Bästa partifullmäktige, bästa vänner, hyvät ystävät,

Det är bara två månader sen vi senast träffades, men det har hänt mycket sen dess.

Som undervisningsminister har främst två frågor präglat den senaste tiden: frågan om mobiltelefoner ska få användas och frågan om man får spela barockmusik i skolan.

På båda har jag ett klart svar. 

Mitt lagförslag om att begränsa användningen av mobiltelefoner i skolan skickades på utlåtanderunda för några veckor sedan. 

Målsättningen är att lagen ska träda i kraft i augusti 2025, det vill säga i början av nästa läsår.

När skärmen konstant lyser upp, och vi på löpande band får ny information och nya videon matade framför oss, är det inte konstigt att koncentrationsförmågan påverkas. Till sist förlorar man förmågan att koncentrera sig och ta till sig kunskap – och det har en direkt negativ inverkan på inlärningen.

Det här är alltså ett av de konkreta åtgärder vi gör för att få bukt med den nedåtgående trenden i PISA-undersökningarna. Samtidigt är det en åtgärd som kan ha en positiv inverkan på välbefinnandet. Skolan ska vara en plats där man lär sig nya saker, där man lär sig hantera sociala situationer och där man umgås med andra. Det gör man inte om man sitter och stirrar på sin telefon.

Den andra frågan – frågan om barockmusik eller andra kulturella inslag som kan kopplas till kristendomen har en plats i skolan – har också diskuterats flitigt i offentligheten. Också där finns ett klart svar, och det är ja.

I den aktuella frågan avstod en skola i Kyrkslätt från en konsert där man uppförde Händels Messias.

En viktig del av bildningen är att känna till vår kulturhistoria och konst. Den europeiska och finländska kulturhistorien har en stark anknytning till kyrkan. Inom undervisningen är det viktigt att synliggöra kulturhistoriens olika dimensioner – oberoende av dess religiösa koppling. Det viktiga är att göra det klart för alla att det handlar om undervisning – och inte religionsutövning – så att alla kan ta del av det. 

Den grundläggande undervisningen har en central roll i att främja förståelsen för olika kulturer och livsåskådningar. En förståelse för vår historia stöder också vår förståelse för nutida händelser. Den grundläggande utbildningen ska vara så allmänbildande som möjligt, och därför har oratorier som Händels Messias sin klara plats också i skolan. Här behöver Utbildningsstyrelsen se över sina riktlinjer för att göra regelverket så lätt att tolka för skolorna som möjligt.

En positiv sak av uppståndelsen är också att många nu googlat Händel och säkert lyssnat på delar av det fantastiska oratoriet. Jag spelade det också för mina barn när vi satt och åt middag. Så inget tokigt som inte skulle föra nånting gott med sig!

Så vill jag ännu lyfta upp en aktuell fråga. Flyktingkvoten. 

Det har höjts starka dubier kring beredningen. Vi har klart sagt, att vi inte tolererar diskriminering. Utan att gå in på detaljerna desto mer är jag glad för att processen nu nollställs. SFPs handavtryck syns än en gång i regeringsarbetet. 

 

Hyvät ystävät, 

Tämän hallituksen tavoitteena on saattaa Suomen talous tasapainoiselle uralle.

Olemme tehneet päätöksiä yhteensä 9 miljardin euron sopeutustoimista. Nämä päätökset eivät ole olleet helppoja – mutta samalla tavoite, eli talouden tasapainottaminen, on tärkeä ja välttämätön. Emme voi jatkaa velaksi elämistä – esimerkiksi ensi vuonna on jouduttu budjetoimaan yli 3 miljardia euroa vain ja ainoastaan korkomenoihin. Hyvinvointivaltiomme turvaaminen pitkällä aikavälillä on riippuvainen siitä, että julkinen talous on kestävällä pohjalla. Hallituksen talouspolitiikka tähtää tämän tavoitteen saavuttamiseen.

Työ ei kuitenkaan lopu ensi eduskuntavaaleihin vuonna 2027, vaan myös seuraavan hallituksen on jatkettava samalla linjalla. Tarvitsemme pitkäjänteisyyttä ja malttia – ja samalla rohkeutta tehdä niitä rakenteellisia uudistuksia, joita Suomi juuri nyt kipeästi kaipaa.

Nu är det alltså dags att modigt blicka framåt. Allra först ska vi ta sikte på regeringens halvtidsria i april nästa vår. Den kallas redan nu för tillväxtrian, eftersom dess primära syfte – förutom att regeringen kommer överens om de ekonomiska ramarna för de kommande åren – är att ta fram åtgärder som ska stärka den ekonomiska tillväxten i Finland.

Därför har statsminister Orpo tillsatt en arbetsgrupp, ledd av Risto Murto, vars uppgift är att se närmare på vilka åtgärder som skulle få igång tillväxten.

Vilken tur alltså för Risto Murto att SFP redan har ett ypperligt paket på 26 tillväxtåtgärder, som riksdagsgruppen publicerade i samband med sitt sommarmöte. Vi är såpass generösa att vi gärna ger dem alla till arbetsgruppen!

Förutom att vi behöver åtgärder behöver vi också framtidstro och tillförsikt. De senaste åren har vi fått tampas med mycket – coronapandemin, energikrisen, kriget i Ukraina, krisen i Gaza – och det har satt sina spår. Det känns som att vi stampar på stället, nästan som att man inte vågar tro på en bättre framtid.

Det här har en direkt inverkan på företagens vilja att investera. Och det här behöver vi åtgärda.

Regeringen har redan tagit initiativ till många nödvändiga åtgärder som hjälper oss vidare. Vi har genomfört reformer på arbetsmarknaden, till exempel det, att vi ska ta i bruk lokala avtal. Ett skatteincitament för hållbara industrietableringar är på kommande inom kort. Vi effektiverar tillståndsprocesserna för att bli kvitt flaskhalsarna för bland annat industriella investeringar. Och mycket mer.

Men nu behövs också en ändring i hur vi uttrycker oss. Vi ska inte tala om saxar, skärbräden och hot. Vi ska tala om tillväxt och om möjligheter.

Och här, bästa vänner, är det igen SFP:s chans att ta utrymme. Vi är inte de som bygger sin politik på att slå ned andra, utan på att lyfta upp oss alla tillsammans, för att ta till ett uttryck Kamala Harris använde. Och jo, jag tror att vi finländare har en bättre förståelse än amerikanerna för varför just det här är viktigt. 

Finländarna vill inte ha lögner utan lösningar. Vi vill inte ha motsättningar utan motivation, en politik som klart pekar ut det steg som vi tillsammans ska ta för att gå framåt. Det är SFP:s, vår allas uppgift. 

 

Kära vänner,

Det är inte bara polarisering och populism som vi får bekämpa. Det handlar också om våld. 

På måndagen uppmärksammar vi den internationella dagen mot våld mot kvinnor. En dryg vecka efter att en undersökning som påvisar att upp till ¼ av unga män tycker att det finns situationer då våld mot kvinnor kan vara berättigat, att man kan ha förtjänat det. 

Vårt svar är nej. Man kan inte ha förtjänat det.

Många saker går sakta i en bättre riktning. Också denna fråga. Men vi är fortfarande alldeles för långt från vårt mål. Allt våld är förkastligt, men det här, våld i hemmet, våld i en parrelation är den största och mest allvarliga våldsfrågan i vårt land. 

SFP vet det, vi ser det, och vi bekämpar fenomenet. Det jämställdhetprogram vi kommer att diskutera idag är ett exempel på det. 

 

Bästa vänner,

Denna veckas tisdag markerade 1000 dagar sedan Ryssland inledde sin brutala invasion av Ukraina. Tänk på det. Vårt vinterkrig tog 105 dagar. Det lämnade på många sätt bestående spår i vår identitet. 

Ukrainarna har nu genomlevt över tusen dagar av krig. Samtidigt ska vi komma ihåg att Rysslands krigsföring mot Ukraina pågått mycket längre än så, i alla fall sedan annekteringen av Krimhalvön och de gröna männen i Donbass.

Jag besökte Ukraina för en dryg månad sedan. Resan gick via Polen, med flyg, bil och tåg. Och med säkerhetsvakter, skottsäkra skyddsvästar och noggrann planering. Så ser det ut när man besöker en huvudstad bara nån timmes flygresa från Helsingfors, men som för tillfället är betydligt mera svår att nå.

Dagen vi var där var den första på 48 dagar som inga missiler regnade ner över Kiev. Det finns en app man laddar ner på sin telefon, där man kan följa med alla larm som går när missiler är på väg. Den dagen vi var i Kiev var appen tyst. När vi kom över gränsen började appen blinka och skrika igen – vardagen i Ukraina var tillbaka.

Det är svårt för oss att föreställa sig hur det är att leva under ett konstant hot om att vad som helst runt dig kan explodera. Fast vardagen pågår på ytan ganska normalt, så är livet allt annat än vanligt. Skolorna begränsar elevantalet och många får stanna hemma – man tar nämligen inte in fler elever i skolan än det finns plats för i skyddsrummen. När larmet går så fortsätter lektionen i bombskyddet. Det vanliga livet fortsätter, fast kriget pågår.

Finlands stöd till Ukraina fortsätter starkt. Sedan 2022 har vi stött Ukraina med 25 stödpaket, med totalt 3,1 miljarder euro. Det innefattar både försvarmateriel och humanitärt stöd. Under kriget har Finland globalt sett varit den femte största bidragsgivaren till Ukraina om man ser till andel av BNP.

Samtidigt håller inte det europeiska stödet måttet. De nordiska länderna hjälper. De baltiska länderna gör det.  Men resten av Europa kan göra mer. Chamberlain gick till historien eftersom han trodde, att styrka betyder eskalering. Så är det inte. När putin är på andra sidan är styrka det som förhindrar eskalering. 

Om inte de nationella åtgärderna räcker behöver vi gemensamma åtgärder. EU behöver en gemensam, på gemensamma lån baserad mekanism för att hjälpa Ukraina. Och det är också i Finlands intresse. 

Finland är och har varit en av de globalt starkaste rösterna för Ukrainas frihet. Det här ska vi fortsätta med så länge det behövs. Och faktum är, att nu behövs det mer än någonsin. Europas öde är förseglat med Ukrainas öde. 

 

Hyvät ystävät,

Pari viikkoa sitten Yhdysvalloissa käytiin vaalit, jotka tulevat vaikuttamaan niin Ukrainaan, Suomeen kuin Eurooppaan – ja koko maailmaan. Donald Trump valittiin Yhdysvaltojen 47:ksi presidentiksi. 

Euroopan ja Suomen näkökulmasta pääasiallisia huolia tämän vaalitulokseen jälkeen on kaksi: turvallisuus ja talous.

Trump on todennut lopettavansa Ukrainan sodan 24 tunnissa. Tämä ei tule tapahtumaan. Mutta emme tiedä varmuudella, miten Trumpin hallinto ja republikaaninen johtama senaatti ja edustajainhuone tulee suhtautumaan Ukrainan tuen jatkamiseen.

Siksi on siis selvää, että Euroopan tulee tehdä enemmän ja varustautua paremmin – tämä meidän olisi jo pitänyt tehdä. Tarvittaessa se on tehtävä yhteisin varoin. Mutta tarvitsemme myös aktiivisen USA:n, jolla on tässä vahva rooli.

Tärkeää on kuitenkin se, että Ukraina itse päättää rauhansa ehdoista.

Toinen huoli on talous. Trump on sanonut, että tariffi on maailman kaunein sana. Tariffit kuitenkin nostavat hintoja ja saavat inflaation laukkaamaan. Kauppasota on viimeisimpiä asioita, mitä globaali kauppa tarvitsee.

Sen sijaan selvää on, että tässä tilanteessa tarvitsemme entistä tiiviimpiä transatlanttisia suhteita ja enemmän yhteistyötä.

Trumpin hallinto tulee painottamaan kahdenvälisiä suhteita. Koska Trump ei pidä EU:ta relevanttina toimijana, unionin on toimittava entistä yhtenäisemmin ja tehokkaammin. EU:lla ei myöskään ole varaa arroganssiin Yhydvaltojen suhteen. Me tarvitsemme Yhdysvaltoja enemmän, kuin mitä Yhdysvallat tarvitsee meitä. 

Samtidigt är det viktigt att Finland satsar ännu mer på att stärka de bilaterala relationerna med USA. Vi ska jobba på att etablera relationer också på ett personligt plan. Vi har redan ett mycket gott anseende i Trump-administrationen – våra bidrag till säkerheten har uppmärksammats. Det är bra att bygga relationer och samarbete på denna grund. Som många av er säkert vet så sköter Svenska bildningsförbundet ett praktikprogram, Liberal Praktik, via vilket ett tiotal unga personer per år gör praktik på olika håll i världen – bland annat sänder vi 5 personer per år till USA. Häromdagen kom beskedet att den tidigare kongressledamoten Sean Duffy är Trumps förslag till trafikminister. I hans kontor har vi haft en praktikant några år, en kontakt som förstås kan vara värdefull.

Insatserna är höga och tiderna utmanande. I en situation där ledarskapet i Europa och EU är ifrågasatt behöver de nordiska länderna ta ett starkare ledarskap.

Som minister för nordiskt samarbete ser jag därför fram emot att Finland tar över som ordförande i Nordiska ministerrådet i början av 2025.

Man kan nämligen med fog säga att det nordiska samarbetet aldrig varit lika tätt som nu. Hela Norden hör till NATO och i en värld som är utmanande, och där rätt sorts ledarskap inte alltid finns, så har vi i Norden en chans, eller kanske till och med en plikt, att ta ett större värdeledarskap också globalt.

Norden är ett verkligt starkt varumärke i sig – det är världens bästa regionbrand. Det här är nånting vi kan och ska dra nytta av, och nånting vi kan använda när vi sprider det nordiska budskapet vidare.

Vi står för demokrati, jämställdhet, öppenhet, rättvisa, frihet – och för rättsstaten och den fria pressen. Allt det här exporterar vi gärna vidare till resten av världen. Och allt det här behövs, kanske nu mer än någonsin förr.

 

Bästa vänner,

Eftersom det är två månader sen vi sågs senast, betyder det också att vi är två månader närmare kommunal- och välfärdsområdesvalet.

Många av er fungerar som förtroendevalda i kommuner och välfärdsområden, och jag vet att det inte alltid är muntra tider då budgeterna för nästa år ska förhandlas, det som är aktuellt på många håll just nu – också i min hemkommun Kyrkslätt. Särskilt i välfärdsområdena har det varit utmanande tider.

I onsdags besvarade regeringen Centerns interpellation om social- och hälsovårdspolitiken. Den ekonomiska situationen är svår, och det fattas många jobbiga beslut. Samtidigt fungerar vården bättre än man skulle tro på basen av den offentliga debatten. Till exempel fick 91 % icke-brådskande vård inom 14 dagar enligt den senaste statistiken från mars detta år. Också inom viss specialsjukvård har vårdköerna förkortats.

Denna vecka har regeringen också fattat beslut om att starta ett program för att genomföra husläkarmodellen. Detta är något som SFP har jobbat för redan länge, och därför är jag glad att regeringen nu driver detta vidare. Forskning visar att husläkarmodellen fungerar: den förbättrar vårdens kvalitet, sjukligheten minskar och både vårdbehovet och kostnaderna minskar. Detta eftersom det är samma bekanta läkare man får vända sig till när man blir sjuk.

Det finns alltså ljusglimtar, och dem ska vi ta avstamp i när vi går till val på våren.

Kandidatrektyreringen är i full gång och jag hoppas att var och en av er ställer upp i er hemkommun och – eller – välfärdsområde. Alla behövs, och genom en bred och mångsidig palett kandidater har vi större möjligheter att nå ut till så många väljare som möjligt – det är bara att fråga Fredrik, han kan nog berätta siffrorna för er!

Även om november känns mörk och trist – utom här i SFP-värmen på Viking Cinderella så klart – så ska all energi nu riktas mot april 2025. Då mäts vårt förtroende i alla kommuner och välfärdsområden, och vi ska alla bidra till att Svenska folkpartiet fortsättningsvis ska vara störst i Vasa, ha egen majoritet i Raseborg och Ingå, vara starka i skärgården i Egentliga Finland och kamma in nya väljare i allt fler kommuner i Samkretsen. Det här är nånting vi klarar av, det vet jag.

Vad kan du alltså göra? Utom att själv kandidera, kan du se dig om i din närkrets och bland dina bekanta – vem skulle vara en bra kandidat för SFP? Ta själv kontakt, eller ryck Matilda, Kajsa, Fredde i Nyland, Anna och Tyko i Helsingfors, Jenni, Ida och Sandra i Österbotten, Cecilia, Tommi och Jenny i Egentliga Finland eller Kia och Karin i Samkretsen i ärmen och ge dem ett hett tips!

Kunta- ja aluevaalit lähestyvät kiihtyvää vauhtia, eikä aikaa ole hukattavana. Tänä viikonloppuna olemme päässeet käsittelemään vaaliohjelmiamme, joiden pohjalta ponnistamme vaaleihin ja joiden avulla voitte omissa piireissänne jatkotyöstää tavoitteita niin, että ne sopivat juuri teidän paikallisiin olosuhteisiin ja vastaavat juuri teidän alueen tarpeisiin. 

Tämän puoluevaltuuston aikana ja jälkeen toivon myös, että te kaikki käytätte edes 15 minuuttia siihen, että mietitte mahdollisia hyviä ehdokkaita –  itsenne lisäksi tietenkin! Yhteisin voimin voimme täyttää ehdokaslistamme mainiolla ehdokkailla. Työ on jo hyvin käynnissä, mutta aikaa ei ole hukattavana. Ehdokasasettelussa pätee nimittäin viidakon laki – nopeat syövät hitaat.

Detta veckoslut har partifullmäktige fått behandla och godkänna Svenska folkpartiets valprogram inför kommunal- och välfärdsområdesvalet. Jag är glad över det aktiva deltagandet och goda diskussionerna. Härifrån är det mycket bra att jobba vidare.

Kiitos – tack.