Kyrkslätts kommunstyrelse godkände år 2018 års budget på måndagen. Fullmäktige behandlar budgeten om två veckor. SFP i Kyrkslätt gläder sig över resultatet.

– Budgetförhandlingarna gick bra och alla partier kan var nöjda med resultatet. Själv är jag speciellt glad över satsningarna på utbildningen, säger SFP:s fullmäktigegrupps ordförande Tony Björk.

Kyrkslätt beslöts sig för att inte höja skatteöret som bibehålls på 2017 års nivå.

– Inför social- och hälsovårdsreformen är det skäl att hålla tyglarna strama. Trots det kommer vi att kunna satsa på både barnskyddet och de äldre. Medborgarinstitutet kommer i fortsättningen att kunna erbjuda ett bättre kursutbud på svenska, säger Ulf Kjerin, viceordförande i kommunstyrelsen.

Kyrkslätt beslöt sig för att begränsa den subjektiva rätten till dagvård för två år sedan. Nästa år kommer denna begränsning att avskaffas.

– Det här var en mycket viktig fråga för oss. Vi motsatte oss begränsningen för två år sedan, och gör det fortfarande. Vi vet att den skapar segregation, och då den dessutom inte lett till inbesparingar stod det klart att beslutet bör omprövas. Det var roligt att märka att detta stöddes av alla partier, konstaterar Anders Adlercreutz, riksdagsledamot och kommunfullmäktigeordförande.

Investeringsbehovet är stort i Kyrkslätt. I nästa års budget reserveras det pengar för både Winellska skolan och Gesterbyn koulu.

– Våra skolor måste fås i skick. Vi hoppas att den tid eleverna i Gesterby skolcentrum får tillbringa i de hyrda paviljongerna blir så kort som möjligt. Den här budgeten garanterar att skolprojekten går framåt, avslutar Anna Aintila, medlem av kommunstyrelsen.

 

Pressmeddelande 16.11.2017
Publiceringsfritt genast

 

Regeringen föreslår ett nytt stödsystem för förnybar energiproduktion i form av ett teknikneutralt anbudsförfarande. Anbudsförfarandet styr investeringar i förnybar elproduktion till de projekt som är mest kostnadseffektiva och konkurrenskraftiga. Anders Adlercreutz, riksdagsledamot och medlem av miljöutskottet, välkomnar reformen.

– Det finns skäl att förnya stödet för förnybar energi – tiden för inmatningstariffer är förbi. Anbudsförfarandet är redan i bruk på många håll internationellt, och det bra att Finland följer med i denna utvecklingsriktning. Det är bra att systemet möjliggör att vi kan stöda de mest kostnadseffektiva produktionsmetoderna. Anbudsförfarandet är också flexibelt och reagerar på elektricitetens marknadspris i stället för att vara ett mer statiskt produktionsstöd, säger Adlercreutz.

Enligt Finlands energi- och klimatstrategi ska över hälften av vår energiproduktion på 2020-talet komma från förnybara energikällor och år 2050 ska vi vara helt koldioxidneutrala. Regeringens proposition begränsar dock anbudsförfarandet för åren 2018-2020 till 2 TWh, trots att det finns potential för mycket mer.

– När anbudsförfarandet körs igång kommer det att finnas färdigt planerad och planlagd kapacitet för 12 TWh vindkraft. Enligt VTT kunde den årliga produktionen ligga på 300 TWh i Finland. Regeringen val att begränsa stödet till 2 TWh saknar den ambition vi behöver. Vi sätter ribban för lågt. Tiden för att höja Finlands profil och satsa på förnybar energi för att uppnå våra målsättningar är nu – i andan av det pågående klimatmötet i Bonn.

Pressmeddelande 28.9.2017
Publiceringsfritt genast

 

Riksdagsledamot Anders Adlercreutz har lämnat in en åtgärdsmotion där han uppmanar regeringen att grunda en fond för mögelsaneringar av skolor och daghem. Fonden skulle bevilja pengar till kommuner som brottas med inomhusluftsproblem orsakade av mögel- och fuktskador.

– Enligt en uppskattning från 2012 berörs 172 000–259 000 dagisbarn, skolelever och personal varje år av mögel- och fuktskador i byggnader. Alla blir inte sjuka, men en del får riktigt svåra symptom av att vistas i fuktskadade utrymmen. Fonden ska finnas till för sådana tillfällen som kommunerna har fler byggnader att reparera än vad budgeterna ger utrymme för, säger Adlercreutz.

Många kommuner är idag tvungna att välja vilka byggnader som det finns pengar till att reparera, vilket leder till att barn och personal kan bli tvungna att vistas i fuktskadade utrymmen i orimligt långa tider.

– Inga barn eller vuxna ska behöva vistas i byggnader som gör dem sjuka. Därför uppmanar jag regeringen att grunda en fond ur vilken kommuner kan ansöka om pengar för saneringar då de egna resurserna inte räcker till. När det kommer till frågor som gäller hälsan ska man inte behöva vänta till följande budgetperiod innan man kan ta till nödvändiga åtgärder.

Statsrådet klimatpolitiska plan på medellång sikt är ett konkret, välstrukturerat dokument som tar fasta på de utmaningar vi har, men det finns mycket som tyder på att vi inte ser allvaret.

Det konstaterade Anders Adlercreutz (SFP) i riksdagens debatt om klimatpolitiken på onsdag.

– Vad gör vi idag? Vi dirigerar om intäkterna från handeln med utsläppsrätter tillbaka till industrin. Vi behandlar beskattningen av drivmedel, inte ur en klimatsynvinkel utan som regionalpolitiska spelknappar. Vi ser budgetbokens satsningar på kollektivtrafik som en fiskal övning, när vi borde se dem som en del i vår klimatpolitik, säger Adlercreutz.

Han efterlyser större målmedvetenhet i övergången till elbilar och hänvisar till Norge som föregångsland. Adlercreutz betonar att 40 procent av våra utsläpp hänför sig till våra byggnader.

– Att satsa på träbyggandet är en klimatåtgärd. Därför är det av största betydelse att regeringen luckrar upp normerna för träbyggandet. I synnerhet då det är uppenbart att vi kommer att öka på avverkningen i våra skogar, på ett sätt som på kort sikt halverar vår kolsänka, är det viktigt att det trä som vi tar ut ur skogen går till långvariga träprodukter, säger Adlercreutz.