Läskunnighet är grunden till livslångt lärande

Läskunnighet är nyckeln till att förstå hur världen fungerar. På Internationella läskunnighetsdagen, vill undervisningsminister och SFP:s ordförande Anders Adlercreutz lyfta fram läskunnighetens betydelse för att alla likvärdigt ska kunna var delaktiga i samhället.

– Under många år har Finland prioriterat att ge barn och unga starka grunder i såväl läsning som digital kompetens. Regeringen har satsat på grundskolans lägre årskurser och förstärkt stödet för läsning. Från och med den termin som just inleddes har vi ökat antalet veckotimmar i litteratur och modersmål i de lägre klasserna  eftersom just läsfärdigheter är grunden för all vidare inlärning, säger Adlercreutz.

Årets tema, Främja läskunnighet i den digitala tidsåldern, lyfter fram att läskunnighet i dag är mer än att bara läsa och skriva på papper. Det handlar också om att kunna granska information kritiskt, förstå digitala miljöer och själv skapa innehåll på ett säkert och inkluderande sätt.

– I Finland har vi satsat målmedvetet på digital läskunnighet, och våra barn får tidigt verktyg för att tänka kritiskt och analysera information. Samtidigt finns det fortfarande utmaningar, både nationellt och globalt. Att vi i Finland toppar listan över läskunnighet får inte skymma det faktum att hundratals miljoner människor världen över fortfarande saknar grundläggande läs- och skrivfärdigheter, säger Adlercreutz.

– Läskunnighet är grunden för ett livslångt lärande. Genom att investera i läsning och medialäskunnighet investerar vi i våra barns och ungas framtid. Det handlar om vad vi gör i skolan, men vi föräldrar kan också med vårt exempel påverka attityderna till läsning, betonar Adlercreutz.

Flytta sommarlovet framåt med två veckor

Svenska folkpartiets ordförande, undervisningsminister Anders Adlercreutz anser att sommarlovets start borde flyttas framåt med två veckor. Finland går i otakt med resten av Europa och många familjer har utmaningar med att lov- och arbetstidtabeller under sommarmånaderna. Trots att Finland på många sätt har närmat sig Norden och EU, skiljer vi oss kraftigt från våra grannar när det gäller sommarlovets tidpunkt.

– Vårt nuvarande system är på många sätt från en svunnen tid. I dag är arbetslivets årsklocka annorlunda och inte bunden till skörd och sådd, säger Adlercreutz.

I en tid där vi allt mer är beroende av omvärlden, där mycket handlar om att samarbeta med utländska aktörer skulle det vara ett naturligt steg att vi skulle ha samma tidtabeller som våra nordiska grannar, anser Adlercreutz.

– Det är i de flesta fall lättare för föräldrarna att ta ut semester i juli och augusti än juni. Att flytta sommarlovet med två veckor framåt skulle underlätta situationen både för familjer och för företag, säger Adlercreutz.

Adlercreutz vill se en flytt av sommarlovet som en lösning både med tanke på familjers semesterplanering och välmående och med tanke på företagens verksamhetsförutsättningar, för att inte tala om den inhemska turismen och en längre sommarsäsong i en stor del av landet.

– Till exempel servicen i skärgården är kopplad till skolåret då den inhemska turismsäsongen abrupt tar slut när skolorna börjar. Då en stor del av den europeiska turismen sker i augusti är det här en utmaning som har direkta konsekvenser för våra företag – hur ska vi locka turister till Finland då vår egen efterfrågan upphör när skolorna börjar vilket förstås påverkar tillgängligheten av service, säger Adlercreutz.

Undervisnings- och kulturministeriet har påbörjat en utredning med syftet att utreda både möjligheter och utmaningar med att flytta sommarlovet. Enligt Adlercreutz står det redan klart att det finns utmaningar, och för att lösa dem krävs en konstruktiv diskussion och nya lösningar.

–  Det här är en mer komplicerad fråga än man först kunde tänka sig. Det handlar också om småbarnsfostran, tidtabeller för studentexamen och högskoleantagning och mycket mer. Samtidigt är det viktigt att vårterminen inte blir för lång — ett längre påsklov kunde där vara en naturlig del av lösningen, säger Adlercreutz 

– När utredningen är klar ser vi om vi kan hitta samstämmighet i regeringen. Eftersom det handlar om ett initiativ som inte står i regeringsprogrammet krävs politiska diskussioner om saken när vi kommit så långt. Jag hoppas att vi kan hitta svar på utmaningarna. Finns det en vilja, finns det en väg, säger Adlercreutz.

Alla har rätt att vara sig själv

Idag fylls gatorna av gemenskap när Prideparaden ordnas i Helsingfors. Svenska folkpartiets ordförande, undervisningsminister Anders Adlercreutz deltar i Pridetåget tillsammans med statsrådet och Svenska folkpartiet.

– Att vara sig själv är en rättighet som borde vara självklar i dagens värld. I en tid då rätten till sin egen identitet ifrågasätts i många delar av världen – också i Europa – är det viktigare än någonsin att vi står upp för allas lika värde, säger Adlercreutz.

Årets tema, Stolthet utan gränser, lyfter särskilt fram regnbågsmigranter och vikten av att Finland är ett tryggt land också för dem som tvingats lämna allt bakom sig.

– SFP vill att Finland ska vara ett öppet samhälle för alla. För att vara det måste vi se till att ingen lämnas utanför. Speciellt unga behöver särskilt lyftas fram. Vi vet att barn och unga som tillhör köns- och sexuella minoriteter oftare än andra mår dåligt och upplever otrygghet i sin skolmiljö, säger Adlercreutz.

– Detta måste vi åtgärda, och därför lanserade vi i maj ett utvecklingsprogram för likabehandling och jämställdhet i skolan, säger Adlercreutz.

Utvecklingsprogrammet ger skolor och lärare konkreta verktyg för att främja trygghet och jämlikhet i klassrummet oavsett elevers bakgrund, kön eller sexuella läggning.

– Alla barn har rätt att känna sig trygga i skolan och att bemötas med respekt. Det är vårt ansvar att se till att den rätten också blir verklighet, säger Adlercreutz.

Adlercreutz: Sametingslagen godkändes – ett historiskt steg för de samiska rättigheterna

– Det här är en historisk dag – sametingslagen är äntligen godkänd. Efter över ett decennium av arbete har vi nu nått i mål. SFP:s långsiktiga och målmedvetna arbete för samernas mänskliga rättigheter har gett resultat. Idag gläds vi tillsammans med samerna, säger SFP:s ordförande, undervisningsminister Anders Adlercreutz.

– Beslutet är ett viktigt steg framåt för samernas rättigheter och stärker det samiska folkets självbestämmande i frågor som rör dem själva, säger Adlercreutz.

SFP har konsekvent arbetat för en reform av sametingslagen sedan lagförslaget lades fram av justitieminister Anna-Maja Henriksson år 2014. I regeringsförhandlingarna 2023 var det SFP som säkerställde att sametingslagens förverkligande skrevs in i regeringsprogrammet. Idag den 19 juni godkände riksdagen den nya lagen.

– Det handlar om att Finland som rättsstat tar ansvar för att följa de internationella människorättsåtaganden vi förbundit oss till. Genom dagens beslut möter vi nu de upprepade anmärkningar som kommit från FN-organ, säger Adlercreutz.

– Det här är ett erkännande av det samiska folkets rätt till självstyre i enlighet med Finlands grundlag. Jag är stolt och glad över att vi i dag kunnat fatta det här beslutet, säger Adlercreutz.

Under Svenska folkpartiets partidag i Vasa 14 -15.6.2025 fattades även beslut om att Svenska folkpartiets namn nu också officiellt finns på de tre samiska språken, på enaresamiska Suomâ ruátálâš aalmugpiäládâh, på skoltsamiska Lääʹdd ruõcclaž meerpeällõk och på nordsamiska Suoma-ruoŧŧelaš álbmotbellodat.

Adlercreutz fortsätter leda SFP

Svenska folkpartiet har gett Anders Adlercreutz fortsatt förtroende som partiordförande under partidagen i Vasa den 14–15 juni. Adlercreutz har lett partiet i ett år.

– Jag är ödmjukt tacksam över partidagens fortsatta förtroende. Vårt parti behövs och vår politik behövs. I ett polariserat politiskt klimat är vår roll som ett konstruktivt, brobyggande parti viktigare än någonsin. Vi ska föra en politik som gör Finland bättre, säger Adlercreutz.

Under partidagen godkändes även Svenska folkpartiets nya partiprogram, som arbetats fram under de senaste åren.

– Nu är det knappt två år kvar till nästa riksdagsval. Framför oss ligger dessutom ett valfritt år. Den här tiden ska vi utnyttja maximalt. Det partiprogram som godkändes denna helg är vår vision för Finland. Det är en vision som kräver åtgärder, som kräver idéer och som ska förverkligas i praktiken. I grunden handlar politik alltid om kunna samarbeta och hitta de lösningar som för samhället vidare, säger Adlercreutz.

Till vice ordförande för SFP valdes Sandra Bergqvist, Cecilia Ehrnrooth och Ramieza Mahdi.

Fri rörlighet och krisberedskap i fokus under nordiskt ministermöte

SFP:s ordförande, undervisningsminister och minister för nordiskt samarbete Anders Adlercreutz, välkomnade sina nordiska kollegor till Helsingfors den 10–11 juni för samarbetsministrarnas sommarmöte. Adlercreutz stod värd för mötet inom ramen för Finlands ordförandeskap i Nordiska ministerrådet. Årets tema för ordförandeskapet är Ett enat och starkt Norden, och under mötesdagarna låg fokus särskilt på beredskap i krissituationer.

– Fungerande beredskap handlar inte bara om att stärka vårt militära försvar utan också om att bygga upp ett starkare civilt försvar i hela Norden. Det är avgörande att vi förstår vad olika typer av krissituationer kräver och hur vi ska agera tillsammans, säger Adlercreutz.

I linje med temat besökte ministrarna det civila skyddsrummet i Havshagen. Där presenterades Helsingfors räddningsverks verksamhet och Finlands expertis inom krisberedskap.

Ministrarna höll även möte på Sveaborg tillsammans med Gränshinderrådet, med särskilt fokus på den fria rörligheten.

– Gränshinderrådets arbete handlar om att göra det så smidigt som möjligt för nordiska medborgare att leva och verka i hela Norden, säger Adlercreutz.

– Ett viktigt beslut vi fattade var att göra identitetsmatchning till en prioritet i det nordiska samarbetet. Det innebär att det ska bli enklare för medborgare att använda sina nationella e-legitimationer för att få tillgång till digitala tjänster i andra nordiska länder. Det här är ett konkret sätt att göra nordbornas vardag smidigare, säger Adlercreutz.

 

Bild: Markku Pajunen

Grundlagsutskottet godkänner sametingslagen – SFP:s långsiktiga arbete ger resultat

Efter åratal av arbete har riksdagen äntligen nått en överenskommelse om sametingslagen. Grundlagsutskottet godkände onsdagen den 4 juni sitt betänkande om en revidering av sametingslagen. Tidigare försök att reformera sametingslagen för att garantera ursprungsfolkets självbestämmanderätt har inte nått hela vägen fram.

– Dagens beslut innebär att SFP:s långvariga och målmedvetna arbete för samernas mänskliga rättigheter nu bär resultat, säger SFP:s ordförande, undervisningsminister Anders Adlercreutz.

Sametingslagen antogs av Finlands riksdag år 1995 och ett lagförslag om förnyande av sametingslagen gavs första gången till riksdagen år 2014 av SFP:s dåvarande justitieminister Anna-Maja Henriksson.

– SFP har konsekvent under alla år arbetat för samernas mänskliga rättigheter. Det var SFP som såg till att sametingslagen togs in i regeringsprogrammet och att lagförslaget gavs till riksdagen år 2023, säger Adlercreutz.

– Nu möter vi äntligen de anmärkningar som Finland upprepade gånger fått av olika FN-organ som övervakar efterlevnaden av internationella avtal om mänskliga rättigheter, säger Adlercreutz.

Adlercreutz är glad att grundlagsutskottet nått ett resultat. Förslaget grundlagsutskottet för vidare är i enlighet med regeringens proposition, där de två justeringarna som gjordes stärker individens rättsskydd. Regeringens förslag till ny sametingslag bottnar i det lagförslag som kanslichef Pekka Timonen gjorde under den förra regeringsperioden och som utarbetats i samarbete med Sametinget.

– Enligt Finlands grundlag har samerna självstyrelse i frågor som gäller språk och kultur i sitt hembygdsområde. Nu förnyar vi sametingslagen på ett sätt som Sametinget själv omfattar, säger Adlercreutz.

Det räcker inte med fina ord – nu vi behöver konkret handling

Idag har undervisningsministeriet lanserat Utvecklingsprogrammet för likabehandling och jämställdhet inom utbildningen. Programmet innehåller tio åtgärdspunkter och erbjuder verktyg för att främja likabehandling och icke-diskriminering samt att motverka rasism inom utbildningssystemet. 

– Åtgärderna lyfter fram centrala utmaningar i vårt utbildningssystem och presenterar konkreta förslag på hur vi kan bemöta dem. Vi vill bland annat motverka könsstereotyper och trakasserier samt bryta könssegregeringen inom gymnasie- och yrkesutbildningen, säger undervisningsminister och SFP:s ordförande Anders Adlercreutz. 

– Genom programmet vill vi också nå ut till familjer med invandrarbakgrund och se till att hela familjen känner sig delaktig och välkommen i skolgemenskapen. Genom att visa hur ett gott samarbete mellan hem och skola kan fungera, vill vi stärka familjernas engagemang och delaktighet i barnens skolgång, säger Adlercreutz. 

Åtgärderna fokuserar också på att öka medvetenheten om den rasism och den diskriminering vi har i samhället. Genom fortbildning för lärare och andra inom utbildningssektorn ska man utveckla metoder som stärker jämställdhet och likabehandling. Programmet ska även kartlägga hur barn och unga själva upplever dessa frågor.

– Jag är också glad över att vi inom ramen för programmet har möjlighet att fokusera på arbetet mot  mobbning inom den grundläggande utbildningen. Personer med invandrarbakgrund och hbtqi-personer mobbas mer  än andra.Det räcker inte med fina ord – nu behöver vi konkret handling, säger Adlercreutz.

Viktiga utbildningssatsningar i regeringens tilläggsbudget

Regeringen har idag 28.5 lämnat sin andra tilläggsbudget för 2025 till riksdagen. Under vårens halvtidsöversyn togs beslut om flera viktiga satsningar som nu får finansiering i den andra tilläggsbudgeten för det här året.

SFP:s partiordförande, undervisningsminister Anders Adlercreutz är glad över tilläggssatsningarna på språkundervisningen i svenska eller finska som andraspråk för elever med ett annat modersmål. Nu realiseras en ytterligare satsning på åtta miljoner euro för utveckling av undervisningen.

– Med hjälp av tilläggssatsningen kan vi försäkra oss om att undervisningen når de elever som faktiskt har nytta av den och försäkra oss om att alla elever får tillräckliga färdigheter i svenska och finska. Språkkunskaper är av stor vikt för att klara sig i det framtida arbetslivet och i fortsatta studier. Det är också en helt central fråga med tanke på lyckas integration. Tilläggsanslaget gör det även möjligt att pedagogiskt utveckla språkundervisningen i svenska eller finska som andraspråk och utveckla enhetliga metoder för att följa upp och utvärdera elevernas språkkunskaper, säger Adlercreutz.

Infrastruktursatsningar i Nyland och Österbotten

I förslaget till regeringens tilläggsbudget ingår trafikprojekt i både Nyland och Österbotten.

Sträckan Mjölbolsta-Svartå på riksväg 25 får en fullmakt på 17 miljoner euro och ett tilläggsanslag på 0,5 miljoner euro. Säkerheten på vägsträckan har länge varit ett orosmoment och nu förbättras den genom att vägavsnittet får en mittremsa.

Som en del av paketet för att främja västkustens konkurrenskraft görs det också förbättringar på stamväg 68 på sträckan mellan Edsevö–Jakobstad. Det föreslås att fullmakten höjs med 2 miljoner euro till 9,5 miljoner euro för att kunna slutföra fas 3 i projektet.

– Satsningarna på infrastruktur är viktiga dels för att öka säkerheten och smidigheten på vägsträckorna, men också för att se till att vi kan trygga förutsättningarna för näringslivet och företagande i olika delar av landet, säger SFP:s partiordförande, undervisningsminister Anders Adlercreutz