I dag inleds riksdagens arbete för 2018 och under våren kommer landskapsreformen åter till behandling. Regeringens syfte är att få hela lagpaketet godkänt före sommaren. SFP:s vice ordförande, riksdagsledamot Anders Adlercreutz är orolig över det demokratiunderskott som uppstår i landskapen efter reformen.

− Hela utgångspunkten för reformen är redan i sig problematisk: man ersätter små enheter med stora och flyttar den beslutande makten längre bort från medborgarna. Den enskilda rösten urvattnas och lokaldemokratin försvinner. För att uppnå sparkraven kommer ministeriet att strypa landskapens budget – inte bara dess storlek utan också var och hur pengarna används. Detta statliga förmyndarskap är långt ifrån det lokaldemokratiska paradis som Centern har målat upp, säger Adlercreutz.

Nyland kommer att lida speciellt hårt av de sparkrav som uppstår i och med landskapsreformen, till en del på grund av att det är det största landskapet. Nyland ska spara 300 miljoner euro under det första året, och sparkraven stiger an efter.

− Sparkravet innebär att serviceenheter måste stängas och tjänster dras in. Då dessa beslut fattas är kännedom om de lokala förhållandena ytterst viktigt. Detta kan garanteras med lokal representation. Den nuvarande modellen kommer dock inte att säkra tillräckligt lokalt kunnande. Jag hoppas att regeringen inser att den lokala rösten måste höras och inför valdistrikt i Nyland.

Den ändring som i slutet av förra året gjordes i byggbestämmelserna hotar ställa till det för stadsplaneringsarbetet i våra städer. Enligt Anders Adlercreutz, riksdagsledamot (SFP) och arkitekt, kommer det att bli omöjligt att planera tät stadsstruktur, och bygglovsprocesserna kommer att dra ut på tiden.

− Ändringen kan till exempel betyda att man i Helsingfors inte kan bygga bostäder på en 120 meters radie från Fiskehamnens 120 meter höga tornhus. Eller att så gott som alla detaljplaner på Busholmen strider mot förordningen. För våra tillväxtcentra betyder det att planeringsarbete som strävar till att bygga en tät stadsstruktur stannar upp. Detta kan inte vara syftet med förordningen, säger Adlercreutz.

I förordningen definierar man minimiavståndet från ett bostadsrum till en intilliggande byggnad. Enligt den nya förordningen måste avståndet villkorslöst vara större än den intilliggande byggnadens höjd.

− I den tidigare förordningen kunde man få ett undantag från denna regel. Nu har meningen ”om inte annat följer av detaljplanen” strukits efter remissrundan. Den här till synes lilla förändringen betyder att till exempel Helsingfors ambitioner att planera en tät urban stadsstruktur försvåras, säger Adlercreutz.

Adlercreutz har lämnat in ett skriftligt spörsmål i frågan till minister Tiilikainen.

I Finland insjuknar årligen nästan 700 unga vuxna i åldern 18-35 år i cancer. Riksdagsledamot och SFP:s vice ordförande Anders Adlercreutz är orolig för uppföljningsåtgärderna av sena effekter hos personer som insjuknat i cancer som unga vuxna och har lämnat in ett skriftligt spörsmål i frågan.

− Enligt nya forskningsrön har personer som i ung vuxenålder insjuknat i cancer samt fått cellgiftsbehandlingar en större risk att senare insjukna i hjärt- och kärlsjukdomar samt även en högre risk för förtida död. Med hjälp av rådgivning och förebyggande åtgärder kunde man möjligtvis minska och till och med förhindra uppkomsten av sjukdomar, säger Adlercreutz.

Adlercreutz hoppas att man systematiskt skulle följa upp patienter som blivit friskförklarade även efter att kontrollbesöken är över.

− Uppföljningen av cancerns sena effekter hos barn har enligt undersökningar visat sig vara kostnadseffektivt. Vi behöver ett tillräckligt omfattande och nationellt täckande uppföljningsprogram också för unga vuxna.

– En förälder som ser en dekal med en glad figur på dörren till dagiset kan tryggt gå vidare till jobbet utan att fundera på om barnet utsätts för dålig inomhusluft. Kvalitetsmärkningar borde vara en självklarhet i dagens samhälle, säger riksdagsledamot Anders Adlercreutz (SFP).

Han föreslår kvalitetsmärkningar för inomhusluften för alla daghem och skolor.

Det är bråda tider för tillverkare av tillfälliga skol- och daghemsbyggnader. En stor del av barnen i Winellska skolan i Kyrkslätt studerar för tillfället i inhyrda baracker. I Sjundeå kommer över 75 procent av kommunens barn inom kort att gå i skola i tillfälliga utrymmen.

– Vi måste införa kvalitetsmätare i våra upphandlingar och det måste finnas mod att diskvalificera klara underpris. En annan gemensam spelregel borde vara att bygget ska vara övertäckt senast då värmeisoleringen installeras. Och underhållet ska koordineras av en person som varit med i hela processen, från planering till uppförande.

Adlercreutz betonar att kommunala beslutsfattare bör inse att bygg- och planeringsprocessen måste få den tid och de resurser som behövs.

– Långsamt beslutsfattande ska inte kompenseras med en försnabbad byggtidtabell, säger han.

I många städer har restauranger redan länge haft klara markeringar för genomförda hygienundersökningar på sina dörrar.

– De lokaler som våra barn tillbringar sina dagar i är inte mindre viktiga än våra kök. En konditionsgranskning ska inte vara nånting man tar till först då problemen uppdagats. Jag föreslår att vi inför en kvalitetsmärkning för byggnader som klarat inomhusluftgranskningen – en konditionsgranskning vart femte år och ett besök av en mögelhund exempelvis vartannat år.