Riksdagsledamöter grundade inomhusluftsgrupp

/0 Kommentarer/i , /av

Pressmeddelande 4.5.2017
Publiceringsfritt genast

 

Den 3 maj grundade riksdagsledamöter en inomhusluftsgrupp. I bakgrunden finns en oro för att tiotusentals, om inte hundratusentals finländare får symptom av inomhusluften i sina hem, i skolor och på arbetsplatserna. Riksdagsledamöternas inomhusluftsgrupp har som syfte att ta tag i inomhusluftsproblemets bägge dimensioner: byggnaderna och människorna.

Gruppen vill sätta fart på åtgärder som skall försäkra att de hus som byggs är friska, det vill säga att de inte har fuktskador eller andra problem som ökar risken för att byggnaden är hälsovådlig. Gruppen vill främja informationsspridningen till kommunerna om hur byggnader ska repareras och kontinuerligt underhållas på ett sätt som främjar hälsosam inomhusluft. Gruppen vill också fördjupa sig i de faktorer som orsakar symptom i personer som bor, studerar och jobbar i vissa hus.

– Det här är ett problem som inte undgått någon, ett problem som vi kan inverka på med god lagstiftning. Lagstiftningen måste vara sådan, att de som insjuknat får hjälp, och att sunt byggande och byggnadsvård incentiveras. Det här är skäl att komma ihåg speciellt inför social-och hälsovårdsreformen i vilken hela fastighetsproblematiken har en stor betydelse, säger Anders Adlercreutz (SFP).

Till inomhusluftsgruppens ordförande valdes Satu Hassi (Gröna) och till vice ordförande Eeva-Johanna Eloranta (SD). I direktionen sitter Veera Ruoho (Sannf.), Saara-Sofia Sirén (Saml.), Susanna Huovinen (SD), Antero Vartia (Gröna) och Anders Adlercreutz. Målsättningen är att komplettera direktionen så att varje riksdagsparti är representerat.

Adlercreutz ställer upp för omval

/0 Kommentarer/i /av

Pressmeddelande 27.4.2017
Publiceringsfritt genast

 

Svenska folkpartiets vice ordförande och riksdagsledamot Anders Adlercreutz ställer upp för omval på partidagen i juni.

– För den som trodde att denna regering hade en klar plan, en klar vision för framtiden, var halvtidsrian en stor besvikelse. Den visade också med stor tydlighet varför ett starkt SFP är viktigt. Där vi är på den politiska kartan finns ett stort tomrum. Finland behöver ett parti som SFP, ett parti som tror på marknadsekonomi och liberala värderingar. Som tror på jämlikhet och på det, att Finland inte vinner på att definiera sig så snävt som möjligt, säger Adlercreutz.

Kommunalvalet var på många sätt en framgång för SFP.

– Men vi skall inte nöja oss med det här. Vi skall aktivt nå ut till de väljare som kanske inte tidigare röstat på oss, men för vilka vi nu är ett klart alternativ. Det här är ett arbete jag själv vill fortsätta med. Därför ställer jag upp för omval och hoppas på fortsatt förtroende som vice ordförande för partiet.

Adlercreutz valdes till partiets vice ordförande på partidagen år 2016.

Adlercreutz: Tvinga inte ut kommunerna på svag is

/0 Kommentarer/i /av

Pressmeddelande 20.4.2017
Publiceringsfritt genast

 

Vårdreformen kommer att få stora ekonomiska konsekvenser för kommunerna. En stor del av kommunernas uppgifter flyttas över till landskapen, liksom en stor del av intäkterna. Det som blir kvar är bland annat fastigheterna inom social- och hälsovården.

– Landskapen kommer att hyra fastigheterna för de första tre åren. Vad som händer efter det är oklart. De bästa fastigheterna hyrs även i fortsättningen, men fastigheter i dåligt skick eller på icke-ändamålsenliga tomter intresserar knappast landskapet. Lånen blir kvar hos kommunerna, och i värsta fall får de också en problemfastighet på halsen. Vad gör man med en hälsocentral som ingen vill hyra, frågar riksdagsledamot Anders Adlercreutz.

Det finns också en uppenbar risk att kommunernas kreditvärdighet sjunker, eftersom en stor del av skatteintäkterna försvinner medan lånebördan består. Detta kan leda till högre låneräntor, som ytterligare anstränger de kommunala ekonomierna.

– Det finns många osäkerhetsmoment i den föreslagna lösningen. Lånebördan består, samtidigt som incitamenten för att ta hand om fastigheterna försvagas. Hur skall en kommun våga satsa på att grundrenovera och sköta om sina byggnader när ingen vet om landskapet är intresserat av fastigheten om fem år? Står vi inför vi en ny våg av mögelfastigheter? Det enda rätta vore att landskapet inte bara tar över verksamheten, utan även fastigheterna.

Adlercreutz: Bygg sunt, inte billigt!

/0 Kommentarer/i /av

Pressmeddelande 31.3.2017
Publiceringsfritt genast

 

Både Yle och Helsingin Sanomat har de senaste dagarna rapporterat om omfattande fuktproblem i det s.k. Spetshuset på Busholmen, byggt år 2014 och ägt av Helsingfors stad, där vattnet läcker in i lägenheterna. Det här är ingen engångsföreteelse – i många kommuner har vi problem med både skolor och daghem.

– En byggnads livscykel är en lång kedja händelser, där något så enkelt som bristande kommunikation kan leda till problem. Kommunerna behöver också bättre kunnande på upphandlingssidan. Man skall våga använda kvalitetsmätare både när man upphandlar planerare och byggare. Att välja ett annat alternativ än det billigaste skall inte ses som en risk, för det är ju just tvärtom, säger riksdagsledamot Anders Adlercreutz.

Forskning vid Tammerfors tekniska universitet påvisar klart att ökad tjocklek på isoleringen är en klar riskfaktor. Det är viktigt att i förebyggande syfte frångå tron på teoretisk energieffektivitet och i stället ser på hela byggnadens livscykel – någonting som också skulle gynna träbyggande.

– Vi ska använda oss av enkla, beprövade lösningar när vi bygger. När problemen dykt upp är det ofta för sent. En konditionsgransking är inte något man skall ta till först då problemen uppstår, det skall vara en kontinuerlig process som görs i förebyggande syfte, gärna av en person som känner byggnadens och dess underhåll. Därför bör kommunerna ha en klar ansvarsperson när de bygger nytt, som är med under hela processen från planering, bygge till användning.

Adlercreutz ordnar ett seminarium om sunt byggande och inomhusluftsproblematiken i riksdagens infocentrum måndag 3.4 kl. 18.00.

Närproducerad och hållbar mat till Kyrkslättborna

/0 Kommentarer/i , , /av

Pressmeddelande 13.3.2017
Publiceringsfritt genast

 

SFP:s fullmäktigegrupp i Kyrkslätt lämnar idag in en fullmäktigemotion om upphandling av ansvarsfull och hållbar mat med riksdagsledamot Anders Adlercreutz som första undertecknare.

Motionen efterlyser en kommunal mat- eller upphandlingsstrategi med konkreta kriterier som garanterar att skolelever och anställda i Kyrkslätt får äta inhemsk och ansvarsfullt producerad mat av hög kvalitet.

– I Finland har vi hållbar och ansvarsfull jordbruksverksamhet. Det är viktigt att vi ställer samma krav på den offentliga upphandlingen av mat som vi gör på vår egen matproduktion. I Kyrkslätt är livsmedelsproduktionen en viktig näring i kommunen och i mån av möjlighet borde vi stöda produktionen av närproducerad mat, säger Adlercreutz.

– Inhemsk mat har också en stark sysselsättande effekt, och mat tillverkad av inhemska råvaror räknas indirekt sysselsätta närmare 300 000 finländare. Med hjälp av kommunala kriterier på upphandling av närproducerad mat kan vi stöda lokal produktion i Kyrkslätt med omnejd, samtidigt som vi garanterar att kommunen serverar mat av hög kvalitet – mat som också uppfyller höga etiska och miljömässiga krav. Om vi här kan agera strategiskt vinner alla – såväl barn, vuxna, miljö som våra företag.

Valfriheten borde testas i landskapen

/0 Kommentarer/i , /av

Pressmeddelande 1.3.2017
Publiceringsfritt genast

 

Valfriheten som kopplats till vårdreformen har de senaste dagarna fått mycket kritik. SFP:s riksdagsledamot Anders Adlercreutz anser att valfriheten borde testas på bredare skala än man nu gjort. I nuläget pågår det valfrihetstest på fem orter, där olika tillvägagångssätt testas i praktiken.

– Lokala försök är bra, men de ger inte en bild av hur valfriheten fungerar på landskapsnivå. Regeringens linje är nu att man 1.1.2019 kör igång ett enda stort valfrihetsförsök för hela Finland. Risken är stor att systemet inte fungerar på önskat sätt, säger Adlercreutz.

Ifall vårdreformen framskrider som planerat grundas det landskap, vilka i praktiken ansvarar för valfriheten. Landskapen skiljer sig märkbart från varandra. Till exempel Nylands landskap är ca. 22 gånger större än landskapet Mellersta Österbotten.

– Valfriheten borde först testas i några landskap. Ifall detta system fungerar, kan det sedan stegvis tas i bruk i resten av landet. Innan man testat valfriheten i hela landskapet istället för enskilda hälsocentraler kan vi inte veta hur det i praktiken fungerar.

Adlercreutz: Asylsökande får inte hamna i limbo

/0 Kommentarer/i , /av

Pressmeddelande 24.2.2017
Publiceringsfritt genast

 

SFP:s riksdagsledamot Anders Adlercreutz är orolig för asylsökande som riskerar falla mellan stolarna då de fått avslag på sin asylansökan. Många asylsökande kan inte tvingas återvända till sitt hemland på grund av de omständigheter som råder i länderna. Dessa människor har inte längre rätt att vistas på mottagningscentralerna, men har heller inget annat skydd.

– Om asylsökande inte frivilligt återvänder till sitt hemland, hamnar de i praktiken i limbo. Det ligger i allas vårt intresse att dessa människor inte behöver gömma sig i vårt samhälle. En människa som hamnar utanför samhället är ett lätt offer för människosmugglare eller brottsliga organisationer. Det ska vi inte främja, säger Adlercreutz.

Det borde vara en självklarhet att Finland tar hand om asylsökande. För att undvika limbo, borde asylsökande antingen beviljas uppehållstillstånd eller försäkras om att återlämningen sker på ett sätt som beaktar mänskliga rättigheter. Om det inte är möjligt, borde alternativet vara ett tillfälligt uppehållstillstånd.

– Det kan på inget sätt vara i Finlands intresse att aktivt agera på ett sätt som skapar ett parallellt samhälle för papperslösa medborgare. Asylsökande borde snabbt få behövliga dokument som möjliggör delaktighet i vårt samhälle. Målet borde vara integration, inte medveten marginalisering.

Adlercreutz: Hållbar utveckling bör styra regeringsprogrammet

/0 Kommentarer/i , , /av

Pressmeddelande 15.2.2017
Publiceringsfritt genast

 

Om man ser hållbar utveckling som ett övergripande mål, nånting som går före allt annat, ska det vara styrande i alla beslut, utan undantag.  Nu är det inte så, konstaterade Anders Adlercreutz (SFP) då riksdagen på onsdagen diskuterade det globala handlingsprogrammet Agenda 2030.

– På många sätt får man den uppfattningen att det är regeringsprogrammet som styr redogörelsen och inte tvärtom. Eftersom målet är uppställt för år 2030, borde det vara självklart att siktet är inställt över regeringsperioderna.

Adlercreutz tycker att då Finland vill gå in för hållbar utveckling ska det också synas i hur man styr de inkomster som kommer från utsläppshandeln.

– Dessa inkomster borde inte kanaliseras tillbaka till föroreningskällan, som vi i stor utsträckning nu gör. Då motverkar de sitt syfte. Det borde vara en självklarhet, att utsläppshandelns inkomster går till åtgärder som motverkar klimatförändringen. Minimikravet är att de går till innovationsstöd som strävar till att sänka utsläppen.

 

 

 

Adlercreutz efterlyser seriöst förslag till trafikreform

/0 Kommentarer/i , /av

Pressmeddelande 20.1.2017
Publiceringsfritt genast

 

Trafikminister Anne Berner presenterade igår torsdag ett förslag till trafikreform där bland annat bil- och bränsleskatten skulle minska märkbart eller försvinna helt. Reformen motiveras med att den skatt som nu samlas in inte täcker kostnaderna för bland annat vägunderhåll.

– Minister Berners förslag till trafikreform är visserligen banbrytande och modigt, och ministern ställer helt klart de rätta frågorna. Svaren är däremot något förbryllande. Om man tycker att den nuvarande modellen inte säkerställer tillräcklig finansiering av vägnätet är det ju det politiska beslutsfattandet det är fel på, inte budgetfinansieringen i sig. Utgångsläget kan inte vara ett omyndigförklarande av den politiska processen, säger SFPs riksdagsledamot och viceordförande Anders Adlercreutz.

Genom att flytta ut en del av kostnaderna ut ur budgeten tillkommer inga nya pengar. Däremot försämras insynen i processen. Regeringen, som verkar frapperande oense om hela projektet, säger med minister Berners mun att de totala kostnaderna inte ökar i samband med manövern.

– Det är tyvärr fråga om ett nollsummespel. Om vid vill öka på utgifterna, måste vi öka på intäkterna. Det kommer vi inte ifrån. Svaret kan inte heller vara ökad belåning med nya finansieringsinstrument. De är också pengar som måste betalas tillbaka.

Den nuvarande modellen med relativt höga skatter på bränsle och bilar är ett resurseffektivt styrredskap. Adlercreutz anser att den kompromiss som igår presenterades för utvecklingen i fel riktning med tanke på miljön.

– Så här långt verkar det vara fråga om ett mycket grovt och inte speciellt genomtänkt utkast. Jag hoppas att de uppenbara problemen ses över men också att regeringen talar sig samman, så det finns ett seriöst förslag vi kan diskutera vidare kring.

Statsministern bör bli av med ansvaret för ägarstyrning

/0 Kommentarer/i , /av

Pressmeddelande 14.1.2017
Publiceringsfritt genast

 

Efter regeringsförhandlingarna tog statsminister Juha Sipilä själv exceptionellt ansvaret för statens ägarstyrning. Som det framkommit i offentligheten är fördelningen inte optimal av såväl jävighets- som tidsanvändningsskäl.

– För att vi i framtiden ska kunna undvika sådana otydligheter som på sista tiden framkommit, borde ägarstyrningsfrågorna omgående ges till exempel till näringslivsminister Lintilä, säger SFP:s vice ordförande och riksdagsledamot Anders Adlercreutz.

Under de två första åren av statsminister Sipiläs regering har det uppenbarats brister i lagberedningen som berott på tidsbrist. Detta medger statsministern själv. Adlercreutz konstaterar att problemet är mångfacetterat, men att det låga antalet ministrar är en delorsak.

– Nu inför regeringsperioden 2017 vore ett utmärkt tillfälle att medge, att Juha Sipiläs vallöfte om färre ministrar var obetänksamt. Med två år kvar av regeringsperioden finns det skäl att avlasta exempelvis ministrarna Lindströms och Tiilikainens arbetsbördor genom att öka antalet ministrar i regeringen. Om Sipilä tar kritiken och oron framförd av till exempel justitiekansler Jonkka på allvar, tar han också till de nödvändiga åtgärderna.