbildningen trädde den i kraft redan denna höst.
– Målet är att göra övergången mellan utbildningsstadier smidigare, minska avhoppen, förbättra studenternas möjligheter att slutföra sin examen och stärka deras välmående. Alla unga ska ha en verklig chans att ta examen. Dessutom säkerställer vi att undervisningen håller hög kvalitet, säger Adlercreutz.
Adlercreutz är även nöjd över att det åttaåriga pilotprojektet, där utbildningsanordnare inom yrkesutbildningen i större utsträckning än i nuläget ska kunna anpassa utbildningsutbudet med regionens behov på arbetskraft, inleds nästa år.
Ett “hej” kan stärka skolgemenskapen
/0 Kommentarer/i 1 utbildning, blogg, Pressmeddelande, Regeringen, SFP RKP /av AndersIdag lanserades en Hej!-kampanjen i skolor runt om i landet. Kampanjen uppmuntrar alla i skolgemenskapen, både elever lärare och att hälsa på varandra i vardagen.
Svenska folkpartiets ordförande, undervisningsminister Anders Adlercreutz, som tagit initiativ till kampanjen, menar att en starkare gemenskap i skolorna kan ha positiva effekter på både trivsel och inlärning.
– Att säga hej betyder mycket. Det kan tyckas vara en liten gest – men den kan göra stor skillnad för en enskild person som via det känner sig sedd, säger Adlercreutz.
Adlercreutz påtalar att en starkare gemenskap i skolan kan det leda till mindre mobbning och mindre utanförskap. Forskningsresultat visar också att en inkluderande kultur stärker tryggheten i skolmiljön och förebygger ensamhet.
– Att hälsa på varandra gör att vi skapar en kontakt och visar respekt. När elever och vuxna i skolan vänjer sig vid att mötas på ett vänligt sätt läggs grunden för en tryggare och mer inkluderande miljö för alla. Det i sin tur stöder inlärningen, säger Adlercreutz.
– Därför uppmuntrar jag alla skolor att delta i kampanjen. Jag hoppas att lärare tillsammans med eleverna hittar på nya och roliga sätt att införliva hälsandet i de dagliga rutinerna i skolan, avslutar Adlercreutz.