Adlercreutz: Uppbåden skall gälla alla, jämställt

I torsdagens debatt om den försvarspolitiska redogörelsen tog Svenska riksdagsgruppens ordförande Anders Adlercreutz ställning för införandet av ett jämställt uppbåd.

– Grunden i vår försvarspolitik är en allmän värnplikt. Svenska riksdagsgruppen ser det som en naturlig utveckling att uppbåden ska gälla alla. Det är en jämställdhetsfråga. Kvinnor ska få ställa sig frågan: Är jag beredd att göra värnplikt? säger Adlercreutz.

Adlercreutz var medlem i försvarsredogörelsens parlamentariska uppföljningsgrupp och representerar SFP i riksdagens försvarsutskott.

–  Under de senaste tio åren har säkerhetsläget i Europa förändrats och försämrats. Konflikternas spektrum är bredare och till en del mer oförutsägbar än förr. Det är i denna verklighet och mot detta faktum vi behandlar redogörelsen. Den här utvecklingen innebär att vår resiliens prövas på ett annat sätt än tidigare.

I gruppanförandet lyfte Adlercreutz även fram betydelsen av Finlands internationella referensramar inom försvarspolitiken.

– EU, Nato och Nordefco är våra viktigaste samarbetspartners – utan att glömma Sverige, Norge och USA. Vi är glada över det förtätade försvarssamarbetet. Tomrum som uppkommer fylls nämligen lätt upp – det är inte en tillfällighet att Kina deltog i en militärövning i Östersjön. Ett litet land som Finland är beroende av samarbetspartners för att vi ska kunna upprätthålla stabiliteten i vårt eget närområde.

Adlercreutz om budgetrian: Energiomställningen tar fart

I sin budgetria beslöt regeringen om omfattande åtgärder för att försnabba energiomställningen. Svenska riksdagsgruppens ordförande Anders Adlercreutz är nöjd med de beslut som fattades.

– Att flytta datorhallar kopplade till fjärrvärmenätet, stora värmepumpar och elpannor till skatteklass II är en stor klimatåtgärd. Det möjliggör en utfasning av både torv och kolkraft. Värmepumpar och elpannor kan nu kostnadseffektivt användas för att ta till vara el då den är billig och lagra den som värme i fjärrvärmesystemet. Uppvärmningen av våra kommuner kan i och med detta bli fossilfri, säger Adlercreutz.

Adlercreutz ser det om anmärkningsvärt att regeringen nu uppnått sitt utsläppsminskningsmål, med råge.

–  Vårt mål att vara klimatneutrala år 2035 är mycket ambitiöst. Med de beslut som regeringen nu fattade kommer vi att nå dit. Och det är skäl att notera, att dessa beslut också stärker den inhemska industrin. Industrin har efterlyst klimatåtgärder eftersom den ser rena lösningar som en växande marknad. Och näringslivet har helt rätt: Genom att skapa en förutsägbar hemmamarknad för vår cleantech-industri ger vi den möjlighet att få referensprojekt, att växa till sig och gå på export. Därför är en långsiktig och förutsägbar klimatpolitik så viktigt – och helt förenlig med välfärd och tillväxt.

Svenska riksdagsgruppens sommarmöte spikade tyngdpunkterna i budgeten: Sysselsättningen, klimatet och arbetsinvandringen

Nu krävs mod att investera och skapa nya arbetsplatser. Vi behöver klimatåtgärder på bred front. Och Finland behöver ta konkreta steg för att underlätta arbetskraftsinvandring, säger gruppordförande Anders Adlercreutz då han sammanfattar svenska riksdagsgruppens diskussioner.

Riksdagsgruppen fortsatte sitt sommarmöte på torsdagen i Nagu, Pargas.

Partiordförande, justitieminister Anna-Maja Henriksson underströk att nästa års budget bör förbättra villkoren för tillväxt.

– Finland behöver stärka förutsättningarna för tillväxt. Regeringen är enig om att Finland behöver större arbetskraftinvandring. Företagen behöver smidigare processer för att ta in utländsk kunnig personal, men vårt samhälle behöver också mer arbetskraft exempelvis inom vården. Därför behöver Finland en ökad arbetskraftsinvandring. En ökning på 10 000 personer per år borde vara målet för att klara situationen.

Henriksson är särskilt oroad över tillgången till arbetskraft inom vården.

– Om vi inte börjar agera kraftigare nu så kommer vi inte att klara av att trygga tillgången till personal inom vården och äldreomsorgen. Tillräckligt antal utbildningsplatser, välmående och trivsel i arbetslivet, gott ledarskap, konkurrenskraftiga löner, arbetskraftsinvandring, erkännande av utländska vårdexamen är centrala pusselbitar med tanke på vårdbranschens attraktionskraft.

Enligt Henriksson kräver Finlands målsättning att höja forskning och innovationer till 4 procent av BNP en sporrande investeringsmiljö.

– Vi behöver också stärka det inhemska ägandet. För att sporra till investeringar behöver vi en snabb utredning av en samfundsskattemodell, som skulle innebära att en lägre samfundsskattesats för den vinst som blir i företaget och används till investeringar, säger Henriksson.

VIKTIGT MED HÖJT HUSHÅLLSAVDRAG

Henriksson säger att SFP är särskilt tillfreds med SFP:s förslag om ett två-årigt försök gällande en höjning av hushållsavdraget finns med i finansministeriets budgetförslag som om ett par veckor ska genomgå den politiska manglingen.

Nu föreslås ett tvåårigt försök som höjer det maximala beloppet för hushållsarbete och för omsorgs- och vårdarbete från 2250 till 3500 euro. Samtidigt stiger ersättningsprocenten från 40 till 60 procent.

– Jag är mycket glad att SFP:s målmedvetna arbete för att höja hushållsavdraget nu ger resultat. Och jag är övertygad om att detta stimulerar tjänstesektorn. Det gör att exempelvis en äldre människa eller en barnfamilj har möjlighet att anlita städhjälp eller annan hjälp som underlättar vardagen. I och med detta förslag skapas en situation där alla vinner – företagen, arbetstagarna och hushållen, säger Henriksson.

Riksdagsgruppens ordförande Anders Adlercreutz håller med.

– Alla sysselsättande åtgärder är välkomna och nödvändiga. I synnerhet i en gynnsam konjunktur är det skäl att vara ambitiös – det är då strukturella åtgärder ger bäst utslag.

Han välkomnar också att hushållsavdraget föreslås höjas på motsvarande sätt för dem som frångår oljeuppvärmning.

TROVÄRDIG KLIMATPOLITIK

– Den färska IPCC-rapporten visar att klimatåtgärderna inte kan vänta. Som en del av EU kan och bör Finland arbeta för en rättvis, ambitiös global klimatpolitik. Vi ska komma ihåg att det gagnar våra företag och att den gröna omställningen erbjuder nya möjligheter för vår ekonomi, säger Adlercreutz.

– Också för att klara av de ambitiösa klimatmålen är det viktigt att Finland inte tappar i konkurrenskraft, säger Adlercreutz.

Riksdagsgruppen välkomnar det nya stödet på 87 miljoner euro för elektrifiering av energiintensiv industri. Det uppmuntrar till koldioxidneutral produktion och stärker industrins konkurrenskraft.

– Finland ska fortsätta gå i bräschen för mer klimatsmarta investeringar och hållbart och konkurrenskraftigt näringsliv. Med rätta förutsättningar hämtar hållbarhetsarbetet både tillväxt och arbetsplatser, säger Thomas Blomqvist, minister för nordiskt samarbete och jämställdhet.

– Också jordbrukssektorn har förbundit sig till en vägkarta för att stärka klimatåtgärderna. Nu behövs resurser för att förverkliga den. Inom SFP anser vi att jord- och skogsbruket inte ska ses som ett problem, utan som en viktig del av lösningen, säger Blomqvist.

ÖSTERSJÖN OCH SKÄRGÅRDEN

Riksdagsgruppen har i år hållit sitt sommarmöte i Åbolands skärgård. Gruppen anser att den gipsbehandlingen inom jordbruket som görs i Skärgårdshavets avrinningsområde är av största vikt. Det minskar betydligt på mängden fosfor- och sedimentbelastning som kommer ut i havet.

Gruppens riksdagsledamot från valkretsen Sandra Bergqvist säger att det behövs målmedvetna fortsatta ansträngningar för ett renare Östersjön.

Hon anser att miljöskyddspolitiken är på fel spår då man i finansministeriets budgetförslag föreslår en nedskärning av anslaget till Håll skärgården ren med en halv miljon.

– Det är högst inkonsekvent och något som bör rättas till. Man kan inte lagstiftningsvägen kräva flera septitankar i de små skärgårdshamnarna och samtidigt skära ned bidraget till Håll skärgården ren som rent praktiskt gör en stor del av jobbet, säger Bergqvist.

MER RESURSER FÖR POLIS OCH RÄTTSVÄSENDE

Riksdagsgruppen betonar att samhällets grundfunktioner behöver tryggas. Både polis och rättsväsende behöver få mer resurser.

– Värnandet av en fungerande rättsstat har alltid varit A & O för SFP. Medborgarnas tilltro till rättsstaten är fortfarande stark i Finland. Men det finns orosmoln på himlen. Rättegångstiderna har blivit längre, dels som en följd av coronapandemin och polisen hinner inte reda ut alla brott. I samband med budgetrian behöver regeringen därför ha beredskap att höja anslagen till polisen och rättsvården, säger justitieminister Henriksson.

Svenska riksdagsgruppens sommarmöte: Höjd flyktingkvot och en humanitär korridor behövs nu för att hjälpa afghanerna

– Det är på sin plats och självklart att Finland inte avvisar afghaner för tillfället. Men det räcker inte. Vi måste införa snabba processer för att ta hand om dem som nu svävar i livsfara. Det inkluderar också deras familjer – familjeåterföreningsprocessen måste göras smidig och snabb för dessa människor. Det måste också kännas ofattbart tungt för många av de i Finland bosatta personer som nu är oroliga för sina anhöriga i Afghanistan.

Det konstaterade svenska riksdagsgruppen som på onsdag öppnade sitt tvådagars sommarmöte i Nagu, Pargas.

– Efter att talibanerna har tagit över makten är särskilt kvinnor och flickor plötsligt i en mycket utsatt position. Det är också människorättsaktivister och journalister. Också de otaliga afghaner som hjälpt med säkerheten i anslutning till de utländska organisationernas och beskickningarnas verksamhet är i fara, kommenterar riksdagsgruppens ordförande Anders Adlercreutz.

Svenska riksdagsgruppen uttrycker sin stora oro för att en humanitär katastrof sveper över Afghanistan, inför våra ögon. Partiordförande, justitieminister Anna-Maja Henriksson anser att det måste finnas beredskap i detta läge att höja flyktingkvoten.

– Det är alldeles klart att regeringen nu bör ha beredskap att höja flyktingkvoten från 1050 uppåt. Situationen i Afghanistan har eskalerat och det gör det mycket motiverat att flyktingskvoten nu skulle höjas utöver det som överenskommits i regeringsprogrammet. Vi måste hjälpa de mest utsatta. Det vore både oskäligt och omänskligt, ifall Finland inte skulle bära sitt internationella ansvar, säger Anna-Maja Henriksson.

– Vi kan inte låta byråkratin komma emellan och ta udden från våra hjälpinsatser. Praktiska hinder, som att man måste ta sig till det finländska konsulatet i New Delhi för att komma vidare i familjeåterföreningsprocessen, måste bort. Det är ett omöjligt och omänskligt krav i denna akuta situation, slår riksdagsgruppen fast.

– I och med att Finland beslutat att evakuera vår egen ambassadpersonal blir EU och FN viktiga kanaler. Vi måste också arbeta via dessa organisationer så att hjälpen kommer fram i tid. Det behövs en internationell humanitär korridor. Det är också ett sätt att motarbeta människosmugglingen.

Adlercreutz: EU bör vara vägvisare i klimatpolitiken

Det är skäl att tala klarspråk i klimatpolitiken, understryker Svenska riksdagsgruppens ordförande Anders Adlercreutz.

– För Finlands del är det här inte bara regeringens angelägenhet. Oppositionen bör också inse stundens allvar. Det handlarna om en stor omställning, en omställning som också öppnar för nya möjligheter. Och det är helt klart, att EU behövs för att vi skall klara av den globala utmaningen vi står inför, säger Adlercreutz.

Enligt den internationella klimatpanelen IPCC:s rapport som kom ut igår är det möjligt att vi redan på 2030-talet når en global uppvärmning på 1.5 grader. Det är enligt många experter en smärtgräns.

EU presenterade sitt klimatpaket i juli. Åtgärdspaketet betyder att EU minskar sina nettoutsläpp med minst 55 procent fram till 2030.

– I ett globalt perspektiv har det Finland gör bara en begränsad betydelse. Men det EU gör är helt avgörande. Som en del av EU kan och bör vi arbeta för en rättvis, ambitiös global klimatpolitik. Det gagnar våra företag och via det vår ekonomi, säger Adlercreutz.

Han framhåller att om EU ställer krav, och unionen som världens största marknad säger att det här är vår standard, då måste den övriga världen också reagera.

– Ett starkt och fungerande EU kan vara en ledare inom den globala klimatpolitiken. Höstens klimatmöte COP26 i Glasgow kan förhoppningsvis vara den positiva milstolpe vi behöver.

– Utsläppshandeln måste stärkas. Vår resterande koldioxidbudget måste kopplas till den och marknadsmekanismerna måste justeras så att de stöder de mål vi har, understryker Adlercreutz.

Adlercreutz: Vårdreformen är en milstolpe – men arbetet fortsätter

Riksdagen har idag godkänt regeringen Marins social- och hälsovårdsreform i en historisk omröstning. Svenska riksdagsgruppens ordförande Anders Adlercreutz gläds över att reformen efter alla år av försök äntligen går vidare. Samtidigt poängterar han att arbetet med att utveckla modellen fortsätter.

– Vi behöver en vårdreform, och denna modell är en logisk lösning. Det finns en enighet om att det behövs en större organisation för att ta hand om social- och hälsovården, och nu har vi en bra utgångspunkt för detta. Samtidigt är det klart att välfärdsområdena ska styras demokratiskt, och detta baserar sig denna modell på, säger Adlercreutz.

Vårdreformen siktar på att förbättra vården, men också på att utjämna hälsoskillnaderna i den finländska befolkningen. Enligt Adlercreutz innebär detta per automatik att kostnadsöverföringar behövs.

– Vi mår olika bra på olika håll i Finland och mer resurser behövs där befolkningen är äldre och sjukare. Det leder till kostnadsöverföringar eftersom vi inte kan låta de totala utgifterna skena iväg. Kommunerna har idag ett stort investeringstryck och trots att inkomstbortfallet i denna modell är betydligt mindre än i den förra regeringens reformförslag är finansieringsmodellen inte oproblematisk. Därför är det skäl att noggrant följa upp kommunernas ekonomiska situation när modellen väl kört igång och justera finansieringsmodellen enligt behov.

Dags att hjälpa kulturbranschen på fötter

Kulturfältet samlades framför riksdagen på torsdagen. Coronabegräsningarna har slagit speciellt hårt mot en bransch som är helt beroende av att människor möts. Svenska riksdagsgruppen håller med kulturaktörerna. Det är verkligen dags att hjälpa branschen på fötter.

– De kreativa branscherna har en stor sysselsättande effekt. Det finns en risk för att en stor mängd arbetsplatser gått förlorade under den tid restriktionerna förhindrat sektorns verksamhet. Det är viktigt att nu jämställa denna bransch med övriga så att den kan fås upp på fötterna och möjliggöra den potential som branschen har.  Det är inte för sent att rädda branschen men det är bråttom. Och det kräver en vilja, säger Anders Adlercreutz, ordförande för Svenska riksdagsgruppen. Kultur är inte bara en hobby. Kultur görs av människor. Människor som går på jobb helt som alla andra. De har karriär, de har räkningar, de har familj.

– Goda exempel finns för hur evenemang har arrangerats tryggt och kulturfältet har arbetat hårt för att hindra spridningen av corona vid inomhusevenemang. Restriktioner och krav behöver göras skäliga och mer rättvisa även för sammankomster inom den kulturella sektorn. Om vi bara ser coronakrisen som en hälsokris kan vi inte komma på benen. Det är fråga om en balansgång och det är allas vårt ansvar att se till helheten, säger Mikko Ollikainen som representerar Sfp i riksdagens kulturutskott.

Eva Biaudet, riksdagsledamot och borgmästarkandidat i Helsingfors, är tydlig i sin hälsning:

– Nu måste kulturen få jobba som alla andra!  Det finns ingen rim och reson längre i att stoppa teatrar, konserter eller evenemang att på bästa möjliga sätt skapa trygga föreställningar och tillställningar. Helsingfors behöver få komma ut ur coronans grepp med kulturens hjälp.

Adlercreutz på partidagen: Vår EU-politik kan inte vara en regerings-oppositionsfråga

– Det måste finnas värderingar och saker som står fast, oberoende av om man är i regering eller opposition. EU borde vara en sådan sak, men tyvärr är den det inte mera.

Det poängterade Svenska riksdagsgruppens ordförande Anders Adlercreutz i sitt tal på SFP:s partidag, som i år arrangeras virtuellt.

– Vi i SFP har våra knäckfrågor. För oss är de rättsstaten, jämställdhet, de mänskliga rättigheterna, marknadsekonomin, näringsfrihet – och EU-medlemskapet, för att nämna några. De hör till våra fundament, frågor vi inte förhandlar om, säger Adlercreutz.

Han lyfte fram fördelarna som EU-medlemskapet gett Finland.

– EU betyder trygghet, handel och växelverkan, en större roll i det internationella samfundet. Det betyder ekonomisk nytta för Finland – ca 15 miljarder per år, för att vara exakt. Det betyder att vi har en chans att tackla våra stora globala problem, klimatförändringen till exempel.

– Vi kan inte göra EU till en inrikespolitisk eller en kommunalpolitisk fråga. Inför valet har vissa partier varit berett att spela med vår ekonomi, vårt välstånd, vår export, vår säkerhetspolitik för en kortvarig inrikespolitisk nytta. Det får inte ske igen.

Enligt Adlercreutz måste vi klara av att gemensamt förbinda oss till en konstruktiv och förutsägbar EU-politik.

– Stabilitet är en bristvara i internationell politik, men i Finland har det hittills inte varit så. Vi bör klara av att friställa vissa frågor från partipolitik och framförallt regerings-oppositionspolitik. EU är en sådan fråga.

Adlercreutz: Progressiv kommunalskatt fel riktning för Finland

– Vi kan avsluta diskussionen om en progressiv kommunalskatt, anser Anders Adlercreutz.
Trots valtider måste vi kunna tänka längre än så. Vårt land behöver förutsägbarhet och konkurrenskraft och det gäller också skattepolitiken, understryker Svenska riksdagsgruppens ordförande.

I Yles valdebatt lyfte statsminister Sanna Marin upp tanken om en progressiv kommunalskatt. Kommunalskatten är inte progressiv, men i praktiken leder de avdrag som tillämpas att den redan nu har olika effekt i olika inkomstklasser, säger Adlercreutz.

– Progressionen i beskattningen är redan idag större i Finland i jämförelse med våra nordiska grannländer. En vanlig löntagare får leva med en märkbart högre marginalskatt än sina svenska grannar.

– En progression inom kommunalbeskattningen skulle ytterligare öka den totala progressionen. I stället för att avveckla flitfällor skulle vi skapa dem. Det är totalt fel riktning för Finland, säger Adlercreutz.

Han framhåller att paradoxalt nog skulle en sådan skatteåtstramning dessutom slå till hårt mot de kommuner som har ett svagt skatteunderlag. Det skulle man i sin tur sedan bli tvungen att kompensera via statsandelar.

– Vi skulle göra den kommunala ekonomin svårare att förutsäga, vi skulle öka på statens inblandning i kommunernas ekonomi och samtidigt både bidra till hjärnflykt och sämre incitament till att ta emot arbete. Det är sannerligen inte ett vinnande koncept i osäkra tider, säger Adlercreutz.

Adlercreutz i interpellationsdebatten: Finland är inget krisland

– En förmåga att kompromissa har varit det som hållit ihop vårt land också under svåra tider. Det är ansvarsfullt. Tack vare den enighet som nåddes i halvtidsrian har regeringen goda möjligheter att fortsätta det arbete som gjorts de två första åren av denna valperiod.

Detta betonade Svenska riksdagsgruppens ordförande Anders Adlercreutz i riksdagens interpellationsdebatt om halvtidsgranskningen. Enligt honom hade en regeringskris haft oanade följder för landet.

– Handen på hjärtat – Finland är inget krisland. I internationell jämförelse har denna regering hanterat coronaviruskrisen alldeles ypperligt. Nu gäller det att lyckas också i exitpolitiken, säger Adlercreutz.

Enligt Adlercreutz har Finland många styrkor med hjälp av vilka vi kan ta oss ur krisen.

– Vi har ett tryggt och fungerande samhälle – det har betydelse när vi vill locka mer investeringar och utländsk arbetskraft. Vi vet att det finns en stor global efterfrågan på digitalt kunnande och avancerad miljöteknologi, som vardera är finländska styrkor. Allt detta kan regeringen nu målmedvetet jobba vidare med.