Adlercreutz: Sametingslagen godkändes – ett historiskt steg för de samiska rättigheterna

– Det här är en historisk dag – sametingslagen är äntligen godkänd. Efter över ett decennium av arbete har vi nu nått i mål. SFP:s långsiktiga och målmedvetna arbete för samernas mänskliga rättigheter har gett resultat. Idag gläds vi tillsammans med samerna, säger SFP:s ordförande, undervisningsminister Anders Adlercreutz.

– Beslutet är ett viktigt steg framåt för samernas rättigheter och stärker det samiska folkets självbestämmande i frågor som rör dem själva, säger Adlercreutz.

SFP har konsekvent arbetat för en reform av sametingslagen sedan lagförslaget lades fram av justitieminister Anna-Maja Henriksson år 2014. I regeringsförhandlingarna 2023 var det SFP som säkerställde att sametingslagens förverkligande skrevs in i regeringsprogrammet. Idag den 19 juni godkände riksdagen den nya lagen.

– Det handlar om att Finland som rättsstat tar ansvar för att följa de internationella människorättsåtaganden vi förbundit oss till. Genom dagens beslut möter vi nu de upprepade anmärkningar som kommit från FN-organ, säger Adlercreutz.

– Det här är ett erkännande av det samiska folkets rätt till självstyre i enlighet med Finlands grundlag. Jag är stolt och glad över att vi i dag kunnat fatta det här beslutet, säger Adlercreutz.

Under Svenska folkpartiets partidag i Vasa 14 -15.6.2025 fattades även beslut om att Svenska folkpartiets namn nu också officiellt finns på de tre samiska språken, på enaresamiska Suomâ ruátálâš aalmugpiäládâh, på skoltsamiska Lääʹdd ruõcclaž meerpeällõk och på nordsamiska Suoma-ruoŧŧelaš álbmotbellodat.

Adlercreutz fortsätter leda SFP

Svenska folkpartiet har gett Anders Adlercreutz fortsatt förtroende som partiordförande under partidagen i Vasa den 14–15 juni. Adlercreutz har lett partiet i ett år.

– Jag är ödmjukt tacksam över partidagens fortsatta förtroende. Vårt parti behövs och vår politik behövs. I ett polariserat politiskt klimat är vår roll som ett konstruktivt, brobyggande parti viktigare än någonsin. Vi ska föra en politik som gör Finland bättre, säger Adlercreutz.

Under partidagen godkändes även Svenska folkpartiets nya partiprogram, som arbetats fram under de senaste åren.

– Nu är det knappt två år kvar till nästa riksdagsval. Framför oss ligger dessutom ett valfritt år. Den här tiden ska vi utnyttja maximalt. Det partiprogram som godkändes denna helg är vår vision för Finland. Det är en vision som kräver åtgärder, som kräver idéer och som ska förverkligas i praktiken. I grunden handlar politik alltid om kunna samarbeta och hitta de lösningar som för samhället vidare, säger Adlercreutz.

Till vice ordförande för SFP valdes Sandra Bergqvist, Cecilia Ehrnrooth och Ramieza Mahdi.

Adlercreutz på SFP:s partidag i Vasa: Finland behöver ett starkt SFP

Svenska folkpartiets samlas till partidag i Vasa den 14-15 juni. SFP:s ordförande, undervisningsminister Anders Adlercreutz betonade i sitt linjetal den roll SFP spelar i den finländska politiken och den möjlighet SFP som ett liberalt, borgerligt parti har att nå ut till allt fler.

– Vi ser nya, värdebaserade motsättningar – mellan öppenhet och rädsla, mellan samarbete och konfrontation, mellan frihet och kontroll. Människor inte bara tycker olika utan känner också misstro och ilska mot varandras åsikter, säger Adlercreutz.

– När politiken blir en känslomässig kamp istället för en rationell dialog, då förlorar vi förmågan att lyssna. Vi förlorar förmågan att kompromissa och bygga saker tillsammans. Det som varit styrkan i vårt samhälle, säger Adlercreutz.

– Därför behöver Finland ett parti som är nyfiket och tar fram lösningar, som inte gräver ner sig i skyttegravar eller förfaller till populism. SFP bär ansvar också när tiderna är svåra. Finland behöver ett starkt SFP, säger Adlercreutz.

I sitt tal lyfte Adlercreutz även upp att behovet av att grunda en författningsdomstol i Finland.

– Det att ordförandeskapet i grundlagsutskottet blivit en politisk spelknapp är ett bevis på att utskottet ses som en politisk aktör. Det här är inte bra, vi behöver ett grundlagsutskott men också en eftergranskning, där laglärda, formellt frånkopplade från dagspolitiken, skulle granska lagförslagen, säger Adlercreutz

– Därför behöver Finland en författningsdomstol – grundlagen ska inte utnyttjas för att främja politiska syften, säger Adlercreutz.

Fri rörlighet och krisberedskap i fokus under nordiskt ministermöte

SFP:s ordförande, undervisningsminister och minister för nordiskt samarbete Anders Adlercreutz, välkomnade sina nordiska kollegor till Helsingfors den 10–11 juni för samarbetsministrarnas sommarmöte. Adlercreutz stod värd för mötet inom ramen för Finlands ordförandeskap i Nordiska ministerrådet. Årets tema för ordförandeskapet är Ett enat och starkt Norden, och under mötesdagarna låg fokus särskilt på beredskap i krissituationer.

– Fungerande beredskap handlar inte bara om att stärka vårt militära försvar utan också om att bygga upp ett starkare civilt försvar i hela Norden. Det är avgörande att vi förstår vad olika typer av krissituationer kräver och hur vi ska agera tillsammans, säger Adlercreutz.

I linje med temat besökte ministrarna det civila skyddsrummet i Havshagen. Där presenterades Helsingfors räddningsverks verksamhet och Finlands expertis inom krisberedskap.

Ministrarna höll även möte på Sveaborg tillsammans med Gränshinderrådet, med särskilt fokus på den fria rörligheten.

– Gränshinderrådets arbete handlar om att göra det så smidigt som möjligt för nordiska medborgare att leva och verka i hela Norden, säger Adlercreutz.

– Ett viktigt beslut vi fattade var att göra identitetsmatchning till en prioritet i det nordiska samarbetet. Det innebär att det ska bli enklare för medborgare att använda sina nationella e-legitimationer för att få tillgång till digitala tjänster i andra nordiska länder. Det här är ett konkret sätt att göra nordbornas vardag smidigare, säger Adlercreutz.

 

Bild: Markku Pajunen

Fnurra på tråden om yrkesutbildningen

I en artikel (HBL 7.6) skriver Bille Sirén att jag motiverar besluten om att yrkesskolornas finansiering minskas med 120 miljoner med att antalet examina sjunkit, trots tidigare ökade satsningar.

Det stämmer inte. Så säger jag inte i intervjun. Jag säger inte heller att vi skulle dra in misslyckade satsningar från förra perioden. Den förra regeringens satsning på extra anslag för att anställa lärare inom yrkesutbildningen tog, helt som förra regeringen planerat, slut efter 2022. Andra ökningar bestod.

Sirén blandar ihop två saker: nedskärningen på 120 miljoner som trädde i kraft 2025, och den kostnadsneutrala ändringen av finansieringsmodellen, som träder i kraft vid ingången av 2026.

Jag motiverar själva reformen av finansieringsmodellen, grunden för hur den offentliga finansieringen för yrkesutbildningen fördelas, med det vi vet om hur antalet studerande i förhållande till antalet examina utvecklats: Ökade satsningar har inte lett till fler examina, utan tvärtom. Därför ändras tyngden på koefficienterna som bestämmer finansieringen. Antalet studeranden får mindre tyngd, och studieprestationer, fortsatta studier vid högskola och sysselsättning efter examen, får en större tyngd.

Detta gör vi för att vända den trend som pågått de senaste åren – att antalet studeranden ökar, men antalet examina minskar.

Det som däremot är en rent fiskal nedskärning är anpassningen på 120 miljoner som förverkligades i finansieringen för 2025. Besluten bakom nedskärningen hänför sig till ramrian våren 2024. Den betyder att den totala finansieringen 2025 är 2,1 miljarder, lite mindre än 2024 men lite över nivån 2023. Det är inte en strukturell ändring av finansieringsmodellen.

Vi försöker begränsa nedskärningens inverkan. Den riktas så att studerandeåren för studerande som redan har en examen minskas från cirka 66 000 till 55 000. Det betyder att läroinrättningar med få studerande som studerar sin andra eller tredje examen ser en mindre minskning av anslagen.

Tanken är att inbesparingen inte ska riktas mot dem som omfattas av läroplikten. Hur väl det lyckas är beroende av operativa beslut på skolnivå. Eftersom resurserna till stora delar, av förståeliga effektivitetsskäl, är delade, är det säkert svårt att undvika att inbesparingarna syns i de läropliktigas vardag.

Avslutningsvis: HBL skriver att ”yrkesskolorna förlorar en betydligt större bit av kakan jämfört med grundskolor och gymnasier”. Den formuleringen låter förstå att finansieringen för gymnasier och grundskolor försvagas. Det stämmer inte. Under regeringsperioden stärker vi finansieringen för grundskolan med 200 miljoner på årsbasis. Vi förbättrar stödet för lärandet under hela skolstigen. En anpassning riktas mot yrkesutbildningen men samtidigt utvecklas den på flera fronter i syfte att stärka möjligheterna att få en gedigen yrkeskompetens och möjligheterna att studera vidare på tredje stadiet.

Grundlagsutskottet godkänner sametingslagen – SFP:s långsiktiga arbete ger resultat

Efter åratal av arbete har riksdagen äntligen nått en överenskommelse om sametingslagen. Grundlagsutskottet godkände onsdagen den 4 juni sitt betänkande om en revidering av sametingslagen. Tidigare försök att reformera sametingslagen för att garantera ursprungsfolkets självbestämmanderätt har inte nått hela vägen fram.

– Dagens beslut innebär att SFP:s långvariga och målmedvetna arbete för samernas mänskliga rättigheter nu bär resultat, säger SFP:s ordförande, undervisningsminister Anders Adlercreutz.

Sametingslagen antogs av Finlands riksdag år 1995 och ett lagförslag om förnyande av sametingslagen gavs första gången till riksdagen år 2014 av SFP:s dåvarande justitieminister Anna-Maja Henriksson.

– SFP har konsekvent under alla år arbetat för samernas mänskliga rättigheter. Det var SFP som såg till att sametingslagen togs in i regeringsprogrammet och att lagförslaget gavs till riksdagen år 2023, säger Adlercreutz.

– Nu möter vi äntligen de anmärkningar som Finland upprepade gånger fått av olika FN-organ som övervakar efterlevnaden av internationella avtal om mänskliga rättigheter, säger Adlercreutz.

Adlercreutz är glad att grundlagsutskottet nått ett resultat. Förslaget grundlagsutskottet för vidare är i enlighet med regeringens proposition, där de två justeringarna som gjordes stärker individens rättsskydd. Regeringens förslag till ny sametingslag bottnar i det lagförslag som kanslichef Pekka Timonen gjorde under den förra regeringsperioden och som utarbetats i samarbete med Sametinget.

– Enligt Finlands grundlag har samerna självstyrelse i frågor som gäller språk och kultur i sitt hembygdsområde. Nu förnyar vi sametingslagen på ett sätt som Sametinget själv omfattar, säger Adlercreutz.

Ta vara på sommaren

Ett läsår har igen gått till ända. Ett läsår som förhoppningsvis förde med sig en hel del framgångar och nya insikter – men som säkert också innehöll några motgångar eller stunder som kändes svåra. Så brukar det nämligen vara. Samtidigt är det ofta så, att det som känns som en stor motgång senare kanske inte var så enorm. Vårt perspektiv ändras ofta med tiden. Vi behöver både med- och motgångar, lätta saker och utmaningar för att lära oss och växa.

Det fanns säkert också uppgifter som kändes omöjliga i början av skolåret – och som idag känns självklara. Det som var obekvämt och främmande vid första anblicken är nu hur ofarligt som helst. Det är ju så här vi lär oss saker. Steg för steg, och plötsligt blir det omöjliga helt möjligt. Dessa insikter är viktiga, inte bara för det vi lär oss i skolan utan också för livet utanför skolans väggar. Att lära sig, att växa och att mogna som människa – det är ingenting som slutar när man går ut från skolans dörrar, det är en process som pågår hela livet.

Den finländska skolan är en stor orsak till att Finland enligt de flesta mätare hör till de bästa platserna på jorden. Det är lätt att hitta saker som fel, i både stort och smått, men det är viktigt att ibland också reflektera över att vi i jämförelse med nästan vem som helst har det väldigt bra. Det här ska förstås inte stoppa oss från att hela tiden sträva till att lösa de problem vi ser, att hitta sätt att komma åt de utmaningar vi möter. För man kan alltid bli bättre. Alltid.

Skolan handlar också om så mycket mer än bara den kunskap vi tar in under skoldagen. Skolan handlar om samvaro, om att lära sig umgås med andra och att lära sig saker om sig själv när man är tillsammans med andra. Vi behöver både lek och allvar, vi behöver röra på oss och ha pauser också för hjärnan.

I det här spelar förstås sommarlovet en viktig roll. Vi har ett långt sommarlov i Finland, ett sommarlov som i början kan kännas oändligt långt – men som ändå ofta känns kort när höstterminen plötsligt är här igen. När man blir äldre går tiden fortare sägs det, och dessvärre har man ofta kortare sommarledighet när man blir vuxen också. Kanske det bara är därför sommaren verkar gå snabbare nu i vuxen ålder?

Ta vara på sommaren. Upptäck, lata dig, läs, umgås och gör sådant som får dig att må bra. I Finland för sommaren med sig ljusa nätter, och förhoppningsvis också varma, sköna dagar. Allt det ska vi ta tillvara. Och även om varken du eller jag kan bestämma allt här i världen, så finns det något som vi alla kan göra – och det är att välja hur vi bemöter andra. Du känner säkert igen det goda humöret som smittar av när du träffar någon som hälsar på dig med ett glatt leende? Här har vi alla en uppgift: hälsa och sprid gott humör – både idag, under sommaren och sen när skolan börjar igen i augusti.

Jag önskar dig ett riktigt skönt sommarlov!

Det räcker inte med fina ord – nu vi behöver konkret handling

Idag har undervisningsministeriet lanserat Utvecklingsprogrammet för likabehandling och jämställdhet inom utbildningen. Programmet innehåller tio åtgärdspunkter och erbjuder verktyg för att främja likabehandling och icke-diskriminering samt att motverka rasism inom utbildningssystemet. 

– Åtgärderna lyfter fram centrala utmaningar i vårt utbildningssystem och presenterar konkreta förslag på hur vi kan bemöta dem. Vi vill bland annat motverka könsstereotyper och trakasserier samt bryta könssegregeringen inom gymnasie- och yrkesutbildningen, säger undervisningsminister och SFP:s ordförande Anders Adlercreutz. 

– Genom programmet vill vi också nå ut till familjer med invandrarbakgrund och se till att hela familjen känner sig delaktig och välkommen i skolgemenskapen. Genom att visa hur ett gott samarbete mellan hem och skola kan fungera, vill vi stärka familjernas engagemang och delaktighet i barnens skolgång, säger Adlercreutz. 

Åtgärderna fokuserar också på att öka medvetenheten om den rasism och den diskriminering vi har i samhället. Genom fortbildning för lärare och andra inom utbildningssektorn ska man utveckla metoder som stärker jämställdhet och likabehandling. Programmet ska även kartlägga hur barn och unga själva upplever dessa frågor.

– Jag är också glad över att vi inom ramen för programmet har möjlighet att fokusera på arbetet mot  mobbning inom den grundläggande utbildningen. Personer med invandrarbakgrund och hbtqi-personer mobbas mer  än andra.Det räcker inte med fina ord – nu behöver vi konkret handling, säger Adlercreutz.

Viktiga utbildningssatsningar i regeringens tilläggsbudget

Regeringen har idag 28.5 lämnat sin andra tilläggsbudget för 2025 till riksdagen. Under vårens halvtidsöversyn togs beslut om flera viktiga satsningar som nu får finansiering i den andra tilläggsbudgeten för det här året.

SFP:s partiordförande, undervisningsminister Anders Adlercreutz är glad över tilläggssatsningarna på språkundervisningen i svenska eller finska som andraspråk för elever med ett annat modersmål. Nu realiseras en ytterligare satsning på åtta miljoner euro för utveckling av undervisningen.

– Med hjälp av tilläggssatsningen kan vi försäkra oss om att undervisningen når de elever som faktiskt har nytta av den och försäkra oss om att alla elever får tillräckliga färdigheter i svenska och finska. Språkkunskaper är av stor vikt för att klara sig i det framtida arbetslivet och i fortsatta studier. Det är också en helt central fråga med tanke på lyckas integration. Tilläggsanslaget gör det även möjligt att pedagogiskt utveckla språkundervisningen i svenska eller finska som andraspråk och utveckla enhetliga metoder för att följa upp och utvärdera elevernas språkkunskaper, säger Adlercreutz.

Infrastruktursatsningar i Nyland och Österbotten

I förslaget till regeringens tilläggsbudget ingår trafikprojekt i både Nyland och Österbotten.

Sträckan Mjölbolsta-Svartå på riksväg 25 får en fullmakt på 17 miljoner euro och ett tilläggsanslag på 0,5 miljoner euro. Säkerheten på vägsträckan har länge varit ett orosmoment och nu förbättras den genom att vägavsnittet får en mittremsa.

Som en del av paketet för att främja västkustens konkurrenskraft görs det också förbättringar på stamväg 68 på sträckan mellan Edsevö–Jakobstad. Det föreslås att fullmakten höjs med 2 miljoner euro till 9,5 miljoner euro för att kunna slutföra fas 3 i projektet.

– Satsningarna på infrastruktur är viktiga dels för att öka säkerheten och smidigheten på vägsträckorna, men också för att se till att vi kan trygga förutsättningarna för näringslivet och företagande i olika delar av landet, säger SFP:s partiordförande, undervisningsminister Anders Adlercreutz