Adlercreutz imponerad av unga proffs på Mästare2025-evenemanget

/0 Kommentarer/i , , , , , , , /av

Finland behöver kunniga proffs också i framtiden. Under Mästare2025-evenemanget i Åbo samlas den här veckan hundratals unga från både Finland och ett flertal andra länder för att tävla i olika grenar som mäter yrkesskicklighet, allt från bygg- och industribranschen till tjänster, programmering, mediaplanering och klädsömnad. Svenska folkpartiets ordförande, undervisningsminister Anders Adlercreutz deltog i evenemanget och bekantade sig bland annat med en internationell kocktävling mellan Finland och Schweiz–Frankrike.

– Jag är verkligen imponerad av det finska kocklandslaget. Den professionalism, koncentration och skicklighet som visades upp i tävlingsköken var på hög nivå. Det är fantastiskt att se hur starkt kunnande vi har bland våra unga, säger Adlercreutz.

Temat för årets Mästare-evenemang är ”Yrkeskunskaper för framtiden”, som är ett mycket aktuellt tema i en tid då arbetsmarknaden förändras snabbt. Regeringen har inlett reformer för att stärka yrkesutbildningen, bland annat genom ett försök att öka utbildningsanordnarnas autonomi att forma utbildningen efter lokala behov.

– Det är avgörande att våra utbildningar verkligen förbereder studerande för framtiden. Vi ska ge våra unga redskap att växa, utvecklas och stå starka i ett arbetsliv i ständig förändring. Mästare2025 visar på ett tydligt sätt hur högklassig vår yrkesutbildning är, säger Adlercreutz.

Rätt riktning på Finland med besluten i halvtid

/0 Kommentarer/i , , , , /av

Varje höst delas en tjock gul bok ut till alla riksdagsledamöter på deras sittplats i plenisalen i riksdagen. På den nästsista sidan finns ett kapitel som heter Räntor på statsskulden. Boken är förstås den årliga budgetboken, och för år 2025 beräknas räntekostnaderna för statens låntagning uppgå till 3,17 miljarder. Vad allt kunde inte Finland göra för dessa pengar, som nu endast går till att betala räntor.

Finlands ekonomi har stampat på stället i 18 år. Det, i kombination med de stigande räntekostnaderna är orsaken till varför regeringens ekonomiska politik ser ut som den gör. Efter två omgångar av nödvändiga ekonomiska anpassningar valde regeringen därför att i vårens halvtidsöversyn satsa på åtgärder för att sparka i gång tillväxten.

Skatten på arbete kommer därför att sänkas med ca 1 miljard euro. Målet är att sporra till mer arbete och samtidigt stärka köpkraften för alla. Skattelättnaderna fördelas så, att den största delen riktas till små- och medelinkomsttagare. I kombination med detta främjar regeringen företagande genom att sänka samfundsskatten till 18 procent.

Utöver dessa stora skatteåtgärder genomför regeringen också en rad andra åtgärder som jag är mycket nöjd över. Bland annat sänks beskattningen för utländska experter som flyttar till Finland. Dessutom kommer en helt ny åtgärd som har sitt ursprung i SFP:s åtgärdspaket från augusti 2024, ett skatteincentiv för finländare utomlands som flyttar hem. Gränsen för arvs- och gåvoskatten kommer också att höjas till 30 000 euro respektive 7 500 euro, och för företag kommer möjligheten att dra av förluster i beskattningen att förlängas till 25 år.

Som tillägg till detta finns ett helt paket tillväxtåtgärder som berör företag, utbildning, forskning och utveckling, energi, artificiell intelligens, försvaret och mycket mer. Effekterna syns kanske inte ännu nästa år, eller ens året efter det – särskilt med tanke på det turbulenta världspolitiska läget – men jag tror starkt på att dessa åtgärder har en verklig chans att svänga Finlands ekonomiska kurs. Som anekdot kan dessutom nämnas att över en tredjedel av åtgärderna från SFP:s tillväxtpaket nu kommer att genomföras av regeringen, och också många åtgärder inom social- och hälsovården som regeringen kom överens om är direkt från den lista på åtgärder som SFP presenterade för några månader sedan. 

Halvtidsöversynen – som namnet redan berättar – markerade också det att halva regeringsperioden ligger bakom oss. Samtidigt betyder det att det ännu är två år kvar till nästa riksdagsval – gott om tid för att genomföra både återstående åtgärder i regeringsprogrammet och de beslut som regeringen fattar längs vägen. Jag är verkligt glad över att kombinationsförsäkringen som gör det lättare att växa mellan företagande och förvärvsarbete äntligen blir verklighet. Utöver det kommer vi att förstärka arbetstagarnas representation i företagens styrelser och ledningsgrupper, också det en långvarig målsättning för SFP.

Särskilt nöjd är jag dessutom över att SFP i halvtidsöversynen lyckades stoppa ytterligare nedskärningar i social- och hälsovården.

Jag sticker inte under stol med att halvtidsöversynen också förde med sig några beslut som vi är mindre nöjda med, men på det stora hela och med facit på hand vill jag påstå att vi med dessa beslut för Finland i rätt riktning.

Puoliväliriihestä isot panostukset Kirkkonummelle ja Siuntioon

/0 Kommentarer/i , , , , , , , /av

Viime vuosien aikana Kirkkonummelle on tullut kaksi merkittävää teollista investointia: Masalaan suunniteltu datakeskus ja Prysmianin kaapelitehtaan uusi torni – Suomen korkein rakennus.

Prysmianin tornin täysimääräinen käyttöönotto edellyttää tehtaan laajentamista, mikä puolestaan haastaa paikalliset liikennejärjestelyt. Kaapelitien ja kantatie 51:n risteys, niin sanottu Kelan risteys, ei nykyisellään mahdollista tehtaan laajentamista ja on muodostumassa merkittäväksi pullonkaulaksi uusille investoinneille. Risteyksen lähistöllä Vuohimäessä on myös suuri tarve rakentaa eritasoliittymä.

Hallituksen puoliväliriihessä molemmat hankkeet ottivat merkittävän askeleen eteenpäin.

– Puoliväliriihen keskeinen teema oli kasvun luominen. Kelan risteyksestä on muodostunut selkeä este uusien investointien toteuttamiselle, ja siksi olen iloinen siitä, että hallitus päätti myöntää kolme miljoonaa euroa risteyksen uusimiseen ja parantamiseen. Tämä mahdollistaa Prysmianin toiminnan laajentamisen. Ensi viikon keskiviikkona edellinen investointi vihitään käyttöön juhlallisesti, ja nyt Kelan risteyksen parantaminen luo edellytykset seuraavalle askeleelle. Olen siitä äärimmäisen iloinen, toteaa opetusministeri ja RKP:n puheenjohtaja Anders Adlercreutz.

Vuohimäen eritasoliittymä on kertaluokkaa suurempi hanke, mutta se on tärkeä sekä Vuohimäen että Kantvikin kehittämisen kannalta.

– Voi todella puhua jättipotista Kirkkonummen ja Siuntion näkökulmasta. Kelan risteys saa kolmen miljoonan euron valtionrahoituksen ja Vuohimäen eritasoliittymä kymmenen miljoonaa. On poikkeuksellista, että kahteen kuntiemme kannalta strategisesti tärkeään liikennehankkeeseen suunnataan näin mittavat panostukset samassa puoliväliriihessä. Nyt on syytä edetä ripeästi myös päätöksenteossa. Toivottavasti nämä päätökset vauhdittavat myös kaavoitusprosesseja. Nyt on taottava, kun rauta on kuuma, Adlercreutz päättää.

Puoliväliriihen yhteydessä hallitus teki myös muita merkittäviä kasvupäätöksiä. Kauppasodan uhka ja yleinen epävarmuus pakottivat Adlercreutzin mukaan hallituksen nostamaan kunnianhimon tasoa.

– Maailmanpoliittinen tilanne on haastava. Tällaisessa epävarmuudessa on olennaista kasvattaa Suomen suhteellista kilpailukykyä. Siksi on tärkeää, että pystyimme nyt tekemään merkittäviä päätöksiä, jotka parantavat Suomen vetovoimaa ja kilpailukykyä. Toivon, että nämä toimet käynnistävät investointeja paitsi Kirkkonummella myös laajemmin koko Suomessa. Potentiaalia on runsaasti, ja nyt hankkeilla on hyvät edellytykset lähteä liikkeelle.

Världsdagen för pressfrihet är värd att fira

/0 Kommentarer/i , , /av

Den 3 maj uppmärksammas världsdagen för pressfrihet. På många håll i världen har pressfriheten försämrats. Även inom EU går utvecklingen åt fel håll. På global nivå har pressfriheten försvagats för sjunde året i rad.

– Pressfriheten har försvagats under de senaste åren, det är en mycket oroväckande trend. Fria medier är inte bara en förutsättning för demokrati, de är också ett skydd mot korruption och extremism, säger SFP:s ordförande och undervisningsminister Anders Adlercreutz.

Finland placerar sig år efter år i topp i det globala pressfrihetsindexet som Reportrar utan gränser publicerar. Även i årets rapport hör Finland till de bästa i världen när det gäller journalistisk frihet. Finland utmärker sig också när det gäller satsningar på medieläskunnighet i skolan.

– Medieläskunnighet är en del av grundskolans läroplan, och våra elever är duktiga på såväl källkritik som digital kompetens. Det här spelar en nyckelroll i att skydda demokratin även på lång sikt. Genom medieläskunnighet kan vi tidigt ge barn och unga verktyg att navigera i informationsflödet och utveckla ett kritiskt tänkande, säger Adlercreutz.

Adlercreutz betonar att när journalister tystas, medier politiseras och desinformation blir en del av vardagen försvinner också några av de viktigaste byggstenarna för ett fritt och öppet samhälle.

– I en värld där algoritmer styr vår nyhetskonsumtion och alla tycker sig ha rätt till sin egen sanning, blir medieläskunnighet viktigare än någonsin. Förmågan att värdera källor, känna igen propaganda och förstå hur medier fungerar är avgörande för både individens och samhällets motståndskraft, säger Adlercreutz.

SFP gjorde ett bra valresultat

/0 Kommentarer/i , , /av

SFP gick till val med starka listor i både kommunal- och välfärdsområdesvalet. Efter resultaträkningen ser vi att SFP gjorde ett bra valresultat både i välfärdsområdesvalet men även i många kommuner. SFP går framåt i flera kommuner och är fortsättningsvis det största partiet både i Östra Nylands och i Österbottens välfärdsområde.

– När vi ser på valresultatet står det klart att SFP tagit steg framåt i välfärdsområdesvalet över hela landet – med 6 300 fler röster än tidigare. Vårdfrågorna har engagerat väljarna, och i kommunalvalet har vi lyckats behålla våra starka positioner och till och med stärkt dem på flera håll. Samtidigt ser vi kommuner där vi behöver göra ett ännu mer fokuserat arbete, säger SFP:s ordförande Anders Adlercreutz.

– SFP:s goda valresultat visar att behovet av brobyggande är större än någonsin. Vår kandidatlista var ung, mångsidig, flerspråkig och mångfacetterad – precis som dagens Finland. Det är vår styrka. Det är ingen slump, utan ett resultat av våra värderingar. Vi tror att mänsklighet och ekonomi inte ska ställas mot varandra. Att mod, gemenskap och bildning inte är mjuka värden – utan grunden för ett hållbart samhälle.

Särskilt i Nyland har SFP klarat sig väl. Partiet behöll i stort sett samma röstetal som i föregående kommunalval, vilket vittnar om ett stabilt och starkt stöd. I Östra Nylands välfärdsområde ökade SFP med 760 röster, behöll samtliga mandat och fortsätter vara det största partiet. I Västra Nylands välfärdsområde stärktes positionen ytterligare med ett tilläggsmandat.

I kommunalvalet i Vasa valkrets behåller SFP nästan samma antal platser som tidigare. I Österbottens välfärdsområde förlorade partiet den enkla majoriteten, men är fortsatt störst. I Egentliga Finland ökade stödet med 1 500 röster, men trots det tappade partiet ett mandat – en följd av valförbudet som påverkade mandatfördelningen i föregående val. I kommunalvalet ser vi nästan identisk resultat från föregående val.

– Nu börjar det viktiga arbetet i kommuner och välfärdsområden. Kampanjen är avslutad – men vårt uppdrag fortsätter. Och det gör vi tillsammans, över språkgränser, för hela Finland. Demokratin lever inte bara på valdagen, utan varje dag – i det vardagliga arbetet och i de små besluten. Jag är stolt över det stöd SFP har fått, och glad över att få leda partiet. Det känns bra att nu kunna arbeta vidare mot nästa mål, avslutar Adlercreutz.

SFP går framåt med framtidstro, gemenskap – och nyfikenhet

/0 Kommentarer/i , , /av

Idag känner jag en djup stolthet. I dessa val har vi tillsammans erbjudit finländarna 1550 möjligheter att rösta på SFP – 1550 chanser att välja framtidstro, gemenskap, nyfikenhet och det vi kanske behöver allra mest just nu: brobyggande.

I det här valet var vi än en gång varit partiet med den största andelen unga kandidater. Vi var också partiet som har den största andelen kandidater som har sina rötter utanför Finland. Vi hade den största andelen kandidater med ett annat modersmål än finska eller svenska.

Våra kandidater speglar det Finland vi lever i idag. Unga, engagerade, med rötter i många delar av världen och med en mångfald av modersmål. Det är en styrka – och det är just den styrkan som behövs för att lösa de stora frågor vi står inför. Ni kandidater har gjort ett fantastiskt arbete. Ni har mött människor, samtalat, lyssnat, debatterat, lärt och stött varandra. Ni har burit vårt budskap vidare: att mod, gemenskap och företagsamhet är värden som bär.

Vi har sagt det tydligt: vi tror inte på murar. Vi bygger broar. Vi tror inte på polarisering. Vi tror på samtal och förståelse.

Samtidigt är det viktigt att vi också talar om det som inte alltid syns utåt. Många uppfattar SFP främst som ett parti för det svenska språket. Men sanningen är att vårt uppdrag alltid har varit mycket bredare. Att värna ett tvåspråkigt Finland är självklart för oss. Vår politik omfattar ändå så mycket mer än så: frihet, ansvar, mänskliga rättigheter, företagande, utbildning, hållbar ekonomi och tillit mellan människor.

Det är det här vi måste förtydliga: Vi är ett parti för hela landet, för hela samhället. Vår finlandssvenska kultur bär på gemenskap, öppenhet, framtidstro och en stark entreprenörsanda – alla värden som vi måste värna om i dagens värld.

Vi är ett modernt, tolerant, internationellt parti. Vi ser mångfald som en styrka. Vi vill välkomna fler – inte bara väljare, utan också kandidater, påverkare och samhällsbyggare. SFP:s väg är öppen för alla som delar våra värderingar, oavsett bakgrund eller modersmål.

Vi är stolta över vårt arv – men vi är också framtidsinriktade. Vi tror på ett Finland där alla känner sig hemma, där hårt arbete lönar sig, och där ingen lämnas efter. Vi tror att medmänsklighet och ekonomi måste gå hand i hand. Och att en hållbar välfärdsstat bara kan byggas på en värdegrund där ingen lämnas ensam.

Idag gläds många av oss – och många är besvikna. Jag vill betona att varje insats räknas. Jag hoppas att alla ni som varit kandidater fortsätter vara aktiva. SFP behöver er och Finland behöver er.

Nu börjar det konkreta arbetet i kommunerna och välfärdsområdena. Om två år har vi nästa val. Fram till det ska vi fortsätta bygga och utveckla ett SFP som är lika inkluderande som det är principfast. Ett brobyggarparti med en vision – för hela Finland.

Stort tack till er alla –  till våra fina kandidater, till stödtrupper, och till SFP:s fantastiska personal, och tack till alla finländare som med sin röst har vårdat vår demokrati. Arbetet för ett bättre samhälle tar aldrig slut.

Nu fortsätter vi. Tillsammans.



Adlercreutz: SFP står redo att försvara din röst

/0 Kommentarer/i , , /av

Idag söndag går Finland till val – ett historiskt val då vi för första gången sedan 1996 röstar i två val samtidigt, med två röstsedlar. En vit röstsedel för kommunalvalet, och en violett röstsedel för välfärdsområdesvalet.

För många orter i Svenskfinland handlar det om ett ödesval. Om avgörande mandat går förlorade påverkas möjligheter att trygga en fungerande tvåspråkighet och förutsättningar att stå upp för de värderingar som står oss nära.

– Svenska folkpartiet har alltid tagit ansvar för språkliga minoriteter. Under valkampanjerna vaknar många andra partier upp och vi har hört många goda talturer om svenskan, och fint så. Men när det verkligen gäller finns det bara ett parti som mandatperiod efter mandatperiod, i det dagliga politiska arbetet konsekvent försvarar vårt tvåspråkiga Finland, säger SFP:s ordförande, undervisningsminister Anders Adlercreutz.

SFP går till val med starka listor både i kommunal- och välfärdsområdesvalet. SFP har den största andelen unga kandidater av alla partier och den största andelen kandidater med annat modersmål än svenska eller finska. Det ger väljarna en möjlighet att hitta kandidater som delar deras värderingar och visioner för framtiden.

I kommuner där SFP har ett starkt stöd, ser vi oftare en god ekonomi, lägre arbetslöshet, högre företagsamhet och välmående invånare.

– Genom att rösta på SFP ger du din röst till beslutsfattare som bär ansvar. En beslutsfattare som ser till att du får den vård du behöver och på ditt eget modersmål. En beslutsfattare som ger lärarna i din kommun rätt förutsättningar att göra sitt jobb och ger eleverna förutsättningar att lära sig, i ändamålsenliga utrymmen, säger Adlercreutz.

– I en tid där polariseringen präglar politiken och vår samhällsdiskussion på ett sätt som jag upplever som problematiskt är SFP:s uppgift att bygga broar. En röst på SFP är en röst för mod och framåtanda – något hela Finland behöver, säger Adlercreutz.

Valurnorna är öppna på söndagen den 13 april från kl. 9-20. På valdagen röstar man i sin egen vallokal. SFP:s kandidater hittas på val.sfp.fi.

RKP:n puheenjohtaja Anders Adlercreutz kuntavaaleista, kaavoituksesta ja hyvinvointialueesta

/0 Kommentarer/i , , , , /av

Kirkkonummen Sanomat haastatteli RKP:n puheenjohtajaa, opetusministeri Anders Adlercreutzia tulevien vaalien tiimoilta:

Puolueen puheenjohtajana, mitkä ovat RKP:n tavoitteet kuntavaaleissa Kirkkonummella, Siuntiossa ja Inkoossa sekä Länsi-Uudenmaan hyvinvointialueella?

Tavoitteemme on luonnollisesti vahvistaa asemiamme. Niissä kunnissa, joissa RKP on vahvassa asemassa, kasvu on ollut hyvää ja työllisyys korkeaa. Hyvinvointialueella toivomme lisäpaikkoja. Siellä RKP on usein joutunut valitettavasti yksin tekemään työtä alueellisesti kattavien palveluiden turvaamiseksi. Siksi on tärkeää, että menestymme – keskittäminen on monesti mennyt liian pitkälle.

RKP:n kuntavaaliohjelmassa mainitaan ”paras koulu”. Mikä on kantanne opetusministerinä siihen, miten koulu- ja varhaiskasvatusasiat on hoidettu Kirkkonummella verrattuna muuhun Suomeen? Entä Kirkkonummen suuret investoinnit kouluverkkoon?

Kirkkonummen koulut pärjäävät vertailuissa hyvin. Ennen kahta edellistä vaalia iso kysymys oli isojen kouluhankkeiden kohtalo. Nyt suurin osa niistä on lähtenyt tai lähdössä liikkeelle. On selvää, että hankkeet rasittavat kunnan lainataakkaa, mutta niitä ei olisi voinut jättää tekemättä. Hanke, josta olen erityisen iloinen, on yhteinen lukiohanke kirjaston takana keskustassa. Uskon, että se osaltaan vahvistaa sekä Kirkkonummen että keskustan vetovoimaa. On hienoa, että siinä on päästy yhteiseen ratkaisuun. Sen eteen RKP on tehnyt määrätietoista työtä. Kirjaston kanssa syntyy hienoa synergiaa!

Vaaliohjelmassa mainitaan myös elinvoimaiset kunnat ja kaupungit sekä kestävä ja viihtyisä kaavoitus. Millä keinoin Kirkkonummen elinvoimaa voidaan kehittää?

Keskeinen kysymys on kaavoitus. Meidän täytyy osata hyödyntää yhteisvaikutuksia, joita uudet teolliset hankkeet tuovat. Jorvaksen HTC, Prysmian ja uusi datakeskus ovat keskeisiä kasvun vauhdittajia. On huomionarvoista, että kaksi viimeksi mainittua lähtivät nopeasti liikkeelle. Kun tahtoa on, kaavoitus sujuu ripeästi.

On myös tärkeää huomata, että Kirkkonummelle muuttamisen pääasiallinen syy liittyy asumiseen ja kouluihin. Meidän pitää tarjota asumisessa jotain muuta kuin naapurikunnat: enemmän tilaa, yhteisöllisyyttä, harrastusmahdollisuuksia, hyviä yhteyksiä, laadukkaita kouluja ja vahvaa luontosuhdetta. Meidän täytyy uskaltaa olla oma itsemme – Kirkkonummi ei ole Espoon kopio.

Pitäisikö Kirkkonummen uusi keskusta rakentaa tehokkaasti – ja kuinka tehokkaasti?

Keskusta saa mielellään olla tiivis pikkukaupunki, mutta en kaipaa liiallista korkeutta. Kirkko säilyköön maamerkkinä! Lähtökohtaisesti keskustan kehittämiseen on upeat edellytykset. Tori, kirkko, kirjasto ja juna-asema tarjoavat hienot puitteet toimivalle pikkukaupungille. Toivon, että onnistumme yhdessä rakentamaan näkemyksen siitä, miltä tämän ajan yhteisöllinen ja inspiroiva keskusta voisi näyttää – paikka, joka houkuttelee niin ihmisiä kuin palveluja.

Toivon myös, että keskustaan saataisiin ikäihmisille asumisratkaisuja. Liian usein palveluasumisen tontit kaavoitetaan laidoille tai kauemmas. Se on mielestäni väärä ratkaisu. Kirjaston ja koulujen tarjoamat palvelut voisivat tukea eri-ikäisten ihmisten kohtaamista.

Arkkitehtinä, millaista kaavoitusta Kirkkonummella tulisi tehdä?

Kirkkonummen pitäisi rohkeasti olla oma itsensä. Kunnan hienous on siinä, että se koostuu monesta pienestä kylästä, joilla kaikilla on oma identiteettinsä – joillakin jopa oma nuorisotalo. Tämä ominaispiirre tulee säilyttää, samalla kun keskustoja kehitetään tiiviimpään suuntaan. Se, että olemme pientalovaltainen kunta, on selvä vahvuus.

Kirkkonummen strategia sanoo: ”Kaavoitamme pientalovaltaisesti luonnonläheisiä, viihtyisiä ja turvallisia asuinalueita. Palvelutarjontamme vastaa kasvavan ja ikääntyvän väestön tarpeisiin.” Oletteko samaa mieltä? Onko kunnassa riittävästi asuntoja ikääntyville?

Olen tuosta täysin samaa mieltä. On myös selvää, että meillä ei ole riittävästi palveluasumista ikääntyneille kirkkonummelaisille. Toivon erityisesti keskustaan, lähelle junaa, kirkkoa ja kirjastoa lisää ikäihmisille sopivia asumisratkaisuja.

Pitäisikö Kirkkonummelle saada asuntomessut?

Toivon, että saisimme kuntaan asuntomessut. Kantvik olisi erinomainen paikka. Toivon myös, että hanke vietäisiin kunnianhimoisesti eteenpäin – ei sekavaa valmistalokatalogia, vaan yhtenäinen kokonaisuus, jolla on selkeä identiteetti ja joka ammentaa paikan ainutlaatuisuudesta.

Mitä mieltä olette rantojen käyttämisestä rakentamiseen?

Kirkkonummella on paljon rantaviivaa, joka on pääosin yksityisessä omistuksessa. Kantvik on hyvä esimerkki siitä, millaista rantarakentamista Kirkkonummella voitaisiin toteuttaa. En näe esteitä järkevälle, hyvin kaavoitetulle rantarakentamiselle.

Mitä mieltä olette kuntaveron tasosta Kirkkonummella?

Kuntaveromme on korkea verrattuna esimerkiksi Espooseen, eikä sitä voi pitää hyvänä asiana. En kuitenkaan tällä hetkellä näe edellytyksiä sen laskemiselle.

Kuinka realistisena pidätte Länsirata-hanketta ja sen toteutumista? Minkälaisella osuudella Kirkkonummen kunnan tulisi olla mukana hankkeessa?

Länsirata-hanketta eivät taloudelliset realiteetit tällä hetkellä tue. Lohjan näkökulmasta paikallisyhteys on tarpeen, mutta kokonaan uuden yhteyden rakentaminen Turkuun ei ole järkevää – varsinkaan, kun Helsinki on vetäytynyt hankkeesta. Mielestäni Kirkkonummenkaan ei tulisi olla mukana.

Neljä miljardia euroa noin kahden miljoonan matkaa varten on liikaa. Ympäristövaikutukset olisivat mittavat, ja kannattavuuslaskelmat perustuvat pitkälti tonttien hintojen nousuun – se ei ole kestävä peruste. Meidän tulisi sen sijaan panostaa rantaradan kehittämiseen. Se on taloudellisesti ja ympäristön kannalta kestävin vaihtoehto. Emme saavuta ihan samaa nopeutta, mutta pääsemme lähelle.

Mitä mieltä olette vihreän siirtymän hankkeista Länsi-Uudellamaalla?

Vihreän siirtymän hankkeet ovat Suomelle suuri mahdollisuus. EK:n laskelmien mukaan niitä on suunnitteilla noin 290 miljardin euron edestä. On kuitenkin tärkeää, että emme jää pelkästään puhtaan sähkön tuottajaksi, ja että ympäristövaikutusten arviointi tehdään perusteellisesti. Jokaisen suuren hankkeen ympärille tulisi rakentaa vihreän siirtymän ekosysteemi. Sundsbergin datakeskus voisi toimia laajemminkin kasvun moottorina.

Valtion tukien osalta on syytä olla tarkkana. Yksittäisten hankkeiden tukemisen sijaan on järkevämpää varmistaa, että investointiympäristö on ennustettava ja kilpailukykyinen.

Toteutuuko demokratia Espoo-vetoisella Länsi-Uudenmaan hyvinvointialueella?

Kyllä minä ajattelen, että jokaisen aluevaltuutetun tulee pystyä ajattelemaan omaa kotikuntaansa laajemmin. Yksi syy siihen, miksi RKP edellytti erillisratkaisua Uudellemaalle, oli juuri se, että muuten paikallisdemokratia olisi heikentynyt liikaa. Nytkin meillä on haasteita. Tämä kausi on osoittanut, että paikallisten palvelujen puolustajia tarvitaan.

Mitä mieltä olette digipalveluista vanhuksille? Tuleeko olla vaihtoehtoja niille, jotka eivät osaa tai halua käyttää digipalveluja?

Ilman muuta. Digitaaliset palvelut ovat hyvä lisä, mutta ne harvoin voivat korvata muuta hoitoa. Kasvokkain tapahtuvan palvelun pitää olla ensisijainen vaihtoehto. RKP on esittänyt myös digitakuuta – palvelua, jonka kautta varmistetaan apu digitaalisten palvelujen käytön opetteluun, ikäihmisille ja muillekin.

Mammografiaseulonnat siirtyvät Kirkkonummelta Lohjalle. Onko tämä järkevää, vaikka hyvinvointialue säästää rahaa?

Pidän tätä ongelmallisena. Keskustelin juuri erään tutun kanssa, jonka Alzheimeria sairastava puoliso ohjattiin Espoosta Lohjan vuodeosastolle. Monilla on muistissa myös Lohjan synnytyspalveluiden lakkauttaminen, jonka säilyttämisen puolesta RKP taisteli valitettavasti yksin. Tällaisilla muutoksilla on vaikutusta myös työssä viihtymiseen ja sitä kautta työvoimapulaan. Esimerkiksi kätilön ei ole yksinkertaista lähteä Espooseen töihin, jos hän asuu Tenholassa.

Mitä mieltä olette omalääkärijärjestelmästä ja sen kehittämisestä?

RKP kannattaa omalääkärimallia vahvasti. Sitä on menestyksekkäästi pilotoitu Länsi-Uudellamaalla. Itäisellä Uudellamaalla olemme ottaneet käyttöön Omatiimi-mallin, jossa koko tiimi – hoitajasta lääkäriin – on tuttu potilaalle. Keskusteluissa lääkäreiden ja hoitajien kanssa on käynyt selväksi, että tällainen malli parantaa työssä viihtymistä. Henkilöstöpulan keskellä meillä ei ole varaa olla hyödyntämättä malleja, jotka lisäävät sekä potilastyytyväisyyttä että hoitotuloksia.

Olette ehdolla sekä kunta- että aluevaaleissa. EVAn tutkimuksen mukaan moni suomalainen haluaisi rajoittaa mahdollisuutta toimia kolmella tasolla. Mikä on teidän näkemyksenne?

Olen pitänyt hyvin arvokkaana ja toimivana sitä, että olen saanut osallistua sekä kansalliseen päätöksentekoon että nähdä, mitä päätökset merkitsevät paikallisella tasolla. Tämä kokemus on hyödyksi eduskunnassa ja hallituksessa. Se on osa suomalaista päätöksentekokulttuuria – se näkyy jo siinä, että eduskunnan maanantait on varattu paikallistyöhön.

Opetusministerinä näen myös tärkeänä hyvinvointialueelle kuuluvan oppilashuollon. Sitä haluan tietenkin pitää silmällä myös!

Hyvinvointialueet tarkoittavat, että aiemmin pelkästään kunnanvaltuustossa hoidetut asiat hoidetaan nyt kahdessa organisaatiossa. Työn substanssi ei varsinaisesti lisäänny, mutta kokouksia voi olla enemmän. Helsingissä tilanne ei muuttunut, mutta Länsi-Uudellamaalla valtuusto kokoontui viime vuonna viisi kertaa. Se on maltillinen määrä ja mahtuu kalenteriini. Nyt on tärkeää vaikuttaa alueiden palvelurakenteisiin – moni asia muuttuu nopeasti, ja tässä on tärkeä vaikuttamisen paikka, niin Kirkkonummen kuin koko Länsi-Uudenmaan näkökulmasta.

Text: JUSSI SALO

Adlercreutz: Ett starkt Norden är en kraft att räkna med

/0 Kommentarer/i , , , /av

Den 23 mars firas Nordens dag, då det nordiska samarbetet lyfts fram och den unika gemenskapen i regionen firas. Under år 2025 fungerar Finland tillsammans med Åland som ordförandeland för Nordiska ministerrådet. Svenska folkpartiets ordförande, undervisningsminister Anders Adlercreutz fungerar också som minister för Nordiskt samarbete, och leder under året de nordiska samarbetsministrarnas arbete tillsammans med Annika Hambrudd från Ålands landskapsregering.

– När vår omvärld är orolig och den världsordning vi är vana vid rubbas, är det viktigare än någonsin att Norden står enat. Oavsett om det handlar om att stärka vår beredskap, riva ner gränshinder eller bekämpa klimatförändringen krävs ett enat Norden för att våra åtgärder ska ge bästa resultat, säger Adlercreutz.

I Norden delar man synen på demokrati och på rättsstaten, har en sammanflätad historia och kultur, och en stark välfärdsmodell. Det här återspeglas också i att de nordiska länderna igen placerar sig i topp bland världens lyckligaste länder.

– Det är få varumärken som är så starka och positiva som Norden. Norden förknippas med jämställdhet, med ren natur och en stark vilja att samverka. På många sätt en förebild för samarbete och gemensamma lösningar — och det är något vi också  framöver ska leva upp till, säger Adlercreutz.

Adlercreutz: Arbetet för jämställdhet måste fortsätta

/0 Kommentarer/i , , /av

– Viktiga framsteg för global jämställdhet har gjorts, men mycket återstår ännu. Den senaste tiden har utvecklingen dessutom gått åt fel håll globalt, och vi ser målmedvetna kampanjer mot kvinnors och flickors rättigheter. Det vi ser omkring oss, både här och i världen, visar att arbetet för jämställdhet är långt ifrån klart, säger Svenska folkpartiets ordförande, undervisningsminister Anders Adlercreutz.

Enligt Adlercreutz återstår mycket arbete på nationell nivå. Våld mot kvinnor ett av Finlands största människorättsproblem. Arbetsmarknaden i Finland är också fortfarande väldigt könssegregerad.

– Alla har rätt till ett liv i trygghet. Den höga andelen könsrelaterat våld här är en skamfläck för Finland och något som kräver långsiktiga, målmedvetna åtgärder för att bekämpa, säger Adlercreutz.

– Statsrådets meddelande om främjande av likabehandling, jämställdhet och icke-diskriminering i det finländska samhället innehåller ett utvecklingsprogram för jämställdhets- och likabehandlingsfrågor som ska omfatta hela utbildningssystemet och jag ser fram emot att som undervisningsminister få presentera det under våren, säger Adlercreutz.