Rösta för bättre vård och omsorg

Om drygt en vecka går Finland till val i sitt första välfärdsområdesval. Svenska riksdagsgruppens ordförande Anders Adlercreutz betonar vikten av att gå och rösta, trots att det nya valet känns främmande för många.

– Detta val handlar om hur vi får vård och hjälp i framtiden. Valresultatet kommer att inverka på hur din möjlighet till vård ser ut i framtiden och hur räddningsväsendet fungerar. Det är service som berör oss alla. Men om vi inte som röstare berättar att det här är viktigt går utvecklingen kanske inte i den riktning vi vill ha den. Därför är det viktigt att vi alla gör vår röst hörd i detta val, säger Adlercreutz.

För SFP är det viktigt att vården och omsorgen nu blir smidigare och att alla får den vård de behöver, på sitt eget modersmål, på rimligt avstånd.

– För oss är det viktigt att alla får den vård och hjälp de behöver och att de nya välfärdsområdena kan erbjuda mångsidig sjukvård som är lättillgänglig för alla. Därför är det så viktigt att allas röster hörs i valet.

– Allas rätt till god vård och omsorg måste tryggas oberoende av var i landet man bor och oberoende av ens inkomst, också i framtiden. Inom vården ska människan alltid vara i fokus, säger Adlercreutz.

Tilläggsinformation:
Anders Adlercreutz, tfn. 044 9810191

Adlercreutz: Naturgas är inte en hållbar energikälla

Enligt färska uppgifter ser det ut som att naturgasen, med vissa specialkrav gällande bland annat utsläppsgränser, kan komma att vara en del av den så kallade taxonomin för hållbara investeringar. I den definieras EU:s energipalett för en lång tid framåt.

– Naturgas kan inte klassificeras som en hållbar energikälla. Trots de framsteg som gjordes på mötet i Glasgow i höstas verkar nu politik köra över klimathänsyn. Naturgas är ett fossilt bränsle, och vi måste i första hand minska på just dessa energikällor, säger Svenska riksdagsgruppens ordförande Anders Adlercreutz.

Samtidigt varnar Adlercreutz för naturgasens säkerhets- och utrikespolitiska konsekvenser. Senast i december hotade Belarus president Lukasjenko med att stänga gasleveranserna via Belarus till EU.

– Det här är igen ett tecken på de säkerhetspolitiska problem naturgas lätt leder till. Man har använt naturgasleveranser som ett påtryckningsmedel tidigare, och kommer med säkerhet att göra det också i framtiden. Redan de säkerhetspolitiska aspekterna talar för att EU så snabbt som möjligt måste överge naturgas som energikälla, säger Adlercreutz.

Gasledningen Nord Stream II är nu färdigbyggd, men ibruktagandet kräver ännu godkännande av den tyska energimyndigheten. Ibruktagandet kan därför dröja till andra halvan av år 2022.

– Under processens gång har jag lyft upp den säkerhetspolitiska problematiken kring Nord Stream II. Ledningen strider mot EU:s energiunions målsättningar och gör EU mer beroende av Ryssland som energileverantör. Även om handel i sig kan leda till en positiv utveckling i Ryssland, kan detta inte ses som en förnuftig utveckling, säger Adlercreutz.

– Fastän ledningen i sinom tid tas i bruk är det skäl att nu på allvar se över den europeiska energipaletten. Mellaneuropas beroende av naturgas är också en av orsakerna till de höga energipriserna vi dras med för tillfället. Vi har många bättre och säkrare alternativ att tillgå och det är viktigt att inte taxonomin försinkar den utvecklingen, tillägger Adlercreutz.

Adlercreutz presenterar en modell för lokala avtal

Svenska riksdagsgruppens ordförande Anders Adlercreutz vill stärka förhandlingskulturen och förnya den på sätt som motsvarar den moderna arbetsmarknadens behov. I tankesmedjan Liberas färska rapport presenterar Adlercreutz tillsammans med Björn Wahlroos och Janne Juusela reformer som behövs för att sätta fart på Finlands ekonomi. I rapporten presenterar Adlercreutz en för finska förhållanden skräddarsydd modell för lokala avtal.

– Arbetsmarknaden förändras och det är ofrånkomligt. Vi jobbar på nya sätt, våra karriärer ser annorlunda ut, rollerna på arbetsmarknaden förändras. Vi kan antingen försöka hantera förändringen och reagera på den med framförhållning, eller också kan vi låta förändringarna ske okontrollerat. Personligen föredrar jag det tidigare handlingssättet, konstaterar Adlercreutz.

– Både arbetsgivarna och arbetstagarna önskar mera lokala avtalsförhandlingar. Det skulle vara klokt att stärka och förnya förhandlingskulturen på ett sätt som motsvarar behovet på dagens arbetsmarknad. Det kan ske genom att vi rationaliserar kollektivavtalens struktur, avlägsnar hinder för att ingå avtal och skapar förutsättningar för förhandlingar samtidigt som vi stöder tillgången till information, skydd och dialog, säger Adlercreutz.

Adlercreutz konstaterar att lokala avtal sägs öka sysselsättningen och konkurrenskraften, men många har också farhågor.

– Jag förstår oron, men erfarenheterna från t.ex. Sverige och Danmark visar klart att det inte finns någon grund för farhågorna. Det är ändå väsentligt att se till att det i varje förhandling uppstår en jämlik förhandlingssituation och det är just det här som är målsättningen i den modell jag presenterar. Det är väsentligt att arbetstagarna alltid har en stark representation och rätt till information. Den här lösningen handlar om att ge mer morötter, inte käpp, säger Adlercreutz.

Tankesmedjan Libera presenterade sin senaste rapport ”Kolme piristysruisketta Suomelle” på tisdag den 14 december.

Adlercreutz och Rehn-Kivi: Välkommet med vägpengar till Östnyland

Riksdagens finansutskott har idag beviljat pengar för ny beläggning på Hindersbyvägen i Lappträsk och till planeringen av en gång- och cykelled mellan Box och Kullo. Svenska folkpartiets medlemmar i finansutskottet, riksdagsledamöterna Veronica Rehn-Kivi och Anders Adlercreutz, är glada över att det överlag nu görs betydande satsningar på trafiksäkerheten och på gång- och cykelleder.

– Hindersbyvägen i Lappträsk har redan en längre tid varit i dåligt skick och på vissa delar nästan ofarbar. Jag är mycket nöjd över att vi lyckades förhandla fram ett anslag för att förbättra skicket och därmed trafiksäkerheten på Hindersbyvägen, säger Adlercreutz.

Finansutskottet beviljar nu 450 000 euro till ny beläggning på en sträcka på 6,5 kilometer mellan Kapellby och Hindersby. Finansutskottet beviljar också 250 000 euro till planeringen av en gång- och cykelled mellan Box och Kullo.

– Ett viktigt tema för trafikdelegationen var befrämjandet av cykling och cykelturism och därför beviljades en tilläggssumma på 300 000 euro för ändamålet. Också för utvidgandet och förbättrandet av lättrafikleder förhandlade vi fram projektpengar och jag är mycket nöjd över att den viktiga gång- och cykelleden mellan Box och Kullo nu fick planeringspengar, säger Rehn-Kivi.

Idag har riksdagens finansutskott godkänt sitt betänkande om nästa års statsbudget. Samtidigt har utskottet bestämt om fördelningen av en extra budgetpott, de så kallade julklappspengarna, på cirka 40 miljoner euro som riktas till olika ändamål som anses viktiga.

Adlercreutz är belåten över finansutskottets tilläggsanslag: Satsningar på läskunnighet, vägförbättringar och konstupplevelser för barn

Riksdagens finansutskott har idag godkänt sitt betänkande för statsbudgeten 2022. Samtidigt har utskottet bestämt om fördelningen av en extra budgetpott på cirka 40 miljoner euro som riktas till olika ändamål som anses viktiga. Svenska riksdagsgruppens ordförande och medlem i finansutskottet Anders Adlercreutz gläds över flera viktiga projekt som får stöd.

– Finansutskottet beviljar 1,5 miljoner euro till främjandet av läskunnigheten. Även om finländska unga i senaste PISA-undersökningen var i toppklass gällande läskunnighet har läskunnigheten sjunkit på längre sikt. Därför är det bra att vi satsar på att främja detta, säger Adlercreutz.

Flera viktiga trafikprojekt i Nyland, Österbotten och Egentliga Finland får tilläggsanslag. I Lappträsk kommer Hindersbyvägens beläggning att repareras och i Västnyland förlängs den belysta sträckan på stamväg 51. I Österbotten kommer Vassorvägen i Korsholm, Blaxnäsvägen i Närpes och Perusvägen i Kristinestad att förbättras. Dessutom kan planeringen av två lättrafikleder i Malax och Ytterjeppokorsningen i Nykarleby inledas. Även i Egentliga Finland riktas anslag till Mjösundsvägens förbättring i Kimito och en uppdatering av planen för en lättrafikled mellan Prostvik och Nagu centrum.

– Trafikprojekten är viktiga för oss eftersom de konkret förbättrar vardagen för alla som rör sig på vägarna. Alla dessa projekt har en viktig betydelse på den lokala nivån, säger Adlercreutz.
SFP har även drivit tilläggsanslag till flera organisationer.

– Vi lyckades trygga kvinnoorganisationernas anslag, och även Yrkesfiskarförbundet och 4H-verksamheten får lika stora anslag som ifjol. Dessutom stöder vi organisationer som främjar fredsarbete, samt exportfrämjande med ett tilläggsanslag till Viexpo. Restaureringen av museiskeppet Vega i Jakobstad får stöd och även koordineringsarbetet för sällsynta sjukdomar får ett tilläggsanslag. Dessa är välkomna satsningar, säger Adlercreutz.

Adlercreutz lyfter även fram att Konsttestarna, som är Finlands största program för konstfostran, får ett tilläggsanslag på 1,35 miljoner euro.

– Med hjälp av anslaget till Konsttestarna får ännu fler åttondeklassister möjlighet att tillsammans med sina klasskamrater få en konstupplevelse genom att göra ett besök till en teater, en konsert eller en konstutställning. Alla satsningar som vi kan göra på barn och unga är viktiga och gläder oss, säger Adlercreutz.

Bland kulturprojekten har finansutskottet också reserverat pengar för att ansöka om världsarvs-status för Alvar Aaltos arkitekturhelhet med Pemars sanatorium som kronjuvel.

– Som arkitekt är jag speciellt glad över det och jag är övertygad om att sanatoriet är en helhet som har en stor potential som turistattraktion, säger Adlercreutz.

Riksdagens finansutskott presenterar sitt budgetbetänkande på en presskonferens idag kl. 12 som streamas på riksdagens webbsida.

Adlercreutz välkomnar satsningar på ungas företagsamhetsfostran

Idag har riksdagens finansutskott godkänt sitt betänkande om nästa års statsbudget. Samtidigt har utskottet bestämt om fördelningen av den så kallade ofördelade reserven på ca 40 miljoner euro som riktas till olika ändamål som anses viktiga. Svenska riksdagsgruppens ordförande Anders Adlercreutz är särskilt nöjd över satsningarna på ungas företagsamhetsfostran.

– Vår läroplan talar mycket om eget initiativ och vikten av det, att barn lär sig bygga upp helheter och samla ihop material och kunskap från olika källor. Företagsamhetsfostran stöder den strävan på ett bra sätt. Samtidigt lär sig barn personlig ekonomi, för att inte tala om initiativförmåga, säger Adlercreutz.

Under denna regeringsperiod har riksdagen på olika sätt stött företagsamhetsfostran i skolan. Idag beslöt riskdagens finansutskott att också nästa år stöda ungas företagsamhet. Tilläggsanslagen har hjälpt organisationer som jobbar med ungas företagsamhet att nå ut till allt fler ungdomar.

– Det här är i högsta grad en jämställdhetsfråga. Det är viktigt att man i alla delar av landet, på våra båda nationalspråk, skall ha samma möjlighet till företagsamhetsfostran. Vare sig man själv senare träder in på den banan eller inte är sekundärt: i vilket fall som helst får man med sig lärdomar som säkert hjälper senare i studie- och arbetslivet, tillägger Adlercreutz.

Adlercreutz och Rehn-Kivi: 51:an får belysning ända fram till Karis

I framtiden skall man inte behöva köra hem till Karis längs med en mörk väg. Ifjol beviljade riksdagens finansutskott medel för utbyggnad av belysning längs med 51:an. Nästa år kommer arbetet att fortsätta. Finansutskottet beviljade idag en halv miljon euro för belysning av 51:an från Ingå framåt till Karis. Västnylands representanter i finansutskottet Anders Adlercreutz (Sfp) och Veronica Rehn-Kivi (Sfp) är mycket nöjda med att ett långsiktigt arbete nu bär frukt. 

 – Jag gläder mig över att flera vägförbättringsprojekt ute i Svenskfinland nu får välkommen finansiering. Satsningar på trafiksäkerheten var ledstjärnan för arbetet då projekten valdes ut. Belysning längs 51:an, där viltkrockar sker dagligen, är en länge önskad förbättringsåtgärd och ett viktigt projekt med tanke på trafiksäkerheten i Västnyland, säger Rehn-Kivi, Sfp:s representant i finansutskottets trafikdelegation.

 – När hela 51:an fram till Karis får belysning bidrar den på ett konkret sätt till att Västnyland också starkare upplevs vara en del av huvudstadsregionen. Det är en helt annan sak att pendla hem längs med en mörk väg än att köra på en belyst 51:a. Jag är övertygad om att inte bara säkerheten utan också Västnylands livskraft ökar, säger Adlercreutz. 

 Ledamöterna betonar, att också det lokala arbetet har varit viktigt. 

 – Det är alltid lättare att få igenom projekt när det stöds lokalt. Vi är glada över den hjälp vi här har fått av lokalpolitikerna i regionen, säger Adlercreutz.

Anders Adlercreutz vill ha likvärdiga och ekvivalenta examina i Norden

Svenska riksdagsgruppens ordförande Anders Adlercreutz talade på Nordiska rådets session i Köpenhamn på onsdag. Han vill se likvärdiga och ekvivalenta examina i Norden.

– För en helsingörsbo skall det vara lika naturligt att studera i Tammerfors som i Trondheim. För en Stockholmare ska Helsingfors kännas lika nära som Helsingborg. Att studera i ett annat nordiskt land är en fantastisk möjlighet för alla nordiska ungdomar, men den möjligheten används alltför sällan och asymmetriskt. Det är vanligt att finländare studerar i Sverige, men få svenskar studerar här. Och samma asymmetri finns över andra gränser, säger Adlercreutz.

Norden är världens bästa regionbränd, men det här verkar inte återspeglas i de nordiska ungdomarnas val av studieort. Att studera och bo i ett annat nordiskt land öppnar stora möjligheter och ökar förståelsen för det nordiska.

– Vi måste göra våra examina likvärdiga och ekvivalenta. Det vore redan ett stort steg. Samtidigt måste vi jobba på de mentala barriärerna. Vi måste informera om det nordiska, ta upp det som ett verkligt alternativ och marknadsföra de möjligheter som finns. Det skulle stärka Norden i det långa loppet, säger Adlercreutz.

Tilläggsinformation:
Anders Adlercreutz, tfn. 044 981 0191

Adlercreutz: Förstagångskvoterna leder till tunneltänk och bör slopas

Svenska riksdagsgruppens ordförande Anders Adlercreutz anser att förstagångskvoterna i högskoleintagningen bör slopas. Det ska vara lättare för ungdomarna att tänka om och ändra studieinriktning också i ett senare skede av studierna. Adlercreutz tog upp frågan i dagens budgetdebatt i riksdagen.

– Vi har ett starkt tunneltänk från gymnasiet uppåt som beror på att vi betonar studentexamens betydelse och på att vi tog i bruk förstagångskvoterna. Samtidigt betonar grundskolan – helt riktigt – helheter, kreativitet, flexibilitet och att hitta sin egen väg. Det här går inte ihop. Förstagångskvoterna bör slopas, säger Adlercreutz.

Enligt Adlercreutz är ungdomarna redan som 15–16-åringar i praktiken tvungna att bestämma vad de skriver i studentexamen. Dessa val har vidare en avgörande betydelse för vart de kan söka sig efteråt.

– Förstagångskvoterna togs i bruk för att försnabba studietakten. Nu leder de istället till att man inte vågar ta emot en studieplats man inte är säker på. Man väntar, funderar, i stället för att friskt pröva på. Allt tyder på att detta försenar studiestarten och förlänger studierna.

– Våra ungdomar ska inte tvingas att satsa allt på ett kort. I stället för att förstärka tunneln borde vi splittra den. Sänka tröskeln för inträde, och framförallt se en mångsidig kompetens som en styrka. För det är mångsidiga kompetenser som behövs i arbetslivet.

Adlercreutz om budgeten 2022: Välkommet med expressfil för utländsk arbetskraft och ett förhöjt hushållsavdrag

– Finlands ekonomiska tillväxt har kommit igång, vilket visar att regeringen har lyckats med sin ekonomiska politik i en svår situation. Det är emellertid klart att också nya åtgärder behövs och flera av dessa finns i nästa års budgetbok. Till dem hör till exempel satsningen på den studie- och arbetsrelaterade invandringen och höjningen av hushållsavdraget.

Det betonade Svenska riksdagsgruppens ordförande Anders Adlercreutz i gruppanförandet i remissdebatten om budgeten för år 2022.

– Svenska riksdagsgruppen och SFP välkomnar regeringens beslut att under 2022 skapa en så kallad expressfil på två veckor för att främja arbetskraftsinvandringen. Det här ska inte kunna vara en politisk tvistefråga. Den utbildnings- och arbetsrelaterade invandringen behövs. Det borde hela det finländska samhället och alla partier inse, säger Adlercreutz.

Adlercreutz understryker behovet av strukturella sysselsättande åtgärder, då den snabbaste tillväxten inom sysselsättningen enligt finansministeriets prognos kommer att avta redan under 2022.

– Det finns ingen naturlag som säger att vi i Finland skall behöva leva med en betydligt högre strukturell arbetslöshet än våra nordiska grannländer. Det är nu, under en gynnsam konjunktur, som det är det lättast att förverkliga de reformer som behövs. Det är väsentligt att vi nu har en klar deadline – den 15 februari 2022 – för de beslut som krävs.

En höjning av hushållsavdraget har varit en viktig målsättning för SFP. Adlercreutz är nöjd över att det nu förverkligas.

– Vi höjer både på hushållsavdragets maximibelopp och på ersättningsprocenten. På så sätt uppmuntrar vi hushållen att byta oljepannan mot förnybara uppvärmningsalternativ. Utöver detta genomförs ett tvåårigt försök med höjt hushållsavdrag för hushålls-, vård- och omsorgsarbete. Vi är övertygade om att denna åtgärd ger fler arbetstillfällen inom servicebranschen.