Minister Adlercreutz besöker Tallinn

Europa- och ägarstyrningsminister Anders Adlercreutz besöker Tallinn måndagen den 30 oktober. Värd för besöket är Estlands utrikesminister Margus Tsahkna.

Ministrarna ska diskutera många aktuella EU-frågor. På agendan står bland annat unionens utvidgning, utvecklandet av EU:s resiliens och EU:s kommande strategiska agenda för 2024–2029. Ministrarna ska också diskutera läget i fråga om Rysslands anfallskrig mot Ukraina och sätt att stärka EU:s stöd till Ukraina.

Ministrarna Adlercreutz och Tsahkna är kolleger i rådskonstellationen allmänna rådet. Allmänna rådet ansvarar bland annat för förberedelserna inför Europeiska rådets möten. Det ansvarar också för flera tvärpolitiska områden, till exempel för förhandlingarna om budgetramen och för EU:s utvidgning. Dessutom behandlar rådet frågor som rör rättsstatsprincipen.

Ministrarna med ansvar för EU-frågor förbereder Europeiska rådets oktobermöte

Rådskonstellationen allmänna rådet sammanträder i Luxemburg tisdagen den 24 oktober. Huvudtemat för mötet är förberedelserna inför Europeiska rådets oktobermöte. Rådet ska också fortsätta sin rättsstatsdialog med landsspecifika diskussioner. Europa- och ägarstyrningsminister Anders Adlercreutz företräder Finland vid mötet.

Allmänna rådet förbereder Europeiska rådets möte den 26–27 oktober och diskuterar utkastet till Europeiska rådets slutsatser. Teman för Europeiska rådets oktobermöte är stödet till Ukraina, halvtidsöversynen av EU:s fleråriga budgetram, ekonomi och konkurrenskraft, migrationens yttre dimension och aktuella frågor med anknytning till yttre förbindelser.

Finland anser att det är viktigt att EU fortsätter att reagera på Rysslands militära aggression mot Ukraina med kraftiga, effektiva och samstämmiga insatser. När det gäller halvtidsöversynen av budgetramen anser Finland att det är viktigt att olika finansieringsbehov sätts i prioritetsordning och att möjligheterna att omfördela finansieringen utnyttjas så omfattande som möjligt. Finlands syn på migrationspolitiken är att EU bör agera utifrån den migrationspakt som är under behandling och förbättra hanteringen av alla yttre gränser samt ingå partnerskap med ursprungs- och transitländerna. Finland anser att en fungerande inre marknad, en effektiv användning av de nuvarande EU-medlen och rättvis konkurrens som bygger på en hållbar ekonomi utgör grunden för EU:s konkurrenskraft på lång sikt, och är i nyckelroll när det gäller att lösa både nuvarande och framtida utmaningar.

”Den inre marknaden fungerar inte så smidigt för närvarande, och många länders förkärlek för statligt stöd innebär ur Finlands synvinkel en utmaning. Idén att använda statligt stöd som en hävstång för investeringar i grön omställning i länder där det inte finns några verkliga konkurrensfördelar på lång sikt är problematisk för hela EU. Det skulle försvaga unionens konkurrenskraft, och det förlorar vi alla på. Praxis för statligt stöd måste återgå till att följa de principer som gällde före pandemin”, säger minister Adlercreutz.

Ministrarna ska fortsätta rådets rättsstatsdialog genom att diskutera landskapitlen om Tyskland, Danmark, Irland, Estland och Grekland i kommissionens rapport om rättsstatsprincipen. Rådets rättsstatsdialog, som baserar sig på kommissionens årliga rapport om rättsstatsprincipen, är en viktig metod när det gäller att stärka rättsstatsprincipen i Europeiska unionen. Finland fortsätter på sin långsiktiga linje i rättsstatsfrågor och främjar rättsstatsprincipen och bekämpningen av korruption i EU. Det är särskilt viktigt att det finns en nära koppling mellan finansiering från unionens budget och respekt för rättsstatsprincipen, åtgärder mot missbruk av medel och förebyggande av korruption.

Vid mötet presenterar kommissionen också sitt meddelande av den 11 oktober 2023 om en verktygslåda som hänför sig till demografiska förändringar i Europa. I meddelandet presenteras de politiska instrument som medlemsländerna kan använda för att hantera demografiska förändringar och de sociala och ekonomiska konsekvenserna av dessa.

Ministrarna kommer också att utvärdera framstegen avseende Spaniens begäran om att inkludera katalanska, baskiska och galiciska i förordningen om EU:s språkregler.

I rådskonstellationen allmänna rådet företräds medlemsländerna i huvudsak av sina ministrar med ansvar för EU-frågor. Allmänna rådet ansvarar bland annat för förberedelserna inför Europeiska rådets möten. Det ansvarar också för flera tvärpolitiska områden, till exempel för förhandlingarna om budgetramen och för EU:s utvidgning. Dessutom behandlar rådet frågor som rör rättsstatsprincipen.

Finska staten förbereder deltagande i Finnairs planerade aktieemission

Finnair Abp meddelade den 6 oktober 2023 att bolaget bereder en aktieemission vars syfte är att säkerställa Finnairs förmåga att genomföra sin strategi i en förändrad omvärld efter pandemin och anfallskriget mot Ukraina samt att stödja bolagets tillväxt på lång sikt. Finnairs styrelse har för avsikt att för den extra bolagsstämman i oktober 2023 lägga fram ett förslag till emissionsbemyndigande för genomförandet av arrangemanget.

Finska staten innehar för närvarande cirka 55,8 procent av aktierna och rösterna i Finnair. Staten stöder Finnairs plan och planerar att delta i aktieemissionen i proportion till sin ägarandel. Finska staten förväntar sig att delta så att ett belopp som motsvarar teckningspriset för aktierna kvittas mot lånekapital enligt det kapitallåneavtal som bolaget och staten ingått. I egenskap av aktieägare ser staten det planerade arrangemanget och stärkandet av bolagets balansställning som en ändamålsenlig lösning med tanke på såväl bolaget som alla dess aktieägare.

”Kriserna har haft betydande konsekvenser för hela flygtrafiken och därmed också för Finnair, som hört till de starkaste i branschen. Staten anser att den planerade transaktionen är ekonomiskt motiverad för den som aktieägare. Transaktionen gör det dessutom möjligt att förtydliga bolagets balansstruktur, och stöder på så sätt bolagets långsiktiga tillväxt samt stärker dess förmåga att genomföra de investeringar som behövs. Som en ansvarsfull och långsiktig ägare vill staten säkerställa förutsättningarna för Finnairs affärsverksamhet även i framtiden”, säger minister Anders Adlercreutz, som ansvarar för statens ägarstyrning.

Finanspolitiska ministerutskottet har förordat statens deltagande i arrangemanget, och statsrådets allmänna sammanträde har bemyndigat staten att delta.

Publicerad på Statsrådets nätsidor 6.10.2023

Utredning om EU-karriärer visar hur underrepresenterade Finland är i Bryssel Minister Adlercreutz: I EU behövs fler finländare

Flera nordeuropeiska länder, inklusive Finland, riskerar att hamna i en situation där betydligt färre av deras medborgare arbetar i EU-uppdrag än vad man skulle kunna anta utifrån deras andel av befolkningen i EU. Det här är en sak som vi varit bekymrade över en längre tid. Synen på EU och EU:s existensberättigande påverkas av hur stor andel av medborgarna i ens hemland som arbetar vid EU-institutionerna. Upplever man att ens egen röst blir hörd i EU eller inte? Den färska utredningen om EU-karriärer är central med tanke på Finlands inflytande i EU. Utredningen redogör för orsakerna till underrepresentation och erbjuder lösningar för att förbättra situationen.

Det handlar om unionens trovärdighet i medborgarnas ögon, men också om kvaliteten på unionens politikåtgärder. Kännedom om de olika ländernas särdrag förbättrar i synnerhet kommissionens initiativ.

Så som vi också konstaterat i vårt regeringsprogram är Europeiska unionen Finlands viktigaste referensram och värdegemenskap inom såväl politik som ekonomi. I vår EU-politik betonas främjande av konkurrenskraften och den inre marknaden samt en hållbar tillväxtpolitik som utgår från att förbättra medlemsstaternas offentliga finanser och skuldhållbarhet.

Dessutom vill vi stärka EU:s globala roll och handlingsförmåga. EU är inte vår försvarspolitiska lösning, men unionen har en tydlig säkerhetspolitisk dimension.

Konsekventa politikåtgärder för att bekämpa klimatförändringar och bevara den biologiska mångfalden måste vidtas i EU också i fortsättningen. Vi främjar investeringar i ren energi och utnyttjar naturresurser på ett hållbart sätt. Med tanke på unionens funktion och trovärdighet är det särskilt viktigt att främja rättsstatsprincipen och korruptionsbekämpningen i EU. I ett globalt perspektiv har EU en central roll när det gäller att främja de mänskliga rättigheterna och demokratin.

Allt detta förutsätter goda förbindelser mellan Helsingfors och Bryssel. Ju bättre människorna i kommissionens korridorer känner till våra synpunkter och särdrag, desto bättre förutsättningar har vi att främja dessa frågor på EU-nivå. Att främja EU-rekryteringar ska därför ses som ett sätt att effektivisera inflytandet i EU.

Tillsammans med kommissionen har vi utarbetat en handlingsplan med målet att öka antalet finländare som arbetar i EU. Åtgärder behövs naturligtvis både här i Finland och i Bryssel.

Under hösten kommer regeringen att dra upp riktlinjer för prioriteringarna i EU-inflytandet både under den nuvarande kommissionens återstående mandatperiod och med tanke på den kommande kommissionens program. Dessutom säkerställer vi tjänstemännens kunnande i EU-frågor och främjar finländska tjänstemäns tillträde till EU-uppgifter och avancering vid institutionerna. Våra förutsättningar för föregripande inflytande förbättras också genom att antalet nationella experter och praktikanter (NEPT) vid EU-institutionerna ökar. I budgeten för nästa år ingår en nivåhöjning för finansieringen av de nationella experterna.

Det är viktigt att politiska beslut grundar sig på tillförlitlig information. Nu har vi en utredning som ger en utmärkt grund för riktlinjer och påverkansåtgärder både på kort och på längre sikt.

Det är i Finlands intresse att EU utvecklas till en bättre och mer fungerande union. Därför behövs det fler finländare i EU.

Publicerad på statsrådets nätsidor den 6.10.2023.

Europaministrarna fortsätter diskutera EU:s framtid i Murcia i Spanien

Spanien, som är ordförande i Europeiska unionens råd, ordnar ett inofficiellt möte för Europaministrarna i staden Murcia torsdagen den 28 september. Temat för mötet är diskussionen om EU:s framtida program. Europa- och ägarstyrningsminister Anders Adlercreutz företräder Finland vid mötet.

Avsikten med mötet är att fortsätta den preliminära diskussionen om hur EU:s olika politikområden, budget och organ påverkas av utvidgningen. Diskussionen inleddes på europaministrarnas inofficiella möte i Stockholm den 21–22 juni 2023. Avsikten är dessutom att diskutera EU:s öppna strategiska autonomi, som är en av de viktigaste prioriteringarna för ordförandelandet Spanien.

Enligt regeringsprogrammet har Finland som mål att Europeiska unionen ska vara globalt stark och handlingskraftig och att unionen ska arbeta för medlemsstaternas och medborgarnas säkerhet, välbefinnande och ekonomiska intressen. Det ligger i Finlands intresse att EU utvecklas till en bättre och mer fungerande union.

”Det är bra att vi under ordförandelandet Spaniens ledning får fortsätta föra den diskussion om EU:s framtid med tanke på utvidgningen som inleddes i Stockholm. Rättsstatsprincipen ska även i framtiden stå i centrum såväl inom utvidgningspolitiken som de övriga politikområdena i EU. Detta förbättrar unionens handlingskraft och trovärdighet och ger unionens verksamhet större acceptans”, säger minister Adlercreutz.

I enlighet med EU:s grundfördrag ska Europeiska rådet ge unionen de impulser som behövs för dess utveckling och bestämma dess allmänna politiska riktlinjer och prioriteringar. Europeiska rådet ska efter Europaparlamentsvalet, som ordnas i maj 2024, godkänna EU:s strategiska program 2024–2029. Programmet anger prioriteringarna för den nya femårsperioden och är en anvisning för kommissionens nya ordförande.

EU:s medlemsstater har varit eniga om behovet av att inleda en diskussion om EU:s interna förberedelser inför utvidgningarna. Europeiska rådets uppgift är att fastställa ramarna för denna diskussion.

Syftet med de informella ministermötena är att dryfta och föra en fri diskussion om allmänna frågor. Inga beslut fattas på mötena.

Adlercreutz om budgetförslaget: Viktiga satsningar som stärker Finlands konkurrenskraft

Europa- och ägarstyrningsminister Anders Adlercreutz är nöjd med förhandlingsresultatet om förslaget till statsbudget år 2024. Fokus är på att stärka Finlands offentliga ekonomi och minska skuldsättningen. Därför behövs satsningar som stärker Finlands konkurrenskraft.

Adlercreutz poängterar att utgiftssidan är mycket restriktiv.

– Trots att vi varit tvungna att anpassa ekonomin på många sätt är underskottet fortfarande enormt. Så kan det inte vara. De kommande årens åtgärder kommer att minska underskottet så länge vi ser till att ekonomin i övrigt växer och sysselsättningsgraden hålls hög. Därför behövs regeringens åtgärder, säger Adlercreutz.

Adlercreutz välkomnar särskilt satsningarna på forskning och utveckling, främjande av den gröna omställningen och satsningarna på nödvändiga infrastrukturprojekt.

– Finlands konkurrenskraft bygger på att vi håller oss i täten vad gäller forskning, utveckling och innovation. Finansieringen för forskning och utveckling föreslås nu bli ca 280 miljoner större år 2024 än detta år. Regeringen har också fattat beslut om att rikta REPowerEU-pengar bland annat till främjandet av den gröna omställningen. Jag vill också lyfta fram satsningar på laddnings- och tankningsinfrastruktur samt tryggandet av METSO-, HELMI- och NOUSU-programmen som viktiga helheter, säger Adlercreutz.

I regeringsförhandlingarna fattades beslut om ett fyra miljarders investeringsprogram för att sätta fart på tillväxten. Enligt Adlercreutz kommer dessa satsningar nu igång med flera nödvändiga infrastrukturprojekt. Regeringen har fattat beslut både om finansiering samt om att påskynda utvalda projekt.

– Jag är särskilt glad över att Kustbanans utvecklingsplan för sträckan Köklax-Karis hör till de brådskande planeringsobjekt som ska främjas. Beslutet om finansieringen ska formellt fattas år 2024. Det är mycket viktigt att utvecklingen av Kustbanan tar fart. Kustbanan spelar en central roll för hela Västnyland, säger Adlercreutz.

Adlercreutz lyfter även fram att fördjupningen av farleden till Koverhar hamn i Hangö föreslås få finansieringsfullmakt i den andra tilläggsbudgeten för 2023, samt att fördjupningen av farleden till Lovisa hamn hör till de projekt som främjas med snabb tidtabell. Gällande den sistnämnda ska finansieringsbeslut fattas år 2025.

Europa- och ägarstyrningsminister Anders Adlercreutz: Viktigt att inre marknaden fungerar

Europa- och ägarstyrningsminister Anders Adlercreutz deltog i EU:s allmänna råd som möttes i Bryssel den 19 september.

– Fri rörlighet för både varor, arbetskraft och tjänster är centrala frågor för Finland, liksom konkurrensneutralitet inom unionen. Med tanke på EU:s konkurrenskraft är det viktigt att den inre marknaden återgår till det normala, säger minister Adlercreutz.

– Under pandemin lättade vi på reglerna för statliga stöd, men nu måste vi återgå till det normala. Det gynnar inte EU:s konkurrenskraft att medlemsländerna konkurrerar om investeringar sinsemellan med hjälp av olika statsstöd. Spelreglerna måste återställas så snabbt som möjligt, säger minister Adlercreutz.

Rådsmötet behandlade också ordförandelandet Spaniens förslag att utöka EU:s officiella språk med katalanska, baskiska och galiciska. EU har nu 24 officiella språk.

– Det är viktigt att vi värnar om den kulturella och språkliga mångfalden i EU. Samtidigt anser Finland att de ekonomiska och administrativa konsekvenserna av Spaniens förslag måste analyseras noga. Det som också behöver utvärderas är hurudana följder det får för beslutsfattandet ifall antalet språk utökas, och hur tidtabellen för lagar och förordningar påverkas, säger minister Adlercreutz.

På agendan fanns också förberedelserna inför Europeiska rådets möte den 26–27 oktober, som kommer att tangera till exempel EU:s stöd till Ukraina.

I det allmänna rådet företräds medlemsländerna främst av Europaministrarna. Allmänna rådet ansvarar för förberedelserna inför Europeiska rådets möten. Det ansvarar också för flera tvärpolitiska områden, till exempel för förhandlingarna om budgetramen och för EU:s utvidgning. Dessutom behandlar rådet frågor som rör rättsstatsprincipen.

Ministrarna med ansvar för EU-frågor diskuterar EU:s språkförordning och inleder förberedelserna inför Europeiska rådets oktobermöte

Rådskonstellationen allmänna rådet sammanträder i Bryssel tisdagen den 19 september. Viktiga frågor på dagordningen är Spaniens begäran om ändring av EU:s språkförordning, förberedelserna inför Europeiska rådets oktobermöte och fortsättningen på rådets rättsstatsdialog. Europa- och ägarstyrningsminister Anders Adlercreutz företräder Finland vid mötet.

Allmänna rådet ska diskutera en ändring av EU:s språkförordning. Den spanska regeringen framförde den 17 augusti 2023 en begäran att katalanska, baskiska och galiciska ska bli officiella språk i EU. Finland förhåller sig avvaktande till Spaniens begäran att göra landets tre landsdelsspråk till officiella språk och arbetsspråk i EU. För närvarande har EU 24 officiella språk. De ekonomiska och administrativa konsekvenserna av och de rättsliga förutsättningarna för att införa nya officiella språk måste analyseras noggrant. Det finns också en risk att fler officiella språk skulle fördröja EU:s beslutsfattande och rättsakters ikraftträdande. Finland anser att det är viktigt att trygga den kulturella och språkliga mångfalden i unionen. Man måste också utreda möjligheten att på unionsnivå med mindre betungande metoder främja rättigheterna för dem som talar landsdelsspråk.

Rådet kommer också att inleda förberedelserna inför Europeiska rådets möte den 26–27 oktober genom att granska utkastet till dagordning. Teman för Europeiska rådets oktobermöte är Rysslands anfallskrig mot Ukraina och EU:s stöd till Ukraina, halvtidsöversynen av EU:s fleråriga budgetram 2021–2027, ekonomi och konkurrenskraft samt migration. Dessutom ska Europeiska rådet diskutera förberedelserna inför FN:s klimatmöte i Dubai (COP28). Allmänna rådet beaktar dagordningen för Europeiska rådets möte och återkommer närmare till mötets teman när det sammanträder igen den 24 oktober 2023.

”Med tanke på EU:s konkurrenskraft är det viktigt att den inre marknaden återgår till det normala. Vi lättade på reglerna om statligt stöd under pandemin, men nu måste vi återgå till en normal vardag. Fri rörlighet för varor, arbetskraft och tjänster samt konkurrensneutralitet är centrala frågor för Finland. Det gynnar inte EU:s konkurrenskraft att medlemsländerna med hjälp av statligt stöd konkurrerar om investeringar. Det är väsentligt att spelreglerna återställs så snabbt som möjligt”, säger minister Adlercreutz.

Ministrarna ska diskutera kommissionens avsiktsförklaring med de viktigaste inslagen i förberedelserna av kommissionens arbetsprogram för 2024 utifrån kommissionens ordförande von der Leyens tal om tillståndet i unionen. Diskussionen är offentlig.

Rådet fortsätter sin rättsstatsdialog genom att granska det allmänna rättsstatsläget i EU utifrån kommissionens rapport om rättsstatsprincipen 2023. Dessutom informerar det spanska ordförandeskapet hur den utvärdering av rättsstatsdialogen som inleddes i juli 2023 framskrider. Finland fortsätter på sin långsiktiga linje i rättsstatsfrågor och främjar rättsstatsprincipen och bekämpningen av korruption i EU. Finland anser att kommissionens årliga rapport om rättsstatsprincipen och rådets rättsstatsdialog utifrån rapporten är av väsentlig betydelse när det gäller att stärka rättsstatsprincipen i EU.

I rådskonstellationen allmänna rådet företräds medlemsländerna i huvudsak av sina ministrar med ansvar för EU-frågor. Allmänna rådet ansvarar bland annat för förberedelserna inför Europeiska rådets möten. Det ansvarar också för flera tvärpolitiska områden, till exempel för förhandlingarna om budgetramen och för EU:s utvidgning. Dessutom behandlar rådet frågor som rör rättsstatsprincipen.

 

Pressmeddelande från statsrådets kansli 18.9.2023.

Andreas Elfving blir minister Adlercreutz specialmedarbetare

Europa- och ägarstyrningsminister Anders Adlercreutz har utsett politices kandidat Andreas Elfving till sin specialmedarbetare vid statsrådets kansli.

Elfving övergår till uppdraget från Svenska folkpartiets partikansli, där han arbetade som politisk sekreterare. Under de senaste tio åren har Elfving också ansvarat för Svenska folkpartiets internationella ärenden.

I minister Adlercreutz kabinett ansvarar Elfving för EU-ärenden och kommunikation.

Europa- och ägarstyrningsministerns andra specialmedarbetare är Crista Grönroos, som har skött uppdraget sedan juli. Grönroos ansvarar för ägarstyrningsfrågor, bistår i frågor som gäller EU-politiken och samordnar arbetet i ministerns kabinett.

 

Pressmeddelande från statsrådets kansli 6.9.2023
Bild: Lauri Heikkinen, statsrådets kansli

Europaminister Adlercreutz och Sveriges EU-minister Roswall träffades

Europa- och ägarstyrningsminister Anders Adlercreutz träffade Sveriges EU-minister Jessika Roswall fredagen den 1 september. Ministrarna diskuterade flera aktuella frågor i samband med Europaforum i Åbo.

Ministrarna Adlercreutz och Roswall diskuterade bland annat Europeiska unionens framtid och utvidgning, halvtidsöversynen av den fleråriga budgetramen och beredningen av EU:s strategiska agenda för 2024–2029. De tog också upp de bilaterala relationerna mellan Finland och Sverige.

”Jag är glad över att ha haft möjlighet att träffa Sveriges EU-minister Jessika Roswall redan flera gånger. Samarbetet mellan våra länder är viktigare än någonsin. Det är första gången som Sverige omnämns i regeringsprogrammet som Finlands närmaste partner. EU-ärenden innefattar många viktiga frågor där vi behöver samarbete mellan likasinnade länder, till exempel när det gäller den inre marknaden och rättsstatsmekanismen”, sade minister Adlercreutz.

I Åbo diskuterade minister Adlercreutz också med Tobias Lindner, som är statssekreterare vid Tysklands utrikesministerium. De utbytte synpunkter bland annat på det utrikes- och säkerhetspolitiska läget och den inre marknaden.

 

Pressmeddelande från statsrådets kansli