Adlercreutz fortsätter leda Svenska riksdagsgruppen

Riksdagsledamot Anders Adlercreutz från Kyrkslätt har återvalts till gruppordförande för Svenska riksdagsgruppen. Riksdagsgruppen hade sitt konstituerande möte idag efter att riksdagen inledde det nya riksmötet, det sista för denna regeringsperiod.

– Jag är tacksam över förtroendet att få leda riksdagsgruppen till nästa riksdagsval. Vi har ett intensivt år framför oss, säger Adlercreutz.

Hans budskap med tanke på den resterande riksdagsperioden är tydligt och klart.

–  Riksdagsvalet äger rum efter drygt ett år men före det har vi en viktig uppgift att tillsammans ro regeringsprogrammet iland. Det finns ännu många viktiga åtgärder som regeringen förbundit sig till.  Dessa måste nu genomföras utan att sänka ribban. Snabba vinster får inte vara någons prioritet. Politiken skall vara långsiktig, säger Adlercreutz.

Även riksdagsgruppens vice ordföranden blev återvalda. Till gruppens första viceordförande valdes Ålands riksdagsledamot Mats Löfström och till andra viceordförande riksdagsledamot Sandra Bergqvist från Pargas. Samma trio har lett SFP-gruppen sedan 2019.

Svenska riksdagsgruppen utgörs av SFP:s nio riksdagsledamöter och Ålands riksdagsledamot.

Adlercreutz: Nu är det inte läge att fika efter snabbvinster

President Niinistö öppnade idag det sista riksmötet för denna regeringsperiod. Svenska riksdagsgruppens ordförande Anders Adlercreutz känner sig hoppfull men utgår också ifrån att riksdagsperiodens slutraka kommer att vara arbetsdryg.

– President Niinistö lyfte upp betydelsen av enighet. Av det, att man håller fast i det man kommit överens om. Det här tål att betonas.Trots att riksdagsvalet närmar sig är det nu inte läge att fika efter snabbvinster. Vi bör agera långsiktigt. Nu gäller det att komma ihåg vad vi tillsammans kommit överens och blicka framåt, säger Adlercreutz.

– Vi har trots utmanande tider lyckats genomföra en rad olika reformer. De underlättar vardagen för den enskilda individen men skapar också bättre verksamhetsförutsättningar för företagen. Nu ska vi sköta den andra delen av ekvationen. Vi ska se till att den offentliga ekonomin står på en hållbar grund och att allt fler finländare har jobb. Coronapandemin drog mattan under oss alla. Nu ser vi ljus vid horisonten, säger Adlercreutz

Svenska riksdagsgruppen är fast inställd på att genomföra de reformer som krävs.

– Fokus ska nu ligga på att stärka ekonomin och skapa välfärd. Coronapandemin har satt djupa spår i vårt samhälle. Dem måste vi ta itu med.

 

 

Adlercreutz fortsätter leda Svenska riksdagsgruppen

Riksdagsledamot Anders Adlercreutz från Kyrkslätt har återvalts till gruppordförande för Svenska riksdagsgruppen. Riksdagsgruppen hade sitt konstituerande möte idag efter att riksdagen inledde det nya riksmötet, det sista för denna regeringsperiod.

– Jag är tacksam över förtroendet att få leda riksdagsgruppen till nästa riksdagsval. Vi har ett intensivt år framför oss, säger Adlercreutz.

Hans budskap med tanke på den resterande riksdagsperioden är tydligt och klart.

–  Riksdagsvalet äger rum efter drygt ett år men före det har vi en viktig uppgift att tillsammans ro regeringsprogrammet iland. Det finns ännu många viktiga åtgärder som regeringen förbundit sig till.  Dessa måste nu genomföras utan att sänka ribban. Snabba vinster får inte vara någons prioritet. Politiken skall vara långsiktig, säger Adlercreutz.

Även riksdagsgruppens vice ordföranden blev återvalda. Till gruppens första viceordförande valdes Ålands riksdagsledamot Mats Löfström och till andra viceordförande riksdagsledamot Sandra Bergqvist från Pargas. Samma trio har lett SFP-gruppen sedan 2019.

Svenska riksdagsgruppen utgörs av SFP:s nio riksdagsledamöter och Ålands riksdagsledamot.

Adlercreutz presenterar en modell för lokala avtal

Svenska riksdagsgruppens ordförande Anders Adlercreutz vill stärka förhandlingskulturen och förnya den på sätt som motsvarar den moderna arbetsmarknadens behov. I tankesmedjan Liberas färska rapport presenterar Adlercreutz tillsammans med Björn Wahlroos och Janne Juusela reformer som behövs för att sätta fart på Finlands ekonomi. I rapporten presenterar Adlercreutz en för finska förhållanden skräddarsydd modell för lokala avtal.

– Arbetsmarknaden förändras och det är ofrånkomligt. Vi jobbar på nya sätt, våra karriärer ser annorlunda ut, rollerna på arbetsmarknaden förändras. Vi kan antingen försöka hantera förändringen och reagera på den med framförhållning, eller också kan vi låta förändringarna ske okontrollerat. Personligen föredrar jag det tidigare handlingssättet, konstaterar Adlercreutz.

– Både arbetsgivarna och arbetstagarna önskar mera lokala avtalsförhandlingar. Det skulle vara klokt att stärka och förnya förhandlingskulturen på ett sätt som motsvarar behovet på dagens arbetsmarknad. Det kan ske genom att vi rationaliserar kollektivavtalens struktur, avlägsnar hinder för att ingå avtal och skapar förutsättningar för förhandlingar samtidigt som vi stöder tillgången till information, skydd och dialog, säger Adlercreutz.

Adlercreutz konstaterar att lokala avtal sägs öka sysselsättningen och konkurrenskraften, men många har också farhågor.

– Jag förstår oron, men erfarenheterna från t.ex. Sverige och Danmark visar klart att det inte finns någon grund för farhågorna. Det är ändå väsentligt att se till att det i varje förhandling uppstår en jämlik förhandlingssituation och det är just det här som är målsättningen i den modell jag presenterar. Det är väsentligt att arbetstagarna alltid har en stark representation och rätt till information. Den här lösningen handlar om att ge mer morötter, inte käpp, säger Adlercreutz.

Tankesmedjan Libera presenterade sin senaste rapport ”Kolme piristysruisketta Suomelle” på tisdag den 14 december.

Adlercreutz och Rehn-Kivi: 51:an får belysning ända fram till Karis

I framtiden skall man inte behöva köra hem till Karis längs med en mörk väg. Ifjol beviljade riksdagens finansutskott medel för utbyggnad av belysning längs med 51:an. Nästa år kommer arbetet att fortsätta. Finansutskottet beviljade idag en halv miljon euro för belysning av 51:an från Ingå framåt till Karis. Västnylands representanter i finansutskottet Anders Adlercreutz (Sfp) och Veronica Rehn-Kivi (Sfp) är mycket nöjda med att ett långsiktigt arbete nu bär frukt. 

 – Jag gläder mig över att flera vägförbättringsprojekt ute i Svenskfinland nu får välkommen finansiering. Satsningar på trafiksäkerheten var ledstjärnan för arbetet då projekten valdes ut. Belysning längs 51:an, där viltkrockar sker dagligen, är en länge önskad förbättringsåtgärd och ett viktigt projekt med tanke på trafiksäkerheten i Västnyland, säger Rehn-Kivi, Sfp:s representant i finansutskottets trafikdelegation.

 – När hela 51:an fram till Karis får belysning bidrar den på ett konkret sätt till att Västnyland också starkare upplevs vara en del av huvudstadsregionen. Det är en helt annan sak att pendla hem längs med en mörk väg än att köra på en belyst 51:a. Jag är övertygad om att inte bara säkerheten utan också Västnylands livskraft ökar, säger Adlercreutz. 

 Ledamöterna betonar, att också det lokala arbetet har varit viktigt. 

 – Det är alltid lättare att få igenom projekt när det stöds lokalt. Vi är glada över den hjälp vi här har fått av lokalpolitikerna i regionen, säger Adlercreutz.

Adlercreutz om budgeten 2022: Välkommet med expressfil för utländsk arbetskraft och ett förhöjt hushållsavdrag

– Finlands ekonomiska tillväxt har kommit igång, vilket visar att regeringen har lyckats med sin ekonomiska politik i en svår situation. Det är emellertid klart att också nya åtgärder behövs och flera av dessa finns i nästa års budgetbok. Till dem hör till exempel satsningen på den studie- och arbetsrelaterade invandringen och höjningen av hushållsavdraget.

Det betonade Svenska riksdagsgruppens ordförande Anders Adlercreutz i gruppanförandet i remissdebatten om budgeten för år 2022.

– Svenska riksdagsgruppen och SFP välkomnar regeringens beslut att under 2022 skapa en så kallad expressfil på två veckor för att främja arbetskraftsinvandringen. Det här ska inte kunna vara en politisk tvistefråga. Den utbildnings- och arbetsrelaterade invandringen behövs. Det borde hela det finländska samhället och alla partier inse, säger Adlercreutz.

Adlercreutz understryker behovet av strukturella sysselsättande åtgärder, då den snabbaste tillväxten inom sysselsättningen enligt finansministeriets prognos kommer att avta redan under 2022.

– Det finns ingen naturlag som säger att vi i Finland skall behöva leva med en betydligt högre strukturell arbetslöshet än våra nordiska grannländer. Det är nu, under en gynnsam konjunktur, som det är det lättast att förverkliga de reformer som behövs. Det är väsentligt att vi nu har en klar deadline – den 15 februari 2022 – för de beslut som krävs.

En höjning av hushållsavdraget har varit en viktig målsättning för SFP. Adlercreutz är nöjd över att det nu förverkligas.

– Vi höjer både på hushållsavdragets maximibelopp och på ersättningsprocenten. På så sätt uppmuntrar vi hushållen att byta oljepannan mot förnybara uppvärmningsalternativ. Utöver detta genomförs ett tvåårigt försök med höjt hushållsavdrag för hushålls-, vård- och omsorgsarbete. Vi är övertygade om att denna åtgärd ger fler arbetstillfällen inom servicebranschen.

Adlercreutz: Uppbåden skall gälla alla, jämställt

I torsdagens debatt om den försvarspolitiska redogörelsen tog Svenska riksdagsgruppens ordförande Anders Adlercreutz ställning för införandet av ett jämställt uppbåd.

– Grunden i vår försvarspolitik är en allmän värnplikt. Svenska riksdagsgruppen ser det som en naturlig utveckling att uppbåden ska gälla alla. Det är en jämställdhetsfråga. Kvinnor ska få ställa sig frågan: Är jag beredd att göra värnplikt? säger Adlercreutz.

Adlercreutz var medlem i försvarsredogörelsens parlamentariska uppföljningsgrupp och representerar SFP i riksdagens försvarsutskott.

–  Under de senaste tio åren har säkerhetsläget i Europa förändrats och försämrats. Konflikternas spektrum är bredare och till en del mer oförutsägbar än förr. Det är i denna verklighet och mot detta faktum vi behandlar redogörelsen. Den här utvecklingen innebär att vår resiliens prövas på ett annat sätt än tidigare.

I gruppanförandet lyfte Adlercreutz även fram betydelsen av Finlands internationella referensramar inom försvarspolitiken.

– EU, Nato och Nordefco är våra viktigaste samarbetspartners – utan att glömma Sverige, Norge och USA. Vi är glada över det förtätade försvarssamarbetet. Tomrum som uppkommer fylls nämligen lätt upp – det är inte en tillfällighet att Kina deltog i en militärövning i Östersjön. Ett litet land som Finland är beroende av samarbetspartners för att vi ska kunna upprätthålla stabiliteten i vårt eget närområde.

Adlercreutz om budgetrian: Energiomställningen tar fart

I sin budgetria beslöt regeringen om omfattande åtgärder för att försnabba energiomställningen. Svenska riksdagsgruppens ordförande Anders Adlercreutz är nöjd med de beslut som fattades.

– Att flytta datorhallar kopplade till fjärrvärmenätet, stora värmepumpar och elpannor till skatteklass II är en stor klimatåtgärd. Det möjliggör en utfasning av både torv och kolkraft. Värmepumpar och elpannor kan nu kostnadseffektivt användas för att ta till vara el då den är billig och lagra den som värme i fjärrvärmesystemet. Uppvärmningen av våra kommuner kan i och med detta bli fossilfri, säger Adlercreutz.

Adlercreutz ser det om anmärkningsvärt att regeringen nu uppnått sitt utsläppsminskningsmål, med råge.

–  Vårt mål att vara klimatneutrala år 2035 är mycket ambitiöst. Med de beslut som regeringen nu fattade kommer vi att nå dit. Och det är skäl att notera, att dessa beslut också stärker den inhemska industrin. Industrin har efterlyst klimatåtgärder eftersom den ser rena lösningar som en växande marknad. Och näringslivet har helt rätt: Genom att skapa en förutsägbar hemmamarknad för vår cleantech-industri ger vi den möjlighet att få referensprojekt, att växa till sig och gå på export. Därför är en långsiktig och förutsägbar klimatpolitik så viktigt – och helt förenlig med välfärd och tillväxt.

Adlercreutz: Progressiv kommunalskatt fel riktning för Finland

– Vi kan avsluta diskussionen om en progressiv kommunalskatt, anser Anders Adlercreutz.
Trots valtider måste vi kunna tänka längre än så. Vårt land behöver förutsägbarhet och konkurrenskraft och det gäller också skattepolitiken, understryker Svenska riksdagsgruppens ordförande.

I Yles valdebatt lyfte statsminister Sanna Marin upp tanken om en progressiv kommunalskatt. Kommunalskatten är inte progressiv, men i praktiken leder de avdrag som tillämpas att den redan nu har olika effekt i olika inkomstklasser, säger Adlercreutz.

– Progressionen i beskattningen är redan idag större i Finland i jämförelse med våra nordiska grannländer. En vanlig löntagare får leva med en märkbart högre marginalskatt än sina svenska grannar.

– En progression inom kommunalbeskattningen skulle ytterligare öka den totala progressionen. I stället för att avveckla flitfällor skulle vi skapa dem. Det är totalt fel riktning för Finland, säger Adlercreutz.

Han framhåller att paradoxalt nog skulle en sådan skatteåtstramning dessutom slå till hårt mot de kommuner som har ett svagt skatteunderlag. Det skulle man i sin tur sedan bli tvungen att kompensera via statsandelar.

– Vi skulle göra den kommunala ekonomin svårare att förutsäga, vi skulle öka på statens inblandning i kommunernas ekonomi och samtidigt både bidra till hjärnflykt och sämre incitament till att ta emot arbete. Det är sannerligen inte ett vinnande koncept i osäkra tider, säger Adlercreutz.

Adlercreutz vill ha en jämlik, sporrande inkomstrelaterad dagpenning

Svenska riksdagsgruppens ordförande Anders Adlercreutz föreslår att man i samband med en utveckling av den inkomstrelaterade dagpenningen utvidgar den till att gälla alla arbetslösa.

– SFP har föreslagit att dagpenningen skulle graderas och göras mer sporrande genom att höja stödet i början av arbetslöshetsperioden. Graderingen av arbetslöshetsdagpenningen och en utvidgning av dess omfattning kunde utredas tillsammans. Genom att koppla ihop dessa två mål kunde vi hitta en kostnadsneutral modell. Detta skulle främja jämlikheten, säger Adlercreutz.

Arbetslöshetskassans finansieringsandel av den inkomstrelaterad dagpenningen är ungefär 5,5 procent. Resten finansieras av alla skattebetalare. Trots det, krävs det ett medlemskap för att man skall få inkomstrelaterad dagpenning.

– Det här är svårt att motivera från en jämlikhetssynpunkt. Det är fråga om en grundläggande trygghet. Men visst kunde man tänka sig att de som hör till en kassa kunde få en lite större arbetslöshetsersättning – till exempel 5–10 procent, säger Adlercreutz.

Enligt många sakkunniga skulle en graderad dagpenning öka sysselsättningen. Erfarenheterna från Danmark som infört en sådan modell stöder forskningen.

– I synnerhet i en kris måste man dels värna om att alla behandlas jämlikt, dels göra allt för att öka sysselsättningen. Denna modell skulle gagna båda dessa strävanden.