Anders Adlercreutz i Washington DC: Stödet till Ukraina får inte vackla

Europa- och ägarstyrningsminister Anders Adlercreutz talade den 22 januari på en tillställning på Wilson Center i Washington DC, där han bland annat berörde Finlands målsättningar under det kommande året, både globalt och inom EU. Adlercreutz betonade särskilt följderna av kriget i Ukraina och vikten av fortsatt stöd.

– Det verkar finnas en bristfällig förståelse för vad som står på spel i Ukraina, både i Europa och USA. Följderna av att Ryssland får något som ens påminner om en seger är dramatiska och behöver tas på allvar. Därför är det viktigt att vårt stöd till Ukraina fortsätter, säger Adlercreutz.

I december fattade Europeiska rådet det historiska beslutet att medlemsförhandlingar påbörjas med Ukraina och Moldova, och Georgien gavs status som kandidatland. Trots det syns tendenser på en försvagad vilja att stödja Ukraina på båda sidorna av Atlanten, en utveckling som oroar Adlercreutz.

– Vi står inför en total kollaps av den världsordning som byggts upp efter andra världskriget ifall staters suveränitet och självbestämmanderätt inte respekteras och gränser ändras med våld. Det här får konsekvenser som är betydligt större än den nu aktuella krisen. Ukraina kämpar alltså inte bara för sin egen framtid, säger Adlercreutz

Även Finlands NATO-medlemskap lyftes upp i diskussionen, och det faktum att det i år gått 75 år sedan alliansen bildades. Ett av Finlands första mål i Nato är förverkligandet av Sveriges medlemskap. I juli 2024 håller NATO ett toppmöte i Washington DC, det andra som Finland delta i som fullvärdig medlem av försvarsalliansen.

– Min personliga åsikt är att Ukraina borde bjudas in till toppmötet i Washington DC, även om deras medlemskap i NATO ännu ligger lite i framtiden, säger Adlercreutz.

Europa- och ägarstyrningsminister Anders Adlercreutz besöker USA för att föra fram Finlands synpunkter på aktuella frågor som gäller samarbetet mellan Europa och Förenta staterna och för att främja Finlands och Förenta staternas bilaterala relationer.

Diskussionen på Wilson Center modererades av professor Kristina Spohr från The London School of Economics and Political Sciences och kan ses i sin helhet på Wilson Centers Youtube-kanal: .

Minister Adlercreutz reser till Washington D.C.

Europa- och ägarstyrningsminister Anders Adlercreutz besöker Washington D.C. i Förenta staterna den 20–24 januari.

Minister Adlercreutz ska ha flera högnivåmöten med företrädare för Förenta staternas politiska partier och företagsledare. Ministern deltar i ett diskussionsmöte om Finlands prioriteringar och utmaningar 2024, som ordnas av Wilson Center. Han deltar också i ett diskussionsmöte som ordnas av The German Marshall Fund of the United States (GMF).

Syftet med resan är att föra fram Finlands synpunkter på aktuella frågor som gäller samarbetet mellan Europa och Förenta staterna och att främja Finlands och Förenta staternas bilaterala relationer.

Adlercreutz & Wickström: Vi vill se fler närtåg mellan Hangö och Helsingfors

Svenska folkpartiets riksdagsledamöter Anders Adlercreutz och Henrik Wickström gläds över att VR idag inledde sina första direkta tågturer mellan Helsingfors och Hangö. Både Adlercreutz och Wickström deltog i invigningen av den nya tågförbindelsen vid Helsingfors järnvägsstation idag. De åkte också båda med det första tåget från Helsingfors mot Hangö.

 -Det här en fantastisk regional nyhet för Västnyland. Trots att det ännu handlar om några enstaka turer i veckan skapar det en öppning för en framtida utveckling av kustbanan och trafiken mot Hangö. Vi hoppas att vi i takt med att kustbanan utvecklas får se fler tågturer mellan Västnyland och Helsingfors. Det är också bra om Ingå station igen kan öppnas för tågtrafik, konstaterar Adlercreutz och Wickström.

Både Adlercreutz och Wickström ser tågtrafiken som en viktig del av Västnylands framtid. Regionens kommuner behöver nu tillsammans med staten och VR utveckla tågtrafiken med sikte mot 2030, då Esbostadsbanan blir färdig.

-Det är viktigt att skapa en vision för hur tågtrafiken ska se, det hjälper kommunerna att locka till sig invånare. Det är också viktigt för oss att jobba för kustbanan och tågtrafiken mot Åbo. Vi hoppas att HRT-områdets invånare ska kunna använda VR:s nya tågförbindelse även inom den interna trafiken. Det är helt galet att man inte skulle kunna åka till exempel från Sjundeå till Helsingfors med nya H-tåget, säger Adlercreutz och Wickström.

Ministrarna med ansvar för EU-frågor förbereder Europeiska rådets decembermöte

Rådskonstellationen allmänna rådet sammanträder i Bryssel tisdagen den 12 december. Huvudtemat för mötet är förberedelserna inför Europeiska rådets decembermöte. Rådet ska också godkänna slutsatser om utvärderingen av EU:s årliga rättsstatsdialog, om unionens utvidgning och om hanteringen av demografiska förändringar i Europa. Europa- och ägarstyrningsminister Anders Adlercreutz företräder Finland vid mötet.

På agendan för Europeiska rådets möte den 14–15 december står Ukraina, Mellanöstern, halvtidsöversynen av den fleråriga budgetramen, utvidgningen, säkerhet och försvar, migration och andra aktuella teman, bland annat hybridattacker, antisemitism, rasism och den strategiska agendan.

Finland anser att EU också i fortsättningen ska sätta ambitionsnivån högt när det gäller stöd till Ukraina. EU måste ge Ukraina mer långsiktiga utsikter för stöd och göra hjälpen till landet mer förutsägbar. Finland förespråkar starkt användning av den europeiska fredsfaciliteten och ytterligare kapitalisering av fonden i syfte att stödja Ukraina.

Finland anser att EU:s utvidgning, om den bygger på kandidatländernas egna meriter och uppfyllelse av medlemskapskriterierna, stärker unionens säkerhet, globala ställning och ekonomiska välfärd och främjar demokrati, rättsstatsutveckling och tillgodoseende av de grundläggande fri- och rättigheterna. Finland ställer sig bakom kommissionens rekommendation om att inleda förhandlingar om EU-medlemskap med Ukraina och Moldavien och godkänna förhandlingsramarna när de återstående villkoren har uppfyllts.

”Finland har en klar ståndpunkt i fråga om utvidgningen: vi välkomnar de nya länderna, men de måste uppfylla kraven. Vi kan se hur Ryssland pressar på EU:s närområden, och därför är det av avgörande betydelse att utvidgningsprocesserna får ett lyckat slut”, säger minister Adlercreutz.

Förhandlingarna om halvtidsöversynen av EU:s fleråriga budgetram är på slutrakan och avsikten är att Europeiska rådet ska enas om frågan vid sitt decembermöte. Finland formulerar sin slutliga ståndpunkt i fråga om förhandlingshelheten utifrån sitt övergripande intresse. Europeiska rådet ska fatta ett enhälligt beslut om halvtidsöversynen av budgetramen.

”Arbetet med halvtidsöversynen av budgetramen har gått i rätt riktning. Det är viktigt att se till att Ukraina får starkt stöd också i fortsättningen. Ukraina kämpar för sin existens och för den regelbaserade världsordningen. Vi har inte råd att låta bli att stödja landet i dess kamp. Stödet ska vara ett långsiktigt och starkt inslag i budgeten”, säger minister Adlercreutz.

Rådet har för avsikt att godkänna slutsatser om utvärderingen av rådets årliga rättsstatsdialog och om hanteringen av demografiska förändringar i Europa. När det gäller rättsstatsfrågor kommer Finland att fortsätta på sin långsiktiga linje och främja rättsstatsprincipen och bekämpningen av korruption i EU. I fråga om demografiska förändringar betonas det i slutsatserna att ingen EU-medborgare eller region i EU får lämnas efter i utvecklingen. Finland kan godkänna ordförandeskapets förslag till rådets slutsatser.

Det spanska ordförandeskapet och det tillträdande belgiska ordförandeskapet ska presentera en färdplan för den europeiska planeringsterminen 2024.

Rådet tar även del av kommissionens lägesrapport om förhandlingarna om ett associeringsavtal med Andorra och San Marino, och ordförandeskapet informerar rådet om förslaget till upprättande av EU:s makroregionala strategi för Atlanten.

Ministrarna kommer också att diskutera Spaniens begäran om att katalanska, baskiska och galiciska ska bli officiella språk i EU.

I rådskonstellationen allmänna rådet företräds medlemsländerna i huvudsak av sina ministrar med ansvar för EU-frågor. Allmänna rådet ansvarar bland annat för förberedelserna inför Europeiska rådets möten. Det ansvarar också för flera tvärpolitiska områden, till exempel för förhandlingarna om budgetramen och för EU:s utvidgning. Dessutom behandlar rådet frågor som rör rättsstatsprincipen.

Benina Uotinen ny riksdagsassistent för minister Adlercreutz

Benina Uotinen har valts till riksdagsassistent för Europa- och ägarstyrningsminister Anders Adlercreutz (SFP). Uotinen tillträdde tjänsten den 4 december. Uotinen är politices kandidat från Åbo Akademi och på slutrakan av sina magisterstudier i folkrätt.

Uotinen är hemma från Esbo och har tidigare varit praktikant på europaparlamentariker Nils Torvalds stab i Europaparlamentet och på Finlands ständiga representation för FN i Genève samt arbetat som tjänsteman på myndigheten för digitalisering och befolkningsdata.

– Jag ser framemot de nya utmaningarna som följer av att få hjälpa Anders i riksdagen. Det erbjuder en utmärkt insikt i det dagliga politiska arbetet, säger Uotinen.

– Det gläder mig att få med Benina i teamet. Hon har bred internationell arbetserfarenhet och en positiv attityd vilket behövs för att kunna klara av det hektiska riksdagsarbetet, säger Adlercreutz.

Europaminister Adlercreutz besöker Europaparlamentet

Europa- och ägarstyrningsminister Anders Adlercreutz besöker Europaparlamentet i Strasbourg i Frankrike den 21–22 november. Ministern träffar bland annat företrädare för Europaparlamentets presidium, ordförande för politiska grupper i Europaparlamentet, EU-kommissionärer samt Europaparlamentariker och centrala tjänstemän från Finland.

”Finland stärker sitt inflytande på EU:s beslutsfattande. En viktig fråga som ofta får mindre uppmärksamhet är inflytandet uttryckligen på lagberedningen i Europaparlamentet. Under min resa kommer jag att träffa viktiga aktörer i kommissionen och parlamentet”, säger minister Adlercreutz.

I samband med Europaparlamentets plenarsammanträde kommer minister Adlercreutz att diskutera med parlamentets talman Roberta Metsola. På programmet står också möten med ordförande för politiska grupper i Europaparlamentet, bland annat ordföranden för Europeiska folkpartiets grupp Manfred Weber, ordföranden för gruppen Progressiva förbundet av Socialdemokrater i Europaparlamentet Iratxe García Pérez, vice ordföranden för gruppen Renew Europe Malik Azmani och medordföranden för gruppen De gröna/Europeiska fria alliansen Terry Reintke. Samtalsämnen är framför allt det kommande Europaparlamentsvalet och prioriteringarna för EU:s kommande femårsperiod (2024–2029).

Minister Adlercreutz diskuterar halvtidsöversynen av EU:s fleråriga budgetram och budgetkonsekvenserna av EU:s eventuella utvidgning med kommissionären med ansvar för budget Johannes Hahn. Med Europeiska kommissionens vice ordförande Maroš Šefčovič ska han diskutera bland annat EU:s konkurrenskraft och klimat- och energifrågor.

Minister Adlercreutz besöker också Finlands ständiga representation vid Europarådet i Strasbourg.

Minister Adlercreutz reser till Prag

Europa- och ägarstyrningsminister Anders Adlercreutz besöker Prag torsdagen den 16 november. På programmet står möten med Tjeckiens minister för Europafrågor Martin Dvořák och industri- och handelsminister Jozef Síkela. Dessutom deltar minister Adlercreutz i högnivåkonferensen Prague European Summit.

Med minister Dvořák ska minister Adlercreutz diskutera bland annat halvtidsöversynen av den fleråriga budgetramen, utsikterna för EU:s utvidgning, stärkandet av unionens konkurrenskraft och den inre marknaden samt rättsstatsfrågor. På agendan för diskussionen med minister Síkela står energifrågor i EU-sammanhang och främjandet av den gröna omställningen.

Vid konferensen Prague European Summit deltar minister Adlercreutz i en paneldiskussion om små och medelstora EU-medlemsländers roll i den europeiska integrationen.

Ministrarna med ansvar för EU-frågor inleder förberedelserna inför Europeiska rådets decembermöte och diskuterar EU:s vallagstiftning

Rådskonstellationen allmänna rådet sammanträder i Bryssel onsdagen den 15 november. Rådet inleder förberedelserna inför Europeiska rådets möte i december och diskuterar många andra aktuella frågor, såsom kommissionens arbetsprogram för 2024, rättsstatsfrågor, EU:s vallagstiftning och Spaniens begäran om ändring av förordningen om EU:s språkregler. Europa- och ägarstyrningsminister Anders Adlercreutz företräder Finland vid mötet.

Allmänna rådet inleder förberedelserna inför Europeiska rådets decembermöte genom att diskutera dagordningen för mötet. På Europeiska rådets dagordning står Ukraina, Mellanöstern, EU:s utvidgning, halvtidsöversynen av den fleråriga budgetramen, säkerhet och försvar samt yttre förbindelser.

”I diskussionen om kommissionens arbetsprogram betonar jag att EU måste återgå till en normalt fungerande inre marknad. Inre marknaden utgör grunden för hela EU och är en viktig styrka. Stora länders statliga stöd snedvrider marknaden på ett sätt som inte är gynnsamt för helheten”, säger minister Adlercreutz.

Allmänna rådet fortsätter den preliminära diskussionen om EU:s förberedelser inför en eventuell utvidgning. Avsikten är att analysera utvidgningens konsekvenser för EU:s politik, finansiering, institutioner och beslutsfattande. Europeiska rådet fastställer närmare ramar för diskussionen om EU:s framtid.

”Kommissionens nyligen offentliggjorda utvidgningspaket för diskussionen ett steg framåt. EU:s utvidgning är en stor framtidsfråga. Rättsstatsprincipen och bekämpningen av korruption är avgörande frågor i utvidgningsdiskussionen”, konstaterar minister Adlercreutz.

Ministrarna för en riktlinjedebatt om Europaparlamentets förslag till reform av EU:s valakt. Liksom Finland har många andra medlemsstater förhållit sig mycket avvaktande till parlamentets förslag. Förutom upprättandet av transnationella listor och processen med toppkandidater har också bland annat den föreslagna gemensamma valdagen (9 maj), det allmänna införandet av brevröstning och förslagets konsekvenser för de nationella vallagarna och valtraditionerna väckt oro. Det är inte möjligt att revidera EU:s valakt i enlighet med parlamentets förslag inför valet 2024.

Kommissionen lägger fram för rådet sitt arbetsprogram för 2024. Finlands huvudsakliga prioriteringar i arbetsprogrammet för 2024 är kommissionens meddelande om klimatmål för 2040, kommissionens meddelande om reformer och politiköversyn inför utvidgningen samt strategin för den europeiska försvarsindustrin.

Rådet får lägesrapporter om rättsstatsprincipen i Polen och om respekten för EU:s värden i Ungern. Vid mötet fattas inga beslut om sakinnehållet, och det är inte heller aktuellt att rådet fastställer sin ståndpunkt. Finland fortsätter på sin långsiktiga linje i rättsstatsfrågor och främjar rättsstatsprincipen och bekämpningen av korruption i EU. Demokrati, rättsstatens principer och grundläggande och mänskliga rättigheter är grunden för all verksamhet i EU.

Ministrarna tar också del av en lägesrapport om förbindelserna mellan EU och Storbritannien. Ministrarna kommer även att utvärdera framstegen avseende Spaniens begäran om att katalanska, baskiska och galiciska ska bli officiella språk i EU.

I rådskonstellationen allmänna rådet företräds medlemsländerna i huvudsak av sina ministrar med ansvar för EU-frågor. Allmänna rådet ansvarar bland annat för förberedelserna inför Europeiska rådets möten. Det ansvarar också för flera tvärpolitiska områden, till exempel för förhandlingarna om budgetramen och för EU:s utvidgning. Dessutom behandlar rådet frågor som rör rättsstatsprincipen.

Adlercreutz: Relationen mellan Finland och Estland är stark

Europa- och ägarstyrningsminister Anders Adlercreutz besökte Tallinn på måndagen. Värd för besöket var Estlands utrikesminister Margus Tsahkna. Under besöket diskuterades bland annat Finlands och Estlands fortsatta orubbliga stöd för Ukraina.

-Att fortsätta stöda Ukraina är centralt – det är Finlands entydiga linje. Det gäller både det militära och humanitära stödet samt stödet för återuppbyggnadsarbetet. Här diskuterade vi möjligheten att engagera näringslivet. Också våra företag kan spela en roll i det arbetet, säger Adlercreutz.

-Relationen mellan Estland och Finland är stark och när vi nu formellt är allierade i NATO kan vår relation fördjupas och utvecklas ytterligare.

Även gasröret mellan Finland och Estland berördes, och det gemensamma arbetet för att få fram alla fakta i fallet.

-Röret kommer att vara ur bruk en tid framöver, och samarbetet kring utredningen fortsätter. Samtidigt består behovet av ett fungerande energisamarbete mellan våra länder. Det är något vi ska fortsätta utveckla.

Även EU:s utvidgning diskuterades. I diskussionen betonade Adlercreutz att det inte är en fråga om ifall EU kommer att utvidgas, utan om hur och när det sker.

-Länderna i gråzonen är idag i en ohållbar situation. Ryssland använder sitt inflytande till att försöka destabilisera och motverka att fler länder närmar sig unionen. EU:s utvidgning är idag i allra högsta grad en säkerhets- och geopolitisk fråga, säger Adlercreutz.

Adlercreutz: Dags för Ungern att ratificiera Sveriges Nato-medlemskap

Denna vecka samlades europaministrarna till rådsmöte i Luxemburg, där Finland representerades av europa- och ägarstyrningsminister Anders Adlercreutz

Inför mötet kom nyheten att Turkiets president Erdoğan bestämt att Sveriges NATO-ansökan förs till det turkiska parlamentet. Nyheten väckte intresse också utanför själva mötet. Det är bara Turkiet och Ungern som ännu inte godkänt Sveriges ansökan om att bli medlem i försvarsalliansen.

– På mötet passade jag på att påminna min ungerska kollega på plats att det nu är dags att skynda sig om Ungern inte vill bli sist i att ratificera Sveriges medlemskap, säger Adlercreutz.

Sveriges NATO-medlemskap är den enskilt viktigaste säkerhetspolitiska frågan för Finland just nu.

– Finlands medlemskap i NATO är komplett först när vår närmaste partner Sverige också är medlem.

På mötet diskuterades även bland annat EU:s utvidgning. Adlercreutz lyfte fram vikten av att processerna gällande utvidgningen ska vara noggranna och slutföras så att alla öppna frågor löses.

– Frågan är inte om EU kommer att utvidgas, utan när det sker. Vi har sett hur länderna i EU:s gränszon konstant lever under det ryska hotet, och man kan lugnt konstatera att EU:s utvidgning i högsta grad också är en säkerhetspolitisk fråga