Adlercreutz om budgetrian: många åtgärder som stärker tillväxten

/1 Kommentar/i , , , /av

Regeringens budgetria avslutades på tisdag kväll. Svenska folkpartiets partiordförande, undervisningsminister Anders Adlercreutz är nöjd med slutresultatet trots många svåra beslut.

– Nu verkställs de anpassningsåtgärder som regeringen kom överens om i vårens ramria. Trots att det ekonomiska läget är utmanande är jag nöjd över att vi kunnat undvika nya nedskärningar och också lyckats justera en del av anpassningarna i rätt riktning, säger Adlercreutz.

– Vi har fortfarande stora strukturella problem i statsekonomin och med ökande offentliga utgifter. Underskottet på 12,2 miljarder euro är enormt – men utan vårens beslut skulle det ha varit 4 miljarder större.

Budgetrians fokus låg på att ta fram tillväxtåtgärder.

– Nu tar regeringen sikte på att stärka förutsättningarna för den tillväxt vi behöver för att trygga vår välfärd. Till exempel de sysselsättningsåtgärder som regeringen gör beräknas på sikt skapa 80 000 arbetsplatser och stärka statsekonomin med 1,8 miljarder euro, säger Adlercreutz.

Adlercreutz lyfter också fram att skolan får kännbara tilläggssatsningar.

-Från och med nästa höst kommer vi att ha tre veckotimmar till i modersmål, litteratur och matematik på lågstadiet. Vi reformerar stödet för lärandet i grundskolan och på andra stadiet. Det är en satsning på ungefär 100 miljoner, och som undervisningsminister gläder det här mig, säger Adlercreutz.

Regeringen har tidigare förbundit sig till att öka satsningarna på forskning och utveckling till 1,2 procent av BNP.

– Finansieringen för forsknings- och utvecklingsprojekt ökar nu med 280 miljoner euro till 2,9 miljarder euro år 2025 – det är en stor satsning och för oss mot vår målsättning. De skattelättnader som regeringen kommit överens om när det gäller investeringar i den gröna omställningen ska också träda i kraft inom kort, och dessutom försnabbar vi tillståndsprocesserna. På så sätt underlättar vi också företagens möjligheter att investera och växa, säger Adlercreutz.

Regeringens stärker förutsättningarna för tillväxt även genom betydande satsningar på infrastruktur. 484 miljoner euro sätts på nya väg- och bansträckor. En satsning på 50 miljoner euro görs på Kustbanan, liksom betydande satsningar på riksåttan och andra viktiga trafikleder.

Svenska folkpartiets avtryck i statsbudgeten syns också på flera andra sätt.

– Vi lyckades minimera de planerade nedskärningarna i statsunderstöden för flera civilsamhällesorganisationer. Organisationer inom tredje sektorn utgör en viktig del av medborgarsamhället och gör ett betydelsefullt arbete, säger Adlercreutz.

– Jag är också glad över att vi kunde säkerställa finansieringen till organisationer som stöder export och internationalisering. Organisationerna har en betydande roll i arbetet att främja vår tillväxt och jag är glad över att finansieringen för Finsk- svenska handelskammaren och Viexpo nu kan stärkas, säger Adlercreutz.

SFP blundar inte för verkligheten

/0 Kommentarer/i , , , , /av

Kenneth Myntti kritiserar på ledarplats 23.8 de åtgärder för att få i gång tillväxten som Svenska riksdagsgruppen presenterade under sitt sommarmöte i Vasa.

Politiska partier finns till för att driva sina väljares intressen och arbeta för det man anser vara Finlands bästa. Det gör vi i SFP i alla lägen. Just nu lever vi i ekonomiskt utmanande tider. Det tar sig uttryck i nedskärningar och anpassningsåtgärder som är nödvändiga för att inte statsskulden ska skena iväg ännu mer.

Vi kan ändå inte spara oss ur den ekonomiska kris vi befinner oss i. Det är en kris som inte uppkommit plötsligt, utan som pågått i över ett decennium och som beror på att vi inte haft tillväxt.

Därför tog Svenska riksdagsgruppen fram 26 punkter för att få i gång tillväxten.

Vi fokuserar i vårt åtgärdsprogram uttryckligen på det som förenar oss inom regeringen: investeringar, inhemskt ägande, företagens tillväxt och frågan om arbetskraft. Våra åtgärder reflekterar också det som näringslivet i Österbotten efterfrågat.

Dessa punkter är traditionell SFP-politik som vi arbetat för länge, och helt i linje med en ansvarsfull borgerlig ekonomisk politik. Somliga kan genomföras i snabb takt, andra kräver mera tid.

Att ta fram ett åtgärdspaket för att öppna diskussionen om det vi i SFP anser att Finland behöver – tillväxt – är inte att provocera, utan att driva den politik väljarna har bett oss göra. Tillsammans med övriga regeringspartier har vi ett gemensamt regeringsprogram som vi förbundit oss till att främja, men det betyder inte att vi som parti slutar ta fram och föreslå lösningar som vi anser skulle gynna landet.

Av alla 26 åtgärder har särskilt en, åtgärd 9, fått uppmärksamhet. Där konstaterar vi att vi behöver en nettoinvandring på minst 40 000 för att vi ska klara oss. Den siffran är de facto betydligt lägre än den faktiska nettoinvandringen i fjol, som var 58 000.

En del tycks provoceras av all diskussion om invandring, men också här har SFP ett ansvar att presentera verkligheten som den är. Finland behöver mer arbetskraft. Det finns ingen provokation här, utan ett konstaterande av faktum som till exempel också Finansministeriets tjänstemän hållit framme.

Våra åtgärder betyder inte att regeringsprogrammet öppnas. Ändrade omständigheter kräver nya åtgärder, så var det i vårens rambudgetförhandlingar och så kommer det att vara varje gång regeringen förhandlar. SFP kommer att fortsätta med sitt programarbete. Vi kommer fortsättningsvis att ta fram alternativa lösningar. Så har vi gjort i alla regeringssamarbeten. Det är varken dramatiskt eller märkligt.

Det handlar i slutändan om saker som berör oss alla. Till exempel måste vi kunna garantera vården, fast prislappen blir högre i takt med att vi åldras. Det här kan vi bara göra genom att vi får i gång vår tillväxt, och den kommer via företagande, ett fungerande näringsliv och en stark export. Precis det som Österbotten utmärker sig med att leverera.

Regeringen består av fyra olika partier. I frågor som gäller tillväxt ska det gå att nå en samsyn. SFP presenterar konstruktiva förslag, och arbetar för en konstruktiv dialog. Jag är glad för att Vasabladet och Österbottens Tidning aktivt tar del i den diskussionen, också på ledarplats.

(insändare i Vasabladet 27.8.2024)

Adlercreutz och Rehn-Kivi: Välkommet med vägpengar till Östnyland

/0 Kommentarer/i , , , , /av

Riksdagens finansutskott har idag beviljat pengar för ny beläggning på Hindersbyvägen i Lappträsk och till planeringen av en gång- och cykelled mellan Box och Kullo. Svenska folkpartiets medlemmar i finansutskottet, riksdagsledamöterna Veronica Rehn-Kivi och Anders Adlercreutz, är glada över att det överlag nu görs betydande satsningar på trafiksäkerheten och på gång- och cykelleder.

– Hindersbyvägen i Lappträsk har redan en längre tid varit i dåligt skick och på vissa delar nästan ofarbar. Jag är mycket nöjd över att vi lyckades förhandla fram ett anslag för att förbättra skicket och därmed trafiksäkerheten på Hindersbyvägen, säger Adlercreutz.

Finansutskottet beviljar nu 450 000 euro till ny beläggning på en sträcka på 6,5 kilometer mellan Kapellby och Hindersby. Finansutskottet beviljar också 250 000 euro till planeringen av en gång- och cykelled mellan Box och Kullo.

– Ett viktigt tema för trafikdelegationen var befrämjandet av cykling och cykelturism och därför beviljades en tilläggssumma på 300 000 euro för ändamålet. Också för utvidgandet och förbättrandet av lättrafikleder förhandlade vi fram projektpengar och jag är mycket nöjd över att den viktiga gång- och cykelleden mellan Box och Kullo nu fick planeringspengar, säger Rehn-Kivi.

Idag har riksdagens finansutskott godkänt sitt betänkande om nästa års statsbudget. Samtidigt har utskottet bestämt om fördelningen av en extra budgetpott, de så kallade julklappspengarna, på cirka 40 miljoner euro som riktas till olika ändamål som anses viktiga.

Adlercreutz är belåten över finansutskottets tilläggsanslag: Satsningar på läskunnighet, vägförbättringar och konstupplevelser för barn

/0 Kommentarer/i , , , , /av

Riksdagens finansutskott har idag godkänt sitt betänkande för statsbudgeten 2022. Samtidigt har utskottet bestämt om fördelningen av en extra budgetpott på cirka 40 miljoner euro som riktas till olika ändamål som anses viktiga. Svenska riksdagsgruppens ordförande och medlem i finansutskottet Anders Adlercreutz gläds över flera viktiga projekt som får stöd.

– Finansutskottet beviljar 1,5 miljoner euro till främjandet av läskunnigheten. Även om finländska unga i senaste PISA-undersökningen var i toppklass gällande läskunnighet har läskunnigheten sjunkit på längre sikt. Därför är det bra att vi satsar på att främja detta, säger Adlercreutz.

Flera viktiga trafikprojekt i Nyland, Österbotten och Egentliga Finland får tilläggsanslag. I Lappträsk kommer Hindersbyvägens beläggning att repareras och i Västnyland förlängs den belysta sträckan på stamväg 51. I Österbotten kommer Vassorvägen i Korsholm, Blaxnäsvägen i Närpes och Perusvägen i Kristinestad att förbättras. Dessutom kan planeringen av två lättrafikleder i Malax och Ytterjeppokorsningen i Nykarleby inledas. Även i Egentliga Finland riktas anslag till Mjösundsvägens förbättring i Kimito och en uppdatering av planen för en lättrafikled mellan Prostvik och Nagu centrum.

– Trafikprojekten är viktiga för oss eftersom de konkret förbättrar vardagen för alla som rör sig på vägarna. Alla dessa projekt har en viktig betydelse på den lokala nivån, säger Adlercreutz.
SFP har även drivit tilläggsanslag till flera organisationer.

– Vi lyckades trygga kvinnoorganisationernas anslag, och även Yrkesfiskarförbundet och 4H-verksamheten får lika stora anslag som ifjol. Dessutom stöder vi organisationer som främjar fredsarbete, samt exportfrämjande med ett tilläggsanslag till Viexpo. Restaureringen av museiskeppet Vega i Jakobstad får stöd och även koordineringsarbetet för sällsynta sjukdomar får ett tilläggsanslag. Dessa är välkomna satsningar, säger Adlercreutz.

Adlercreutz lyfter även fram att Konsttestarna, som är Finlands största program för konstfostran, får ett tilläggsanslag på 1,35 miljoner euro.

– Med hjälp av anslaget till Konsttestarna får ännu fler åttondeklassister möjlighet att tillsammans med sina klasskamrater få en konstupplevelse genom att göra ett besök till en teater, en konsert eller en konstutställning. Alla satsningar som vi kan göra på barn och unga är viktiga och gläder oss, säger Adlercreutz.

Bland kulturprojekten har finansutskottet också reserverat pengar för att ansöka om världsarvs-status för Alvar Aaltos arkitekturhelhet med Pemars sanatorium som kronjuvel.

– Som arkitekt är jag speciellt glad över det och jag är övertygad om att sanatoriet är en helhet som har en stor potential som turistattraktion, säger Adlercreutz.

Riksdagens finansutskott presenterar sitt budgetbetänkande på en presskonferens idag kl. 12 som streamas på riksdagens webbsida.

Adlercreutz välkomnar satsningar på ungas företagsamhetsfostran

/0 Kommentarer/i , , , , /av

Idag har riksdagens finansutskott godkänt sitt betänkande om nästa års statsbudget. Samtidigt har utskottet bestämt om fördelningen av den så kallade ofördelade reserven på ca 40 miljoner euro som riktas till olika ändamål som anses viktiga. Svenska riksdagsgruppens ordförande Anders Adlercreutz är särskilt nöjd över satsningarna på ungas företagsamhetsfostran.

– Vår läroplan talar mycket om eget initiativ och vikten av det, att barn lär sig bygga upp helheter och samla ihop material och kunskap från olika källor. Företagsamhetsfostran stöder den strävan på ett bra sätt. Samtidigt lär sig barn personlig ekonomi, för att inte tala om initiativförmåga, säger Adlercreutz.

Under denna regeringsperiod har riksdagen på olika sätt stött företagsamhetsfostran i skolan. Idag beslöt riskdagens finansutskott att också nästa år stöda ungas företagsamhet. Tilläggsanslagen har hjälpt organisationer som jobbar med ungas företagsamhet att nå ut till allt fler ungdomar.

– Det här är i högsta grad en jämställdhetsfråga. Det är viktigt att man i alla delar av landet, på våra båda nationalspråk, skall ha samma möjlighet till företagsamhetsfostran. Vare sig man själv senare träder in på den banan eller inte är sekundärt: i vilket fall som helst får man med sig lärdomar som säkert hjälper senare i studie- och arbetslivet, tillägger Adlercreutz.

Adlercreutz och Rehn-Kivi: 51:an får belysning ända fram till Karis

/0 Kommentarer/i , , , , , , /av

I framtiden skall man inte behöva köra hem till Karis längs med en mörk väg. Ifjol beviljade riksdagens finansutskott medel för utbyggnad av belysning längs med 51:an. Nästa år kommer arbetet att fortsätta. Finansutskottet beviljade idag en halv miljon euro för belysning av 51:an från Ingå framåt till Karis. Västnylands representanter i finansutskottet Anders Adlercreutz (Sfp) och Veronica Rehn-Kivi (Sfp) är mycket nöjda med att ett långsiktigt arbete nu bär frukt. 

 – Jag gläder mig över att flera vägförbättringsprojekt ute i Svenskfinland nu får välkommen finansiering. Satsningar på trafiksäkerheten var ledstjärnan för arbetet då projekten valdes ut. Belysning längs 51:an, där viltkrockar sker dagligen, är en länge önskad förbättringsåtgärd och ett viktigt projekt med tanke på trafiksäkerheten i Västnyland, säger Rehn-Kivi, Sfp:s representant i finansutskottets trafikdelegation.

 – När hela 51:an fram till Karis får belysning bidrar den på ett konkret sätt till att Västnyland också starkare upplevs vara en del av huvudstadsregionen. Det är en helt annan sak att pendla hem längs med en mörk väg än att köra på en belyst 51:a. Jag är övertygad om att inte bara säkerheten utan också Västnylands livskraft ökar, säger Adlercreutz. 

 Ledamöterna betonar, att också det lokala arbetet har varit viktigt. 

 – Det är alltid lättare att få igenom projekt när det stöds lokalt. Vi är glada över den hjälp vi här har fått av lokalpolitikerna i regionen, säger Adlercreutz.

Adlercreutz: Förstagångskvoterna leder till tunneltänk och bör slopas

/0 Kommentarer/i , , , /av

Svenska riksdagsgruppens ordförande Anders Adlercreutz anser att förstagångskvoterna i högskoleintagningen bör slopas. Det ska vara lättare för ungdomarna att tänka om och ändra studieinriktning också i ett senare skede av studierna. Adlercreutz tog upp frågan i dagens budgetdebatt i riksdagen.

– Vi har ett starkt tunneltänk från gymnasiet uppåt som beror på att vi betonar studentexamens betydelse och på att vi tog i bruk förstagångskvoterna. Samtidigt betonar grundskolan – helt riktigt – helheter, kreativitet, flexibilitet och att hitta sin egen väg. Det här går inte ihop. Förstagångskvoterna bör slopas, säger Adlercreutz.

Enligt Adlercreutz är ungdomarna redan som 15–16-åringar i praktiken tvungna att bestämma vad de skriver i studentexamen. Dessa val har vidare en avgörande betydelse för vart de kan söka sig efteråt.

– Förstagångskvoterna togs i bruk för att försnabba studietakten. Nu leder de istället till att man inte vågar ta emot en studieplats man inte är säker på. Man väntar, funderar, i stället för att friskt pröva på. Allt tyder på att detta försenar studiestarten och förlänger studierna.

– Våra ungdomar ska inte tvingas att satsa allt på ett kort. I stället för att förstärka tunneln borde vi splittra den. Sänka tröskeln för inträde, och framförallt se en mångsidig kompetens som en styrka. För det är mångsidiga kompetenser som behövs i arbetslivet.

Adlercreutz om budgeten 2022: Välkommet med expressfil för utländsk arbetskraft och ett förhöjt hushållsavdrag

/0 Kommentarer/i , , , , /av

– Finlands ekonomiska tillväxt har kommit igång, vilket visar att regeringen har lyckats med sin ekonomiska politik i en svår situation. Det är emellertid klart att också nya åtgärder behövs och flera av dessa finns i nästa års budgetbok. Till dem hör till exempel satsningen på den studie- och arbetsrelaterade invandringen och höjningen av hushållsavdraget.

Det betonade Svenska riksdagsgruppens ordförande Anders Adlercreutz i gruppanförandet i remissdebatten om budgeten för år 2022.

– Svenska riksdagsgruppen och SFP välkomnar regeringens beslut att under 2022 skapa en så kallad expressfil på två veckor för att främja arbetskraftsinvandringen. Det här ska inte kunna vara en politisk tvistefråga. Den utbildnings- och arbetsrelaterade invandringen behövs. Det borde hela det finländska samhället och alla partier inse, säger Adlercreutz.

Adlercreutz understryker behovet av strukturella sysselsättande åtgärder, då den snabbaste tillväxten inom sysselsättningen enligt finansministeriets prognos kommer att avta redan under 2022.

– Det finns ingen naturlag som säger att vi i Finland skall behöva leva med en betydligt högre strukturell arbetslöshet än våra nordiska grannländer. Det är nu, under en gynnsam konjunktur, som det är det lättast att förverkliga de reformer som behövs. Det är väsentligt att vi nu har en klar deadline – den 15 februari 2022 – för de beslut som krävs.

En höjning av hushållsavdraget har varit en viktig målsättning för SFP. Adlercreutz är nöjd över att det nu förverkligas.

– Vi höjer både på hushållsavdragets maximibelopp och på ersättningsprocenten. På så sätt uppmuntrar vi hushållen att byta oljepannan mot förnybara uppvärmningsalternativ. Utöver detta genomförs ett tvåårigt försök med höjt hushållsavdrag för hushålls-, vård- och omsorgsarbete. Vi är övertygade om att denna åtgärd ger fler arbetstillfällen inom servicebranschen.

Adlercreutz: Progressiv kommunalskatt fel riktning för Finland

/0 Kommentarer/i , , , , , , /av

– Vi kan avsluta diskussionen om en progressiv kommunalskatt, anser Anders Adlercreutz.
Trots valtider måste vi kunna tänka längre än så. Vårt land behöver förutsägbarhet och konkurrenskraft och det gäller också skattepolitiken, understryker Svenska riksdagsgruppens ordförande.

I Yles valdebatt lyfte statsminister Sanna Marin upp tanken om en progressiv kommunalskatt. Kommunalskatten är inte progressiv, men i praktiken leder de avdrag som tillämpas att den redan nu har olika effekt i olika inkomstklasser, säger Adlercreutz.

– Progressionen i beskattningen är redan idag större i Finland i jämförelse med våra nordiska grannländer. En vanlig löntagare får leva med en märkbart högre marginalskatt än sina svenska grannar.

– En progression inom kommunalbeskattningen skulle ytterligare öka den totala progressionen. I stället för att avveckla flitfällor skulle vi skapa dem. Det är totalt fel riktning för Finland, säger Adlercreutz.

Han framhåller att paradoxalt nog skulle en sådan skatteåtstramning dessutom slå till hårt mot de kommuner som har ett svagt skatteunderlag. Det skulle man i sin tur sedan bli tvungen att kompensera via statsandelar.

– Vi skulle göra den kommunala ekonomin svårare att förutsäga, vi skulle öka på statens inblandning i kommunernas ekonomi och samtidigt både bidra till hjärnflykt och sämre incitament till att ta emot arbete. Det är sannerligen inte ett vinnande koncept i osäkra tider, säger Adlercreutz.

Adlercreutz: Allt bygger på en ökad sysselsättningsgrad – strukturella reformer behövs

/0 Kommentarer/i , , /av

Vi måste hålla ekonomin flytande och ta oss över svackan som orsakats av coronapandemin, underströk Svenska riksdagsgruppens ordförande Anders Adlercreutz i riksdagens responsdebatt om budgeten för 2021.

– Idag finns det få alternativ. Men i ett längre perspektiv måste den offentliga ekonomin fås i balans. Våra stora problem är den ökande statsskulden och en sackande sysselsättningsnivå. För att kunna finansiera välfärdsstaten måste vi hålla sysselsättningsgraden så hög som möjlig. SFP och Svenska riksdagsgruppen vill se reformer som ökar flexibiliteten. Vi bör avskaffa behovsprövningen av utländsk arbetskraft och vi behöver en reform som möjliggör lokala avtal, säger Adlercreutz.

Adlercreutz betonade även vikten av mer jämlikhet och välmående i arbetslivet.

– Arbetslöshetsnivån för de som är över 55 år är inte något vi kan vara stolta över. Det system vi har idag leder otvetydigt till åldersdiskriminering och ojämlikhet, och vi måste hitta en lösning till det. Detsamma gäller välmående i arbetslivet överlag – psykiska problem har blivit den vanligaste orsaken till att sjukpensionera sig. Här behöver vi förebyggande åtgärder och bättre tillgång till vård.

– Det här är utmanande tider. Och även om vissa beslut ofta gärna flyttas framåt, finns det ingen ursäkt för att inte göra strukturella reformer. Nästa år höjs läroplikten. Det är en stor sak. Men allt bygger på en ökad sysselsättningsgrad, och här återstår ännu en del att göra.