Adlercreutz: Suuria ratainvestointeja on tarkasteltava kriittisesti

Kaikki suuret junahankkeet tulee käydä läpi ja ne on laitettava tärkeysjärjestykseen. On aivan selvää, ettei meillä ole varaa kaikkiin niihin, sanoo Ruotsalaisen eduskuntaryhmän puheenjohtaja Anders Adlercreutz. Uusia junaratoja suunnitellaan pohjoiseen, luoteeseen ja itään. Meidän olisi nyt tärkeä tehtävä objektiivinen arviointi ja tehdä priorisointia.

-Viime päivinä on julkaistu tutkimuksia, joissa on kyseenalaistettu esimerkiksi ns. Tunnin junan yhteiskunnallinen hyöty. Sen kustannusarvio on tällä hetkellä noin 4 miljardia euroa. Kahden miljoonan matkan vuosittaista liikennettä varten valtion odotetaan investoivan ainakin 2,5 miljardia euroa. Tämä ei ole kestävää, sanoo Adlercreutz.

Yhden tunnin junan käyttöönotto aiheuttaisi tähtitieteellisiä kustannuksia ja matka-aika lyhenisi melko vaatimattomasti. Pelkästään hankkeen pääomakustannukset ovat useita satoja euroja säästettyä työtuntia kohden.

Monien näiden suurten junahankkeiden kantavana ajatuksena on ollut ilmastohyöty. Nyt julkaistut tutkimukset kyseenalaistavat nämä laskelmat. On arvioitu, että Suomiradan hiilijalanjäljen takaisinmaksu voi kestää jopa 300 vuotta ja niin sanotun Tunnin junan 140 vuotta.

– Tämä osoittaa, että meidän olisi uuden hankkeiden sijaan syytä keskittyä nykyisen infrastruktuurin parantamiseen. Uusien rautateiden rakentaminen metsien ja maa-alueiden läpi on paitsi kallista, mutta myös ympäristövaikutuksiltaan ongelmallista. Vaikka esimerkiksi pääkaupunkiseudun työmatkustusaluetta on tärkeää laajentaa, on meidän otettava huomioon myös laajempi kuva. Suurnopeusrautateiden rakentaminen ei ole ainoa tapa parantaa yhteyksiä, toteaa Adlercreutz.

Adlercreutz: Slopa behovsprövningen av arbetskraft

Svenska riksdagsgruppens ordförande Anders Adlercreutz deltog idag på torsdagen i en valpanel på Resemässan. I panelen diskuterades den inhemska turistbranschen och det konstaterades att bristen på arbetskraft är skriande. Det ses som det största problemet med tanke på hela branschens verksamhetsförutsättningar.

Ett konkret åtgärd som SFP redan länge arbetat för är att slopa behovsprövningen.

– Behovsprövningen som idag tillämpas inom många branscher är inte av denna världen. Den skapar onödig byråkrati, den försätter de anställda i en sårbar situation. Men det är också en konkurrenskraftsfråga: Om vi har en verksamhetsmiljö där företag inte själv får bestämma vem de anställer flyttar företagen till ett land där sådana begränsningar inte finns, säger Adlercreutz.

Adlercreutz föreslår att man  kunde man slopa behovsprövning av arbetskraft i några försöksregioner.

– Vi kunde börja med lokala försök för att lindra de farhågor som finns. De företag som bevisligen skött sina förpliktelser bör ha en skild rutt med lättare processer, säger Adlercreutz.

-Vi behöver också i övrigt bättre processer för arbetskraftsrelaterad invandring.  Den nuvarande linjen lockar inte hit nya företag och främjar inte heller de inhemska företagens tillväxtförutsättningar,  säger Adlercreutz.

Adlercreutz: NATO-processen är ett tecken på en förmåga att fatta beslut

– Den process som i sinom tid kommer att leda till ett NATO-medlemskap är ett tecken på att vårt politiska system fungerar, sade Svenska riksdagsgruppens ordförande Anders Adlercreutz på tisdagen i debatten om godkännandet av Finlands NATO-medlemskap.

-Länge var ett medlemskap en omöjlig tanke för de flesta partier. Men när världen runtomkring oss ändras, ändras också åsikterna. Den process som ledde till att vi ansökte om medlemskap visar, att man fortfarande kan samlas kring stora viktiga frågor i denna riksdag, säger Adlercreutz.

SFP har länge talat för ett finländskt natomedlemskap. Också då det var en impopulär åsikt.

-När jag för ett knappt år sedan uppmanade regeringen att inleda en process med sikte på ett medlemskap i NATO, trodde jag inte att vi skulle vara här nu. Men så trodde jag inte heller att vi kunde ha ett krig i Europa av den kaliber som vi nu ser. Rysslands invasion av Ukraina har ändrat inte bara de övriga partiernas åsikt om NATO, det har ändrat vår geopolitiska verklighet. Nu gäller det att se till, att dels Ukraina vinner, dels att Finlands ansökan resulterar i ett medlemskap, säger Adlercreutz.

Ungern och Turkiet har fortfarande inte ratificerat Finlands medlemskap i NATO.

-Finland och Sverige stärker NATO. Turkiets och Ungerns spel är cyniskt och baserar sig inte på säkerhetsfarhågor som på något sätt skulle kunna kopplas till Finland och Sverige, två stabila, seriösa aktörer. Att inte i rask takt ratificera vårt medlemskap är inte i NATOs intresse, och det är inte heller i dessa två länders intresse, säger Adlercreutz.

Adlercreutz betonar, att Finland inte utsätts för ett direkt hot.

– Vi vet att vi har ett starkt försvar. De satsningar vi har gjort under de senaste årtiondena har varit korrekta. Därför behöver vi inte vara oroliga fastän processen drar ut på tiden. Vi klarar oss, och det vet våra grannläder. Viktigt är här, att vi i sinom tid går in i Nato samtidigt med Sverige. Det är i allas intresse.

Adlercreutz och Rehn-Kivi: Projekt för satsningar på trygghet, medmänsklighet och framtiden får extra finansiering

Riksdagens finansutskott har på tisdagen fattat beslut om de så kallade julklappspengarna. Svenska riksdagsgruppens medlemmar i utskottet och dess delegationer, Anders Adlercreutz (SFP) och Veronica Rehn-Kivi (SFP), är nöjda över förhandlingarna då man lyckats säkerställa tilläggsfinansiering för en mängd viktiga ändamål. Det är nu klart att det beviljas budgetanslag till bland annat organisationer som främjar kvinnors rättigheter och mänskliga rättigheter över lag, ungas företagsamhet och framgång, export samt en hel del lokala projekt såsom museiskeppet Vega.

– Om det är någonting man kan lära sig av samtiden så är det att förebyggande åtgärder och långsiktiga satsningar är otroligt viktiga. Det extra budgetanslaget på cirka 50 miljoner euro får regeringspartierna fördela för sådant som inte får finansiering i det ursprungliga budgetförslaget, säger Adlercreutz och Rehn-Kivi.

Adlercreutz lyfter upp satsningarna på de yngre generationerna och de positiva, långsiktiga effekter som detta tar sikte på.

– Jag gläder mig över att vi lyckats förhandla fram finansiering till att stöda företagarfostran. Dessutom beviljar vi tilläggsanslag för att främja ungas läskunnighet och för att förebygga och avhjälpa inlärningssvårigheter, samt ett stort tilläggsanslag till 4H-verksamheten som gör ett gediget arbete för de ungas välmående och driftighet. Investeringar i unga har aldrig varit mer aktuellt eller av större behov än nu, säger Adlercreutz.

Adlercreutz är även nöjd med tilläggsmedlen till företagande. Bland annat Viexpo i Österbotten, som hjälper företag med att utvidga sin verksamhet till utlandet, kommer att få finansiering.

– I dessa kärva tider är det dessutom fint att se att vi stöder primärnäringarna. Svenska riksdagsgruppen har jobbat för att bevilja Finlands yrkesfiskarförbund extra medel, vilket de nu kommer att få, säger Adlercreutz.

Rehn-Kivi, som har en stark profil inom särskilt social- och hälsovårdsfrågor, lyfter fram flera hälsorelaterade ändamål som beviljats extra anslag.

– Jag är väldigt nöjd med att vi lyckats trygga finansiering för så många viktiga ändamål som betonar såväl hälsa som mänskliga rättigheter och särskilt kvinnors rättigheter. Jag är särskilt stolt över tilläggsfinansieringen till kvinnoorganisationerna och till skyddshemmen för att trygga deras tillräcklighet och tillgänglighet, samt pengarna till kvinnolinjen, som erbjuder rådgivning och stöd till kvinnor som upplevt våld, säger Rehn-Kivi.

Förebyggandet av könsstympning av kvinnor och flickor och hjälpen till offren för människohandel är också ändamål som den svenska riksdagsgruppen jobbat för att ska få extra medel. En relativt stor andel tilläggsfinansiering kommer dessutom att gå till gränsöverskridande organisationsarbete för att trygga mänskliga rättigheter samt till Flyktingrådgivningen.

– SFP är ett parti med en tydlig moralisk kompass. Det är fint att se att finansutskottet har omfattat många av de förslag som gäller mänskliga rättigheter och som presenterats av den svenska riksdagsgruppen. Vi är förstås också väldigt nöjda över att extra medel beviljas för att trygga genomförandet av innehållet i Istanbulkonventionen om förebyggande av våld mot kvinnor och våld i hemmet. Därtill är det fint att se att de ungas medvetande om klimat och miljö prioriteras i fördelningen av tilläggsmedel. Både Luontoliitto och Föreningen för miljöfostran FEE kommer att beviljas extra anslag, säger Rehn-Kivi och Adlercreutz.

 

Adlercreutz: Paikalliset tieparannukset saavat jatkoa

Eduskunnan valtiovarainvaliokunnassa neuvotellaan joka syksy ylimääräisistä erityispanostuksista. Näillä voidaan osoittaa varoja erityisen tärkeisiin kansallisiin ja paikallisiin kohteisiin. Anders Adlercreutz on RKP:n vaaliokuntavastaava valtiovarainvaliokunnassa. RKP:n Veronica Rehn-Kivi on valiokunnassa varajäsenenä.

– Näissä neuvotteluissa olemme tämän kauden ajan pystyneet edistämään valtakunnallisesti esimerkiksi yrittäjyyskoulutusta kouluissa. Sen hedelmiä on nähtävillä täällä Kirkkonummellakin.  Olemme myös pystyneet edistämään paikallisesti tärkeitä tiehankkeita, sanoo Adlercreutz.

Esimerkkinä hän mainitsee 51:n valaistuksen, jonka rahoitus turvattiin vuoden 2020 ja 2021 neuvotteluissa.

– 51:n valaistus on merkittävä asia. Vuoden 2020 rahat eivät riittäneet ihan maaliin asti, joten neuvottelemamme vuoden 2021 lisäpanostus oli tarpeen. Vuonna 2020 saimme myös neuvoteltua rahoitusta Fagervikintien päällystämiseen Inkoossa ja Eestinkyläntien perusparannukseen täällä Kirkkonummella.

Tällä hallituskaudella moni alueellisesti tärkeä hanke on edistynyt.

– Evitskogintie sai uuden päällysteen vuosi sitten ja hallituskauden ensimmäisessä lisäbudjetissa varmistimme sen, että Porkkalantie sai kauan kaipaamansa kohennuksen. Masalantie oli pitkään varsinainen murheenkryyni mutta nyt sekin on saanut uuden pinnan. Kokonaisuuteen on syytä olla tyytyväinen, toteaa Adlercreutz

Teihin on tällä hallituskaudella siis tullut alueellisesti selvää kohennusta. Tahti jatkui tänäkin vuonna. Tiistaina valtiovarainvaliokunta julkaisi listan tämän vuoden kohteista.

– Neuvotteluissa saimme järjestettyä rahoitusta Sepänkyläntien päällystämiseen. Tien kunto on nopeasti heikentynyt ja se on paikka paikoin todella huonossa kunnossa. Monelle koululaiselle se on tärkeä reitti ja siksi pidimme sen korjaamista tärkeänä, sanoo Adlercreutz

Läntiselle Uudellemaalle tuli muitakin panostuksia.

– Teiden 25 ja 1102 risteys Raaseporissa on nykykunnossaan selkeästi liikenneturvallisuusongelma. Nyt tämä asia korjataan. Raaseporin kaupunki on tässä ollut hyvin aktiivinen. Olen myös iloinen siitä, että MT 104 saa uutta päällystettä.

Adlercreutz painottaa kuitenkin, että ratayhteyksiä ei saa unohtaa.

– Oma murheenkryynimme on rantarata ja sen tila. Olisi todella tärkeää saada rakennettua radan varteen lisää kaksiraiteisia osuuksia kaukoliikenteen ja paikallisliikenteen yhteiselon helpottamiseksi. Liikennöinnistä ja itse radasta keskustelen säännöllisesti niin VR:n kuin Liikenne- ja viestintäministeriön kanssa. Toivottavasti pääsisimme ensi eduskuntakaudella tässä asiassa eteenpäin, päättää Adlercreutz.

 

Adlercreutz om interpellationen: Lösningen till energiakrisen finns inte i rysk energi

Riksdagen behandlade idag Sannfinländarnas, Kristdemokraternas och Liike Nyts interpellation angående energimarknadens, priset på el och regeringens Fortum-politik.

Rysslands anfallskrig mot Ukraina har förändrat det säkerhetspolitiska läget i Europa. Samtidigt har den visat på det grundläggande beroendet av fossil energi som importeras från länder utanför unionen. Svenska riksdagsgruppens ordförande Anders Adlercreutz lyfte i sin taltur upp hur Ryssland för tillfället försöker utnyttja situationen för att splittra gemenskapen i västvärlden.

-Putin har märkt att energin delar på Europa. Men man ska inte tro på hans historia. Orsaken till energikrisen är att beroendet av fossila energikällor inte har minskat så som den borde. En bidragande orsak är också det, att kärnkraften har körts ner i Tyskland, vilket går helt emot den gröna omställningens grundtanke, konstaterar Adlercreutz.

Adlercreutz understryker i sitt tal att lösningen absolut inte finns i de energikällor som Putin är beroende av. För att råda bot på den akuta situationen måste vi öka vår självförsörjningsgrad och produktionen av inhemsk förnybar energi.

– I Finland producerar Olkiluoto 3 redan el med full kapacitet. Men vi behöver mera. Tillståndet för Lovisa kraftverk bör förlängas och jag hoppas att Fortum ansöker om tillstånd för att bygga ut kraftverket. Det är vettigt att koncentrera kärnkraftsproduktionen till redan befintliga platser, konstaterar Adlercreutz.

– Vi behöver mera vindkraft men också energilagringslösningar. Vi behöver väteproduktion för lagring av el, vi behöver pumpkraftverk och värmelagring. Vi behöver bättre överföringsförbindelser över Bottenviken till Sverige. Vi behöver färre överföringshinder och en mer funktionell marknad, säger Adlercreutz.

Enligt Adlercreutz är energipolitik också säkerhetspolitik. Han är en av de riksdagsledamöter som år 2016 krävde en säkerhetspolitisk utvärdering av Nord Stream 2. Ett år senare köpte Fortum Uniper trots att riskerna var uppenbara.

– De här misstagen ska inte upprepas. De säkerhetspolitiska dimensionerna av energipolitiken ska inte ignoreras. Ett demokratiskt underskott medför alltid även säkerhetspolitiska risker. Beroenden uppstår oundvikligen inom energipolitiken, men de bör byggas med länder som följer samma värdegrund och som delar vår förståelse för säkerhetspolitik så att vi kan komma överens, avslutar Adlercreutz.

 

 

Adlercreutz: Vi behöver läroavtal, förutsägbar beskattning och en snabbfil för arbetskraftsrelaterad invandring

Kriserna som avlöser varandra lägger vår ekonomi i obalans. Coronapandemin, Rysslands anfallskrig i Ukraina och den pågående energikrisen skakar om de ekonomiska strukturerna. Svenska riksdagsgruppens ordförande Anders Adlercreutz är orolig för hur företagen skall klara sig genom krisen och  efterlyser reformer för att säkra tillgången på arbetskraft

– När jag diskuterar med företagare är bristen på arbetskraft enskilt största frågan som kommer upp. Och som alltid så behövs flera åtgärder. Vi har över 300 000 människor i åldern 15-59 år utanför arbetsmarknaden samtidigt som vi har en stor brist på arbetskraft och stora demografiska utmaningar, säger Adlercreutz

– De som idag är arbetslösa måste få starkare incitament till omskolning. Men vi måste också få ett fungerande system för läroavtal. Idag är kostnaden för företaget helt enkelt för stor. Samtidigt har vi en stor grupp ungdomar som helt klart skulle gagnas av en sådan utbildningsform. Ett smidigare läroavtalssystem med lägre kostnader för företagen är en del av lösningen. Här behöver vi inte uppfinna allting själv – i Mellaneuropa finns det modeller vi gott kunde tillämpa här i Finland.

Adlercreutz vill ha bättre processer för arbetskraftsrelaterad invandring.

–  Vi behöver smidigare arbetskraftsinvandring. Den behovsprövning som idag tillämpas på arbetskraft som kommer från ett land utanför EU/EES bör slopas. Vi kunde här börja med lokala försök för att lindra de farhågor som finns. De företag som bevisligen skött sina förpliktelser kunde ha en skild rutt med lättare processer. Vi måste lita på våra företag. Det skulle också frigöra myndighetsresurser som behövs på annat håll.

Kriget i Ukraina har ändrat på många företags verksamhetsförutsättningar under året som gått. Adlercreutz efterlyser långsiktighet.

– Om företagen inte kan vara säkra på att det som gäller idag också gäller imorgon investerar de inte. Vår beskattning måste vara konkurrenskraftig men den måste också vara förutsägbar. Skatt på arbete och kapital kan inte vara en spelknapp i varje budgetria. Här måste vi kunna förbinda oss till en långsiktiga förutsägbara linjedragningar, avslutar Adlercreutz.

Adlercreutz: Lagstiftningen bör rättas till för att träbyggandet skall ta fart

Det är dags att en gång för alla slå fast, att finländskt trä inte brinner bättre i Finland än i Sverige, sade Anders Adlercreutz, när Svenska riksdagsgruppen besökte träelementföretaget Timberpoint i Lovisa på måndagen.

-Vi har i tiotals år försökt främja finländskt träbyggande men gamla förutfattade åsikter sitter hårt i. Idag är det fortfarande märkbart lättare och billigare att bygga trävåningshus i Sverige än i Finland. Här krävs i de flesta fall både tekniskt brandskydd, dvs sprinklers, och strukturellt brandskydd, dvs att trä kläs med skivor. I Sverige klarar man sig oftast med bara sprinklers, säger Adlercreutz.

Trähus av massiva träelement är en växande nisch inom träbyggandet.

-Ett massivt trähus är bra på många sätt. Det bildar ett kollager och det är tekniskt mycket säkert. Konstruktionerna är lätta att reparera och man behöver inte vara orolig för söndriga diffusionsspärrar som ofta leder till mögel. Det här är goda egenskaper som vi bör främja, säger Adlercreutz.

Adlercreutz varnar för att lagstiftningen lätt kan stoppa de senaste tidernas goda trend.

-Som en följd av kriget i Ukraina har vi alla fått upp ögonen för försörjningssäkerheten. Det är en av orsakerna till att träbyggande bör främjas. Utvecklingen kan dock lätt gå åt fel håll.  Vi skall akta oss för att ställa för höga värmetekniska krav på våra byggnader. Ett massivt trähus är inte till pappers speciellt energieffektivt, men i praktiken är det ofta det. När vi nu med goda skäl igen lyfter upp energieffektiviteten på agendan är det viktigt att vi inte i samma veva sätter käppar i hjulet för klokt, finländskt, massivt träbyggande, avslutar Adlercreutz.

Adlercreutz: Vi behöver ett integrationsprogram för varje utländskt företag som etablerar sig i Finland

Vi bör lägga fokuset på företagens och näringslivets framgång och livskraft, säger Svenska riksdagsgruppens ordförande Anders Adlercreutz. Han påminner om att hela det finländska välfärdssamhället bygger på livskraftiga företag och att vi också behöver utländska aktörer vid sidan av inhemska företag. Adlercreutz har nyss återvänt från Irland, där internationella företag stöds på flera olika sätt.

-Varje beslutsfattare och expert borde förstå att göra sitt allra bästa för företagets framgång, säger Adlercreutz.

Finland lämnade in sin ansökan om medlemskap i Nato den 18 maj. Processen har satt Finland på världskartan och många utländska företag har blivit allt mer medvetna om Finland. Finland bör utnyttja all den uppmärksamhet som vi får, tycker Adlercreutz.

-Vi kan dra stor nytta av den positiva uppmärksamheten. Vi är ett attraktivt, stabilt land och utbildningsnivån är hög. Här finns det stora möjligheter t.ex. för företag som söker högteknologiskt kunnande, säger Adlercreutz.

Adlercreutz, som själv också har en bakgrund som företagare, betonar vikten av att avskaffa marknadsbarriärer och understryker hur vi ska vända på alla stenar för att öka attraktionskraften. Detta innebär att vi måste lösa problemet med tillgång på arbetskraft och skapa en smidigare beslutskultur.

-Som en första praktisk åtgärd föreslår jag att varje utländskt företag tilldelas en egen kontaktperson i förvaltningen – till exempel i Business Finland. En person som är lätt att kontakta och som skulle kunna fungera som kanal till de olika myndigheterna. Kontaktpersonen skulle se till att samarbetet med myndigheterna inte blir ett hinder för företagets framgång och fortlevnad i Finland. På samma sätt bör den utländska ledningen och deras familjer tilldelas en eller flera fadderfamiljer för att säkerställa att de som kommer hit nätverkar och trivs i vårt land, sammanfattar Adlerceutz.

Adlercreutz på partidagen: NATO för hela Norden in i en ny tid

Finland har aldrig fått så mycket positiv uppmärksamhet som för tillfället, sade Anders Adlercreutz i sitt tal på SFP:s partidag.

– Finland är en framgångssaga. Internationell media lyfter upp Finlands resiliens och beslutsamhet. Just nu syns vi i media som det stabila, trygga, demokratiska land vi är. Nu skall vi inte tala om en gråzon. Vi skall tala om denna tid som en början på något nytt, något stort, konstaterar Adlercreutz.

-Det här är ett klart momentum, inte bara för SFP utan för hela Finland. Nu skall dörrar för export inte bara öppnas, utan sparkas in. Det finns en stor efterfrågan på allt finländskt, säger Adlercreutz.

Adlercreutz lyfte också upp möjligheten för en tätare nordisk integration, som en följd av Sveriges och Finlands gemensamma beslut att ansöka om medlemskap i NATO.

– Det nordiska samarbetet väcker enbart positiva känslor. Norden är världens bästa regionbrand. Ett Norden som nu tillsammans som en helhet också blir en medlem av NATO kommer att växa i tyngd, säger Adlercreutz.

– Men vi skall inte nöja oss med det. Det finns otaliga sätt på vilka vi kan fördjupa samarbetet ytterligare. Vi kan göra det enklare att arbeta i våra grannländer. Det kan bli lika naturligt för en skåning att studera i Tammerfors som för en Vasabo att göra det i Umeå. Det kan bli lättare att flytta efter arbete. Våra examina ska göras ekvivalenta och den nordiska identiteten skall vara verklighet på alla plan, i interaktion med alla myndigheter.  Och vi bör se över kulturen i vårt arbetsliv så att också Finland blir en attraktiv destination för t.ex. unga svenska studeranden, visionerar Adlercreutz.