Adlercreutz valdes till vice ordförande för riksdagens nya grupp för entreprenörskap – gruppen samlade representanter från alla partier

En grupp för entreprenörskap har igår grundats i riksdagen för att öka växelverkan mellan företagare och beslutsfattare. Saara-Sofia Sirén (Samlingspartiet) valdes till ordförande för entreprenörsgruppen och Anders Adlercreutz (SFP) till vice ordförande.

– För att upprätthålla vårt välfärdssamhälle behöver vi tillväxt under de kommande åren. Den kommer att komma från företag och entreprenörskap. Det är upp till oss som beslutsfattare att skapa förutsättningar för tillväxt och undanröja hindren för den. Därför är jag särskilt glad över att denna grupp har väckt intresse brett över partigränserna och att riksdagsledamöter från alla partier har kommit med, säger Sirén.

Coronapandemin innebar många oförutsedda utmaningar för företagsklimatet. Därpå finns det andra frågor som fortfarande är olösta och som kräver en nära dialog mellan beslutsfattare och näringslivet.

– Det råder brist på arbetskraft inom många sektorer – det är svårt att hitta kvalificerad personal. Detta är en av flaskhalsarna för tillväxt. Kompetensutvecklingen och rekryteringen av kunnig arbetskraft från utlandet måste fungera som en helhet. I dagens läge är processerna för långsamma och byråkratiska”, säger Adlercreutz.

Gruppen för entreprenörskap samlar riksdagsledamöter som är intresserade av att främja entreprenörskap och strävar efter att hitta gemensamma lösningar.

– Vi upplevde att det finns ett behov av en grupp som denna nu när blickarna börjar riktas mot nästa regeringsprogram. Särskilt viktigt är att garantera en förutsägbar och stabil investeringsmiljö. Vi vill att entreprenörernas röster och budskap ska höras på ett omfattande sätt även här i parlamentet”, säger Sirén och Adlercreutz om deras beslut att grunda gruppen.

Den politiska diskussionen under mötet inleddes av Harri Jaskari från Företagare i Finland. I mötet diskuterades även andra frågor som stödjer entreprenörskapsgruppens framtida verksamhet. Speciellt frågor kring utbildning inom företagsamhet, offentliga upphandlingar, kunnande inom anbudsförfaranden samt social trygghet för entreprenörer väckte livlig debatt.

På bilden Anders Adlercreutz, Saara-Sofia Sirén och Harri Jaskari.

Adlercreutz: Propositioner som förbättrar vår konkurrenskraft måste prioriteras

Regeringsperioden lider mot sitt slut och tiden är knapp för att nya propositioner skall hinna till riksdagen. Svenska riksdagsgruppens ordförande Anders Adlercreutz vill att man påskyndar propositioner som förbättrar Finlands konkurrenskraft i dessa utmanande tider.

-Av de propositioner som ännu inte getts till riksdagen är lagen om skatteavdrag för forskning och utveckling av avgörande betydelse.  Finland lever av innovationer men kurvan för våra FoU-satsningar pekar neråt. Här ger vi våra konkurrenter en stor fördel. Det här är en ödesfråga, säger Adlercreutz.

Rysslands krig i Ukraina har lyft upp den gröna omställningen i fokus. Adlercreutz betonar, att det är en utveckling som vi står inför oberoende av hur kriget utvecklas, och konstaterar, att det i allra högsta grad också handlar om Finlands konkurrenskraft på den globala marknaden.

-Vårt beroende av fossila bränslen har en säkerhetspolitisk dimension. Men det handlar inte bara om att vara beroende av auktoritära stater. Om våra utsläpp globalt växer enligt den nuvarande kurvan kommer följderna att vara så dramatiska att också vår säkerhet blir lidande. I denna ekvation har innovationerna igen en avgörande roll. Vi vet att marknaden för rena lösningar växer. Det finns få branscher som har så ljusa framtidsutsikter. Men tåget är i rörelse: Vi måste nu själva sätta in en högre växel. Finland har inte råd att bli kvar på stationen, säger Adlercreutz.

Det finns en stor enighet inom riksdagen om att lagpaketet behövs.

– Det här är inte en kontroversiell fråga. Vi behöver ökade satsningar på forskning och utveckling och sporrande skattemekanismer för att incentivera den privata sektorn att investera. Därför hoppas jag nu, att minister Saarikko tar sig tid att föra detta ärende till statsrådet för beslut. Här i riksdagen kan vi sköta resten, avslutar Adlercreutz.

Adlercreutz i Nordiska rådet: Vi behöver en gemensam studiemarknad

Under Nordiska rådet session i Helsingfors efterlyste Svenska riksdagsgruppens ordförande Anders Adlercreutz åtgärder för att förstärka den nordiska studiemarknaden.

-Genom att göra nordiska universitetens ansökningsprocesser mer samstämmiga  och genom att göra nordiska examina fullt jämförbara, kan vi förstärkta det nordiska samarbetet och ge alla samma kvalifikationer när de söker arbetsplats eller studieplats, säger Adlercreutz.

Norden är världens bästa varumärke, men det här verkar inte återspeglas i de nordiska ungdomarnas val av studieort. Adlercreutz vill se aktiva åtgärder för att ungdomar skall se ett annat nordiskt land som ett attraktivt alternativ.

–  Vi måste uppmana till utbytesstudier, informera om det nordiska, ta upp det som ett verkligt alternativ och marknadsföra de möjligheter som finns. Varje nordiskt land kunde ha som mål att åtminstone hälften av högskolestuderanden gör ett halvt år av utbyte i ett annat nordiskt land, säger Adlercreutz.

-Vi borde dessutom göra upp gemensamma riktlinjer för våra studiestöd. Utbytet borde inte påverka studiestödets mängd utan utbytesmånaderna bör räknas studenterna till godo. Det bygger vårt nordiska kapital och det vinner vi alla på, säger Adlercreutz.

Adlercreutz lyfter upp att studier i ett annat nordiskt land också stärker den nordiska gemenskaper och ökar förståelsen för det nordiska.

– Vi kan öppna nya dörrar för unga, stärka den nordiska sammanhållningen och vara pionjärer inom det europeiska området för högre utbildning, säger Adlercreutz.

Adlercreutz: Ungdomsbarometern visar, att vårt högskoleurvalssystem måste ses över

Ungdomar i åldern 15-19 år känner en oro för framtiden. Det framgår ur den svenskspråkiga ungdomsbarometern som publicerades på onsdagen 2.11.2022. Svenska riksdagsgruppens ordförande Anders Adlercreutz lyfter upp stigen från grundskolan till vidareutbildning som en av faktorerna bakom resultatet.

– Enligt barometern är det färre unga, jämfört med tidigare år, som känner sig oroliga för att hitta ett jobb i framtiden. Däremot är ungdomarna oroliga för att det skall välja fel bana, något de inte trivs med. Det här är en mänsklig oro som är lätt att känna igen. Men det system som vi har i dag för gymnasie- och högskolestudier underlättar inte situationen, utan tvärtom.

Adlercreutz menar, att studentexamens struktur och betoningen av studentexamen i högskoleantagningen är ett av problemen.

– Vi förutsätter idag långtgående val av 15-åringar. De är tvungna att redan på 9:e klass välja vad de tänker studera i gymnasiet och via det, vilka ämnen de tänker skriva i studentexamen.

I bakhuvudet mal tanken om att att optimera antalet poäng de olika studentexamensproven ger i högskoleantagningen. Det här är inte rimligt.

– När vi sedan lägger till det, att vi har kvoter för förstagångssökanden så blir det etter värre. Man är tvungen att fatta beslut som 15 år gammal, beslut som man sedan svårligen kan ändra. Om det första valet man gör slår fel, är det idag svårare än tidigare att byta bana. Det här skapar oro, det skapar ångest, och det främjar inte det vi borde eftersträva – flexibilitet och mångsidiga kompetenser. Det leder ofta också till att man hellre väntar än prövar på något – man vill inte missa sin bästa chans till en högskoleplats.

– En utbildningsstig  längs med vilken man får välja fel och kan korrigera sina misstag är det vi borde eftersträva . Vi vinner alla på att varje ungdom vågar pröva och får studera det som verkligen intresserar.

SFP och Adlercreutz har även tidigare lyft upp frågan om förstagångskvoterna och de problem som betoningen av studentexamen i kombination med kvoterna lett till

– Det här är en fråga som nästa regeringen bör korrigera. Det system vi har idag håller inte måttet, och leder till inte bara ineffektivitet utan också till oro och illamående bland våra ungdomar. Det måste ändras.

Adlercreutz: Vi skall inte göra om misstaget med Nord Stream

Ryskt fastighetsägande i närheten av strategiskt viktiga anläggningar har skapat oro. Förra veckan överlämnade regeringen sitt förslag till hur lagstiftningen ska skärpas. Svenska riksdagsgruppens ordförande Anders Adlercreutz lyfter upp, att även andra än försvarsanläggningar kan vara strategiskt viktiga.

-Vi har i Finland successivt stramat åt övervakningen av fastighetsköp som ligger nära strategiskt viktiga objekt. Men det räcker inte. Med tanke på den nationella säkerheten är det även viktigt att  kritisk infrastruktur inte ägs av makter som har intressen som inte sammanfaller med våra, säger Svenska riksdagsgruppens ordförande Anders Adlercreutz.

Adlercreutz lyfter upp att Ryssland inte är den enda aktören som har globala ambitioner och som använder sig av spelregler som skiljer sig från våra.

– Vi måste ta lärdom av misstagen som gjordes i samband med Nord Stream. Vi skall inte göra oss beroende av en främmande, auktoritär makt, säger Adlercreutz.

– Kina har på sistone köpt in sig i hamnar i Europa och till exempel Israel. Det vore naivt att tro att dessa köp bara handlar om en förkärlek för fri handel. Idag godkände Scholz regering det, att det statsägda kinesiska rederiet Cosco köpte 24.9% av hamnen i Hamburg. Det här är oroväckande, konstaterar Adlercreutz.

Adlercreutz efterlyser åtgärder av den Europeiska unionen.

– EU kan inte sova. Vi konkurrerar på en global marknad och vår infrastruktur måste finnas i säkra händer. Frihandel med klara spelregler är bra och eftersträvansvärt, men auktoritära staters statliga bolag är inte aktörer som skall äga europeisk infrastruktur. EU bör ta tag i denna fråga och förenhetliga regleringen, avslutar Adlercreutz.

Adlercreutz om interpellationen: Lösningen till energiakrisen finns inte i rysk energi

Riksdagen behandlade idag Sannfinländarnas, Kristdemokraternas och Liike Nyts interpellation angående energimarknadens, priset på el och regeringens Fortum-politik.

Rysslands anfallskrig mot Ukraina har förändrat det säkerhetspolitiska läget i Europa. Samtidigt har den visat på det grundläggande beroendet av fossil energi som importeras från länder utanför unionen. Svenska riksdagsgruppens ordförande Anders Adlercreutz lyfte i sin taltur upp hur Ryssland för tillfället försöker utnyttja situationen för att splittra gemenskapen i västvärlden.

-Putin har märkt att energin delar på Europa. Men man ska inte tro på hans historia. Orsaken till energikrisen är att beroendet av fossila energikällor inte har minskat så som den borde. En bidragande orsak är också det, att kärnkraften har körts ner i Tyskland, vilket går helt emot den gröna omställningens grundtanke, konstaterar Adlercreutz.

Adlercreutz understryker i sitt tal att lösningen absolut inte finns i de energikällor som Putin är beroende av. För att råda bot på den akuta situationen måste vi öka vår självförsörjningsgrad och produktionen av inhemsk förnybar energi.

– I Finland producerar Olkiluoto 3 redan el med full kapacitet. Men vi behöver mera. Tillståndet för Lovisa kraftverk bör förlängas och jag hoppas att Fortum ansöker om tillstånd för att bygga ut kraftverket. Det är vettigt att koncentrera kärnkraftsproduktionen till redan befintliga platser, konstaterar Adlercreutz.

– Vi behöver mera vindkraft men också energilagringslösningar. Vi behöver väteproduktion för lagring av el, vi behöver pumpkraftverk och värmelagring. Vi behöver bättre överföringsförbindelser över Bottenviken till Sverige. Vi behöver färre överföringshinder och en mer funktionell marknad, säger Adlercreutz.

Enligt Adlercreutz är energipolitik också säkerhetspolitik. Han är en av de riksdagsledamöter som år 2016 krävde en säkerhetspolitisk utvärdering av Nord Stream 2. Ett år senare köpte Fortum Uniper trots att riskerna var uppenbara.

– De här misstagen ska inte upprepas. De säkerhetspolitiska dimensionerna av energipolitiken ska inte ignoreras. Ett demokratiskt underskott medför alltid även säkerhetspolitiska risker. Beroenden uppstår oundvikligen inom energipolitiken, men de bör byggas med länder som följer samma värdegrund och som delar vår förståelse för säkerhetspolitik så att vi kan komma överens, avslutar Adlercreutz.

 

 

Adlercreutz om budgetförslaget: Denna kris är knappast den sista

– Den sista budgeten för denna regering präglas av lösningar, med vilka vi försöker stävja ännu en kris, konstaterade Svenska riksdagsgruppens ordförande Anders Adlercreutz i sitt gruppanförande då riksdagen idag startade debatten om kommande årets budget.

Adlercreutz är nöjd med att budgeten stärker  finländarnas köpkraft, hjälper med de stigande elpriserna, skapar trygghet men framför allt gör det möjligt att hitta en väg framåt.

– Samtidigt som skuldsättningen oroar oss beslutsfattare och finländare, måste vi satsa på de åtgärder som nu behövs för att komma över dessa svåra tider. Vi skapar trygghet i vardagen, men vi måste också skapa en vägkarta mot en hållbar ekonomi. Denna kris är inte den sista vi möter. Vi behöver en buffert i den offentliga ekonomin, understryker Adlercreutz.

I sitt tal lyfter Adlercreutz upp det faktum att vi har flera utmaningar framför oss. Han betonar vikten av en förutsägbar och långsiktig politik som ger trygghet för oss finländare men som också gör Finland till ett land man vill flytta till och investera i.

– Vi har demografiska utmaningar. Vi bör höja vår sysselsättningsgrad. Tillgången på arbetskraft är vårt näringslivs största utmaning. Denna period har vi tagit många steg framåt, men många steg återstår, säger Adlercreutz.

-Ingen som vill arbeta i Finland skall få se sin önskan stupa på byråkrati. Ingen som vill investera i Finland, skall behöva tvivla på att det som gäller idag också gäller imorgon. Och förtroendet på arbetsmarknaden måste förbättras, avslutar Adlercreutz.

Adlercreutz: Vi behöver läroavtal, förutsägbar beskattning och en snabbfil för arbetskraftsrelaterad invandring

Kriserna som avlöser varandra lägger vår ekonomi i obalans. Coronapandemin, Rysslands anfallskrig i Ukraina och den pågående energikrisen skakar om de ekonomiska strukturerna. Svenska riksdagsgruppens ordförande Anders Adlercreutz är orolig för hur företagen skall klara sig genom krisen och  efterlyser reformer för att säkra tillgången på arbetskraft

– När jag diskuterar med företagare är bristen på arbetskraft enskilt största frågan som kommer upp. Och som alltid så behövs flera åtgärder. Vi har över 300 000 människor i åldern 15-59 år utanför arbetsmarknaden samtidigt som vi har en stor brist på arbetskraft och stora demografiska utmaningar, säger Adlercreutz

– De som idag är arbetslösa måste få starkare incitament till omskolning. Men vi måste också få ett fungerande system för läroavtal. Idag är kostnaden för företaget helt enkelt för stor. Samtidigt har vi en stor grupp ungdomar som helt klart skulle gagnas av en sådan utbildningsform. Ett smidigare läroavtalssystem med lägre kostnader för företagen är en del av lösningen. Här behöver vi inte uppfinna allting själv – i Mellaneuropa finns det modeller vi gott kunde tillämpa här i Finland.

Adlercreutz vill ha bättre processer för arbetskraftsrelaterad invandring.

–  Vi behöver smidigare arbetskraftsinvandring. Den behovsprövning som idag tillämpas på arbetskraft som kommer från ett land utanför EU/EES bör slopas. Vi kunde här börja med lokala försök för att lindra de farhågor som finns. De företag som bevisligen skött sina förpliktelser kunde ha en skild rutt med lättare processer. Vi måste lita på våra företag. Det skulle också frigöra myndighetsresurser som behövs på annat håll.

Kriget i Ukraina har ändrat på många företags verksamhetsförutsättningar under året som gått. Adlercreutz efterlyser långsiktighet.

– Om företagen inte kan vara säkra på att det som gäller idag också gäller imorgon investerar de inte. Vår beskattning måste vara konkurrenskraftig men den måste också vara förutsägbar. Skatt på arbete och kapital kan inte vara en spelknapp i varje budgetria. Här måste vi kunna förbinda oss till en långsiktiga förutsägbara linjedragningar, avslutar Adlercreutz.

Adlercreutz: Lagstiftningen bör rättas till för att träbyggandet skall ta fart

Det är dags att en gång för alla slå fast, att finländskt trä inte brinner bättre i Finland än i Sverige, sade Anders Adlercreutz, när Svenska riksdagsgruppen besökte träelementföretaget Timberpoint i Lovisa på måndagen.

-Vi har i tiotals år försökt främja finländskt träbyggande men gamla förutfattade åsikter sitter hårt i. Idag är det fortfarande märkbart lättare och billigare att bygga trävåningshus i Sverige än i Finland. Här krävs i de flesta fall både tekniskt brandskydd, dvs sprinklers, och strukturellt brandskydd, dvs att trä kläs med skivor. I Sverige klarar man sig oftast med bara sprinklers, säger Adlercreutz.

Trähus av massiva träelement är en växande nisch inom träbyggandet.

-Ett massivt trähus är bra på många sätt. Det bildar ett kollager och det är tekniskt mycket säkert. Konstruktionerna är lätta att reparera och man behöver inte vara orolig för söndriga diffusionsspärrar som ofta leder till mögel. Det här är goda egenskaper som vi bör främja, säger Adlercreutz.

Adlercreutz varnar för att lagstiftningen lätt kan stoppa de senaste tidernas goda trend.

-Som en följd av kriget i Ukraina har vi alla fått upp ögonen för försörjningssäkerheten. Det är en av orsakerna till att träbyggande bör främjas. Utvecklingen kan dock lätt gå åt fel håll.  Vi skall akta oss för att ställa för höga värmetekniska krav på våra byggnader. Ett massivt trähus är inte till pappers speciellt energieffektivt, men i praktiken är det ofta det. När vi nu med goda skäl igen lyfter upp energieffektiviteten på agendan är det viktigt att vi inte i samma veva sätter käppar i hjulet för klokt, finländskt, massivt träbyggande, avslutar Adlercreutz.

Adlercreutz: LNG- terminalen är ett lyft för regionen

Närings- och arbetsministeriet meddelade idag att en LNG-terminal kommer att placeras i Ingå. Det statliga gasnätsbolaget Gasgrid och energibolaget Fortum har skrivit under ett avtal gällande användningen av hamnen. Naturgasen som importeras med båtar till hamnen ska ersätta ryska naturgasen, vars leveranser till Finland avbröts i maj.

Svenska riksdagsgruppens ordförande Anders Adlercreutz gläds över beslutet och poängterar hur LNG-terminalen är ett lyft för Ingå, Joddböle och hela regionen.

– När vi kopplar oss loss från de ryska energiströmmarna behövs det alternativ. LNG kommer att vara en viktig energikälla för den finländska industrin för en lång tid framöver, säger Adlercreutz.

Adlercreutz anser att man på lång sikt bör eftersträva att få ett stickspår från kustbanan till Joddböle hamn.

– Den ökade aktiviteten i Ingå hamn är igen ett argument för en uppgradering av hela kustbanan. Det behövs dubbla spår hela vägen från Kyrkslätt till Salo, säger Adlercreutz.

-I dagens värld där vi kommer att vara tvungna att noggrant överväga alla investeringar är det för mig självklart, att vi primärt måste prioritera iståndsättning och förbättring av befintlig infrastruktur – som kustbanan, konstaterar Adlercreutz.