Vi kommer ha nästan 100 000 färre barn i skolan om 20 år 

Finland står inför stora utmaningar när befolkningsstrukturen förändras. Det blev tydligt när SFP:s ordförande, undervisningsminister Anders Adlercreutz den 12 mars tog emot den första heltäckande rapporten om befolkningsutvecklingen och dess konsekvenser för den grundläggande utbildningen.

Mellan 2023 och 2040 beräknas antalet barn i grundskoleåldern minska med nästan 100 000 barn. Utvecklingen innebär en stor utmaning för kommunerna som behöver se över hur den grundläggande utbildningen ordnas. 

– När elevantalet minskar så kraftigt kan inte varje kommun försöka lösa situationen på egen hand. Vi måste tänka nytt, stärka samarbetet mellan kommunerna och se till att alla barn också i framtiden har tillgång till en högklassig grundskola, säger Adlercreutz.

Utvecklingen ser samtidigt mycket olika ut i olika delar av landet. I många kommuner minskar elevantalet, medan det i vissa kommuner tvärtom ökar, bland annat till följd av invandring. 

Rapporten lyfter fram flera åtgärder för att möta förändringen. Ett viktigt tema är ökat samarbete mellan kommunerna och en översyn av strukturerna inom skolan. Bland annat lyfts ett gemensamt åskådningsämne fram som ett alternativ som kunde frigöra resurser.

– Det viktigaste är att minskande åldersklasser inte får användas som ett argument för att minska finansieringen. Färre barn betyder inte automatiskt lägre kostnader. Tvärtom kan kostnaderna per elev öka, särskilt i kommuner där elevunderlaget krymper men där det fortfarande behövs lokaler, lärare och skolskjutsar, säger Adlercreutz.

Rapporten behandlar också den svenskspråkiga utbildningen. Förändringar slår ofta hårdare mot mindre språkgrupper, och därför måste rätten till undervisning på svenska tryggas också i framtiden.

– Den svenskspråkiga utbildningen är sårbar när elevunderlaget minskar och avstånden är långa. Därför behöver vi se till att det finns högklassig utbildning på svenska, att finansieringen beaktar tvåspråkighetens merkostnader och att tillgången till läromedel och behörig personal tryggas, säger Adlercreutz.

Arbetet för en fungerande vård och omsorg fortsätter

Arbetet med att stärka vården pågår i hela Finland. Samtidigt som det finns mycket inom vården som behöver utvecklas och utmaningar vi inte kan blunda för, finns det också flera ljusglimtar, konstaterar SFP:s ordförande, undervisningsminister Anders Adlercreutz.

– Det behövs nu åtgärder för att man i alla välfärdsområden ska uppleva att det finns tillförsikt och framtidstro. Samtidigt som välfärdsområdena som helhet gör ett överskott är vi medvetna om att den ekonomiska verkligheten i områdena varierar. Därför är det viktigt att regeringen gett ett lagförslag om att tilläggstid kan beviljas för att täcka det ekonomiska underskottet. Inom SFP har vi också arbetat för att det ska tillsättas en parlamentarisk arbetsgrupp som ska granska hur finansieringen av områdena borde se ut i framtiden, och vi är nöjda över att detta nu kommer att ske, berättar Adlercreutz. 

Adlercreutz lyfter fram behovet av satsningar på kontinuitet i vården och gläds över de framsteg som gjorts gällande egenläkarmodellerna, något som SFP länge har arbetat för.

– SFP:s politik stärker en modern och fungerande vård. Kontinuiteten i vården är avgörande. När läkaren känner sin patient och patientens sjukdomshistoria blir vården både bättre, mer effektiv och mer hållbar i längden.

Också terapigarantin för barn och unga är betydelsefull åtgärd. Garantin som snart har varit i kraft i ett år innebär att barn och unga under 23 år ska få tillgång till psykiskt stöd inom en månad.

– Det är ett viktigt steg i rätt riktning. Samtidigt behöver stödet utvecklas vidare, bland annat genom att på sikt höja åldersgränsen till 30 år. Vården måste kunna ge hjälp i tid, innan problemen blir ännu svårare och samtidigt dyrare att hantera, säger Adlercreutz.

Teknologins utveckling har på många områden gjort vårt samhälle mer effektivt och samma utveckling syns också inom vården. 

– Vi vill att personalens tid i så hög utsträckning som möjligt används för klient- och patientarbete, inte för administration. Därför är det viktigt att utnyttja teknologi och artificiell intelligens. På flera hälsostationer har man börjat använda artificiell intelligens för att skriva utkast till anteckningar som personalen sedan granskar och godkänner. Under denna regeringsperiod är avsikten även att möjliggöra teknologistödd bedömning av vårdbehov, säger Adlercreutz.

Arbetet för levande nationalspråk är inte symbolpolitik

Våra nationalspråk utgör grunden för vår identitet, vår historia och vår kultur. Det är genom språket vi för vidare kunskap och framtidstro till nästa generation, betonar SFP:s ordförande och undervisningsminister Anders Adlercreutz.

I samband med firandet av Institutet för de inhemska språkens 50-årsjubileum tisdagen den  3 mars framförde Adlercreutz statsrådets hälsning och betonade språkets roll för demokratin och institutets viktiga arbete i att stärka och utveckla våra nationalspråk.

– I en tid av polarisering och förenklade svar behöver vi stärka vår förmåga att faktiskt föra konstruktiva diskussioner, och inte tala förbi varandra, säger Adlercreutz.

För SFP är det en självklarhet att värna om och stärka våra två nationalspråk, svenska och finska. Språkliga rättigheter handlar inte om symbolpolitik, utan om jämlikhet i praktiken. I en allt mer globaliserad värld där till exempel engelskan tar över allt mer i fler sektorer är det viktigt att vi inte glömmer vikten av våra nationalspråk.

– Att arbeta för levande nationalspråk är inte symbolpolitik. Det handlar om rätten att gå i skola på sitt modersmål, att bli förstådd i vården och att kunna använda sitt språk i kontakt med myndigheter, oavsett var i landet man bor, säger Adlercreutz.

Samernas nationaldag

Samernas nationaldag firas den 6 februari till minne av det första samiska landsmötet i Trondheim 1917. I år uppmärksammades också den nya sametingslagen i samband med firandet i Enare, där Sametingets sessionssal är belägen. Svenska folkpartiet var starkt representerat genom partiordförande och undervisningsminister Anders Adlercreutz, Europaparlamentariker Anna-Maja Henriksson och riksdagsledamot Eva Biaudet, som alla deltog i evenemanget.

Undervisningsminister Anders Adlercreutz framförde statsmaktens hälsning. Adlercreutz betonade samernas rätt att bevara och utveckla sitt eget språk och sin kultur och lyfte fram det långsiktiga arbetet som Sametinget, samerna och andra aktörer gjort för att främja sametingslagen.

– Jag är glad och stolt över att vi till slut lyckades med det som den förra riksdagen inte klarade av, och att den nya sametingslagen kunde godkännas i fjol. Den nya lagen ger starkare ramar än tidigare för samernas självstyre i frågor som rör det egna språket och den egna kulturen i Finland, säger Adlercreutz.

Han betonade samtidigt att lagstiftning i sig inte är tillräckligt – aktiva åtgärder och implementering behövs.

– Att enbart förnya lagen räcker inte. Samernas sannings- och försoningskommission utför också ett mycket viktigt arbete genom att synliggöra historiska oförrätter och samtidigt öka förståelsen för samisk identitet och samisk kultur i det finländska samhället.

– Samarbetet med Sametinget har varit helt avgörande, både i beredningen av den nya lagen och i arbetet med att nu genomföra den i praktiken, säger Adlercreutz.

Europaparlamentariker Anna-Maja Henriksson fungerade som justitieminister under den förra regeringen och var den minister som tog fram Sametingslagen.

Det känns oerhört skönt att få vara på plats här i Sametinget i Enare idag på Samernas nationaldag för att fira att åratal av idogt arbete för stärkande av samernas självbestämmande burit frukt. För mig som tidigare justitieminister är den nya sametingslagen det yttersta beviset på att vi aldrig får ge upp då det gäller att främja ursprungsfolkens och andra minoriteters rättigheter fastän vägen kan vara lång och snårig, säger Henriksson.

Henriksson var Svenska folkpartiets ordförande då regeringsförhandlingarna gick av stapeln efter riksdagsvalet 2023. 

 

Den nya sametingslagen som godkändes av riksdagen förra året kom till efter en tidvis mycket dramatisk process som räckte över tio år. Det står också klart att om inte Svenska folkpartiet målmedvetet drivit frågan och gjort det till en förutsättning för att gå med i Petteri Orpos regering skulle vi inte idag ha en ny sametingslag som godkänts av både riksdagen och Sametinget, slår Henriksson fast. 

I sitt tal under evenemanget lyfte Henriksson upp samernas ställning som Europas enda ursprungsfolk och betonade att arbetet för att stärka samernas rättigheter måste fortsätta också på europeiskt plan.

I Europa ser vi att Arktis betydelse i geopolitiken är central. I vår gemensamma strävan att stärka säkerheten i området är det helt nödvändigt att också involvera samerna, deras kunnande och deras insikter. Samernas röst behöver också höras bättre i Europaparlamentet. Därför vill jag jobba för att en permanent närvaro för samerna ska vara möjlig i Bryssel, avslutar Henriksson.

Riksdagsledamot Eva Biaudet, som har varit medlem i uppföljningsgruppen för Samernas sannings- och försoningskommission, betonade vikten av att försoningsarbetet leder till konkreta åtgärder.

– Verklig försoning förutsätter att staten erkänner de historiska orättvisor som samerna utsatts för och aktivt arbetar för att rätta till de negativa följderna av den diskriminerande politik som har riktats mot det samiska folket, säger Biaudet.

Biaudet påminde om Svenska folkpartiets långvariga arbete för en reform av sametingslagen.

– SFP har arbetat i årtionden för att uppdatera sametingslagen. Att riksdagen i fjol kunde godkänna den med stark majoritet är en viktig påminnelse om att det lönar sig att hålla fast vid sina värderingar, också i tider då frågor om mänskliga rättigheter i övrigt möter motvind. Samtidigt är arbetet inte avslutat. Nästa steg är att säkerställa att lagen genomförs och tillämpas konsekvent i praktiken, säger Biaudet.

Biaudet lyfte också fram kommissionens rekommendationer.

– Sannings- och försoningskommissionens budskap är tydligt: vägen mot försoning börjar med erkännande och ansvar. Nu måste rekommendationerna omsättas i konkret handling. Det innebär bland annat att urfolksrättigheter systematiskt beaktas i lagstiftning och myndighetsarbete, att skyddet för samiska språk och kultur stärks samt att förutsättningarna för traditionella näringar och livsmiljöer tryggas. Det betyder också att Finland går vidare genom att främja den nordiska samekonventionen och ratificera ILO-konventionen, säger Biaudet.

Många positiva beslut i regeringens kompletterande budgetförslag

Regeringen fattade idag beslut om det kompletterande budgetförslaget för 2026. Svenska folkpartiets ordförande, undervisningsminister Anders Adlercreutz, ser många positiva nyheter i förslaget och är särskilt nöjd över nya satsningar på infrastrukturprojekt och ett starkt fortsatt stöd till Ukraina med ett paket på 100 miljoner euro.

– Jag är glad över att SFP lyckades förhandla fram extra anslag för att öka tågtrafiken på kustbanan: vi kan nu starta två direkta turer varje dag från Helsingfors till Hangö. Kustbanan är en viktig transportled i Västnyland, och det är mycket bra att vi kan öka trafiken och på det sättet också förbättra möjligheterna för pendling, säger Adlercreutz.

– Utvecklingen av stamväg 51 går också framåt, då regeringen föreslår 0,4 miljoner för planeringen av den planskilda anslutningen vid Getberget. Gränssamarbetet vid finsk-svenska gränsen i norr stärks också med persontågtrafik mellan Torneå och Haparanda – något som jag som minister för nordiskt samarbete gläds över, säger Adlercreutz.

Adlercreutz är också nöjd över att  stödet till filmproduktionen kunde återställas. Det innebär alltså att det tidigare beslutet om en nedskärning i stödet inte förverkligas. Det kompletterande budgetförslaget innehåller även beslut som stärker utbildningen.

– Antalet studieplatser i högskolor kommer att tillfälligt ökas år 2026 och de nya platserna riktas till utbildningar som stödjer ekonomisk tillväxt. Dessutom kommer unga, som gått ut andra stadiet men inte fått en studieplats, erbjudas ett gratis studiesedel på 30 studiepoäng vid öppna universitetet eller öppna yrkeshögskolan. Regeringen förbättrar på det sättet utbildningsmöjligheterna för fler.

– Regeringen satsar också 40 miljoner euro på välfärdsområdenas utvecklingsprojekt med egenläkare, eget vårdteam och egenföretagarmodellen. SFP har länge jobbat för egenläkarmodellen och jag är glad att vi genom detta beslut kan främja utvecklandet av den. Dessutom riktas anslag till att säkra att tillståndsprocesserna för projekt inom den gröna omställningen är snabba och smidiga – en central sak för Finlands konkurrenskraft, säger Adlercreutz.

Tvåspråkigheten är Finlands superkraft

Idag den 6 november firas Svenska dagen – en påminnelse om att tvåspråkigheten är en del av Finlands identitet och en styrka vi ska vara stolta över.

Svenska folkpartiet har i snart 120 år försvarat det svenska språket och arbetat för ett genuint tvåspråkigt Finland – och det arbetet fortsätter. SFP:s ordförande Anders Adlercreutz påminner om att Finland tvåspråkighet är en konkurrensfördel och en styrka som Finland ska ta vara på. Språket bygger broar och öppnar dörrar i en värld där förståelse, samarbete och tillit behövs mer än någonsin.

– Tvåspråkigheten är Finlands superkraft. Den öppnar dörrar, stärker förståelsen mellan människor och gör vårt land rikare – kulturellt, socialt och ekonomiskt, säger Adlercreutz.

Adlercreutz lyfter upp vården och tillgång till svensk service som en nyckelfråga för SFP.

– I takt med att välfärdsområdenas ekonomi blivit allt mer ansträngd och att inbesparingar i dagens läge är oundvikliga, blir det allt viktigare att bevaka och lyfta upp rätten till svenskspråkig service. SFP betonar att rätten till service på svenska måste förverkligas, också när resurserna är knappa. Svenskspråkig service är en viktig kvalitetsfaktor i vården som bör beaktas.  Möjligheten att kommunicera på sitt modersmål är avgörande viktig, det i synnerhet då vi är sjuka och känner oss som allra svagast, säger Adlercreutz.

– Svenskan ska inte vara något man måste kämpa för. Den ska fungera i vardagen – i skolan, på hälsovårdscentralen och när man är  i kontakt med myndigheter. Tvåspråkigheten ska vara levande och kännas i praktiken, säger Adlercreutz.

Adlercreutz: Liberala krafter behövs mer än någonsin

SFP:s partiordförande och undervisningsminister Anders Adlercreutz deltog i helgen tillsammans med en delegation från Svenska folkpartiet i ALDE-kongressen i Bryssel. ALDE är SFP:s europeiska parti.

– Det är viktigt att liberala krafter samlas och utbyter idéer. I ett politiskt klimat där rättsstaten och demokratiska strukturer utmanas i många länder, behövs dialog och gemensamt arbete mer än någonsin. När vår politiska vardag polariseras och ytterpartierna glider ut över kanterna erbjuder de liberala partierna ett framåtblickande alternativ, säger Adlercreutz.

Under kongressen fick SFP:s motion “A Stronger Internal Market for Europe’s Defence Industry” ett brett stöd och godkändes. Motionen syftar till att stärka EU:s inre marknad för försvarsindustrin och därmed förbättra Europas säkerhet och försvarssamarbete.

Adlercreutz ledde även en workshop med temat “Learning to Disconnect: The Benefits of Phone-Free Classrooms”, där han presenterade Finlands lagändring om mobilfria skolor. Deltagarna visade intresse för hur lagen har tagits emot och hur skolorna uppfattat förändringen i praktiken.

– Vi har redan fått höra hur eleverna har lättare att fokusera när telefonerna inte konkurrerar om uppmärksamheten. Samtidigt blir det mer samtal och samspel i klassrummet. Det här handlar inte bara om studiero utan också om att stärka gemenskapen. Det är roligt att se att finländsk lagstiftning på ett ganska enastående sätt väcker intresse i Europa. Många länder följer nu vårt exempel, säger Adlercreutz.

Välfärdsområdenas misslyckade finansieringslag måste korrigeras!

SFP:s partiordförande och undervisningsminister Anders Adlercreutz och Svenska riksdagsgruppens ordförande Otto Andersson anser att välfärdsområdenas finansieringslag måste öppnas och korrigeras. De anser att finansieringslagens stora brister blivit allt mer uppenbara efter ett färskt avgörande av Östra Finlands förvaltningsdomstol. Domstolen slår fast att Södra Karelens välfärdsområdes budget för 2025 och dess budgetplan för åren 2026-2028 strider mot lagen.

– Fallet i Södra Karelen måste fungera som en väckarklocka. Alla politiska partier behöver se sig i spegeln. Den förra regeringen stiftade en misslyckad finansieringslag. Men den nuvarande regeringen bör nu bära ansvar och korrigera bristerna. Nu har vi en ohållbar situation, där bokföringsmässiga paragrafer verkar vara viktigare än tryggande av finländarnas rätt till god vård och omsorg. Istället för icke-konstruktivt beskyllande mellan regering och opposition, förtjänar finländarna nu lösningar, säger Svenska riksdagsgruppens ordförande, riksdagsledamot Otto Andersson.

– Den nuvarande tolkningen av lagstiftningen efter domstolens beslut riskerar leda till en allvarlig utveckling i hela Finland. Välfärdsområdenas tjänsteinnehavare och beslutsfattare har i praktiken två alternativ. Antingen tvingas de förbereda en budget med underskott för att trygga servicen, vilket inte är tillåtet, eftersom välfärdsområden har en skyldighet att täcka sitt underskott. Alternativt måste de göra en nollbudget genom att mycket drastiskt skära ner servicen, vilket i sig kan äventyra folkets grundlagstryggade rätt till social-och hälsovårdstjänster. Detta är en fullständigt ohållbar situation, säger SFP:s ordförande, undervisningsminister Anders Adlercreutz.

Denna konflikt har skapat osäkerhet kring hur lagen ska tolkas och tillämpas i praktiken.

– Redan i våras konstaterade justitiekanslern att välfärdsområden inte kan låta bli att erbjuda lagstadgade tjänster trots deras skyldighet att täcka sitt budgetunderskott. Detta bör senast nu tas på allvar, säger Andersson.

– Finansieringen bör i framtiden vara mera förutsägbar än vad den är idag. Nuvarande finansieringssystem gör det svårt för välfärdsområdena att veta den exakta nivån på finansieringen. Till exempel medför förändringar i antalet diagnoser i ett välfärdsområde förändringar i finansieringen för övriga områden. Finansieringen utgör grunden för all verksamhet och det är därför viktigt att den baserar sig på långsiktighet och förutsägbarhet. Dessutom bör antalet indikatorer som påverkar finansieringen ses över, säger Adlercreutz.

Överdiagnostisering leder till stor orättvisa mellan välfärdsområden

Välfärdsområdena beviljas statlig finansiering på basen av välfärdsområdets invånarantal och faktorer som beskriver behovet av social- och hälsovårdstjänster. En av faktorerna baserar sig på antalet diagnoser som välfärdsområden rapporterar. Systemet har väckt djup oro för att det kan skapa incitament att ställa fler diagnoser än nödvändigt.

– Det har blivit uppenbart att nuvarande system uppmuntrar välfärdsområden till överdiagnostisering. Det gynnar varken individen eller vårdsystemet. Välfärdsområdenas finansiering måste grunda sig på människors verkliga behov. Vi behöver ett system som belönar god vård och förebyggande arbete, inte siffror i ett register, säger Adlercreutz.

– Nu belönas de områden som ställer flest diagnoser, vilket är både ohållbart och orättvist. När pengar fördelas på felaktiga grunder försvinner resurser från den vård som verkligen behövs, säger Andersson.

Vi tryggar finansieringen av studentexamen

I statsbudgeten för 2025 minskades anslaget till Studentexamensnämnden med 787 000 euro jämfört med föregående år, vilket motsvarar cirka tio procent av utgifterna 2024. Den största delen av nämndens verksamhetskostnader består av arvoden till experter för att göra upp proven och bedömning av provprestationerna.

Studentexamensnämnden meddelade våren 2025 att den ekonomiska anpassningen skulle påverka ordnandet av studentexamen från och med 2026. Besparingarna för åren 2026–2027 skulle bland annat ha täckts genom att sänka censorernas arvoden med fem procent och genom att utveckla provens struktur och uppgiftstyper så att bedömningsarbetet minskar. Det skulle ha inneburit färre öppna svar, fler flervalsuppgifter och begränsningar i antalet tecken som får användas i svaren.

SFP:s ordförande, undervisningsminister Anders Adlercreutz har därför fattat beslut om att man i den kompletterande budgetpropositionen gör en intern omfördelning inom undervsnings- och kulturministeriet som täcker anpassningen i budgeten för 2025.

– Studentexamen har betydelse. Den ska mäta kunskap och bildning på ett heltäckande sätt. Syftet med att trygga finansieringen är att säkerställa att inga snabba besparingsåtgärder behöver göras som skulle påverka studentexamens innehåll eller struktur, säger Adlercreutz.

– Målet är att användningen av flervalsuppgifter inte utökas på det sätt som tidigare meddelats, och svarens tillåtna längd inte heller förkortas i modersmålsprovet eller i andra ämnen, säger Adlercreutz.

Mer arbete krävs för att bekämpa psykisk ohälsa

Idag den 10 oktober firas Världsdagen för psykisk hälsa. Dagen firas för att öka medvetenheten om frågor kopplade till psykisk hälsa, och sporra till åtgärder för att bekämpa den psykiska ohälsan i samhället. Årets tema är “Tillgång till vård – psykisk hälsa i katastrofer och nödsituationer.”, alltså vikten av att psykisk hälsa prioriteras och stödet finns tillgängligt även i krissituationer.

Undervisningsminister och SFP:s ordförande Anders Adlercreutz och riksdagsledamot Henrik Wickström ser båda att dagen är viktig, eftersom den uppmärksammar de utmaningar som många människor möter och påminner oss om hur viktigt det är att samhällets stöd fungerar även i svåra stunder.

Adlercreutz betonar att tillgången till stöd för psykisk hälsa måste tryggas i alla livssituationer.

– Psykisk hälsa är en grundläggande del av vårt välmående och vår trygghet, både i vardagen och i krissituationer. När samhället ställs inför påfrestningar, vare sig det handlar om ekonomiska svårigheter, krig i vårt närområde eller personliga livskriser, måste stödet finnas där. Det ska vara lika självklart att få hjälp för sin psykiska hälsa som för sin fysiska. Det handlar om att ta psykisk hälsa på allvar i skolan, på arbetsplatsen och i hela samhället, säger Adlercreutz.

Wickström efterlyser konkreta åtgärder för att motverka psykisk ohälsa i samhället. Ett exempel på detta är så kallade psykiatriambulanser som används i bland annat Sverige. En psykiatriambulans bemannas av sjukskötare med specialistkompetens inom psykiatrisk vård.

-Antalet samtal till nödcentralen på grund av psykisk ohälsa har ökat. Med tanke på våra begränsade ambulansresurser skulle en psykiatriambulans vara en viktig förstärkning. Den skulle kunna rycka ut vid akuta fall av psykisk ohälsa och avlasta det övriga räddningsväsendet. En psykiatriambulans skulle vara ett värdefullt komplement till vår nuvarande vårdstruktur. Jag hoppas att vi kan få in psykiatriambulansverksamheten inskriven i lagen, säger Wickström.