Adlercreutz: I höst försvinner mobilerna från klassrummen

/0 Kommentarer/i , , , , /av

Idag har riksdagen godkänt lagändringen som förbjuder användning av mobiltelefoner under lektionerna. Lagändringen träder i kraft till skolstarten i höst. Samtidigt ges skolorna möjlighet att genom sina ordningsregler också begränsa användningen av mobiler under raster. Lagen gör det dessutom obligatoriskt för skolor att ha ordningsregler som gäller användningen och förvaringen av digitala enheter under hela skoldagen.

– Jag är glad att regeringen nu får den här viktiga lagen i mål. Genom lagen ger vi eleverna bättre möjligheter att koncentrera sig på undervisningen och lärarna de verktyg de behöver för att skapa en arbetsro som gynnar inlärningen, säger undervisningsminister och SFP:s ordförande Anders Adlercreutz.

Lagändringen innebär inte att de digitala verktygen försvinner från skolorna. Tvärtom kommer teknologin fortsättningsvis vara en naturlig del av undervisningen i enlighet med läroplanen. Syftet är att få bort det störande och okontrollerade mobilanvändandet som stör inlärningen.

– Skolan är inte bara en plats där man lär sig kunskap. Det är också en plats där man utvecklar sina sociala färdigheter. Med blicken fäst vid skärmen blir det svårare att umgås med andra. Därför vill vi ge eleverna bättre möjligheter till meningsfull samvaro under skoldagen, säger Adlercreutz.

Forskning visar att en måttlig användning av digitala resurser kan stödja lärandet, men överanvändning leder till minskad koncentrationsförmåga. Adlercreutz hoppas därför att lagändringen inte bara förbättrar arbetsron utan också bidrar till bättre studieresultat och även ett ökat intresset för läsning.

– Vi vuxna måste också inse att vi är förebilder. Även vi behöver se den här lagändringen som en påminnelse om att lägga bort telefonen är nyttigt för oss alla, säger Adlercreutz.

Läsning ger så mycket mer än kunskap

/0 Kommentarer/i , , /av

I dag uppmärksammas Världsbokdagen. Samtidigt pågår den nationella Läsveckan, som i år lyfter fram temat ”Hitta läsglansen”, med uppmaning för alla att hitta glansen i att läsa. Ett tema som känns viktigt, då vi ser en oroande utveckling där allt fler ungas läsförmåga försämras.

– För att alla barn och unga senare i livet ska ha likvärdiga möjligheter, är det avgörande att de får en stark grund i läsning. Goda inlärningsresultat korrelerar kraftigt med god läsförståelse och lässmidighet.  En god läsförmåga är en nyckel till att kunna delta aktivt i samhället, säger Anders Adlercreutz, SFP:s ordförande och undervisningsminister.

– Det som oroar mig särskilt är att det är barnen som redan har det svårast som halkar efter mest när det gäller läsning. Vi måste se till att alla barn får den stöd och de resurser de behöver för att utveckla sin läskunnighet, fortsätter Adlercreutz.

En ny rapport från Läscentrum visar att barn som växer upp i hem där vuxna visar intresse för läsning och där böcker är en naturlig del av vardagen, utvecklar en starkare läsförståelse. Det i sin tur påverkar barnens lärande och personliga utveckling positivt, både i skolan och senare i livet.  Därför är det viktigt att vuxna läser med barnen, att skolorna avsätter tid för läsning, och att böcker finns lättillgängliga – i hemmet, i klassrummet och på biblioteket.

– Att läsa handlar inte bara om att ta in kunskap. Det kan också vara ett sätt att slappna av, vila ut eller helt enkelt varva ner. Läsningen tränar vår koncentration och vårt tålamod. Att hitta sin egen läskänsla kan ta tid och ibland känns det som att den tiden inte finns. Men det är ofta just i de mest stressiga stunderna som vi behöver en bok som mest, avslutar Adlercreutz.

Undervisningsminister Adlercreutz deltog i ett toppmöte för undervisningsministrar och lärarorganisationer

/0 Kommentarer/i , , , , , , , /av

Undervisningsminister Anders Adlercreutz reste den 24–25 mars till Reykjavik för att delta i ett internationellt toppmöte för undervisningsministrar och lärarorganisationer, International Summit on the Teaching Profession 2025 (ISTP).

ISTP samlar undervisningsministrar från ledande länder inom utbildning och utbildningsfackliga representanter för att diskutera frågor som rör utvecklingen av utbildningen. Mötet ordnas en gång om året i samarbete mellan OECD, den internationella paraplyorganisationen för lärarorganisationer Education International och det värdland som utsetts till arrangör av mötet. Årets toppmöte ordnades på Island och var det femtonde ISTP-mötet i ordningen.

Huvudteman för mötet var 1) småbarnspedagogik av hög kvalitet, 2) stödjande av lärare i arbetet med att främja jämlikhet och välfärd samt 3) lärarnas metoder för att engagera unga att bli aktiva samhällsmedlemmar. Ministern höll ett anförande vid de sammanträden som behandlade de två förstnämnda temana.

Minister Adlercreutz betonade behovet av att effektivisera åtgärderna för att avhjälpa bristen på personal inom småbarnspedagogiken. I Finland har man till exempel ökat antalet nybörjarplatser inom högskoleutbildningen för lärare inom småbarnspedagogik. En kompetent och engagerad personal och ett starkt pedagogiskt ledarskap är förutsättningar för att ordna högklassig småbarnspedagogik.

Minister Adlercreutz talade också den 25 mars vid ett evenemang ordnat av Nordiska lärarorganisationers samråd NLS om behoven av att utveckla finansieringssystemen för utbildning i Norden.

Under resan hade ministern även enskilda möten med undervisningsministrar från olika länder. Han träffade kolleger från bland annat Storbritannien, Singapore, Nya Zeeland, Chile, Danmark och delstaten Sydaustralien.

Kommunen ska nu fokusera på livskraft och bildning 

/0 Kommentarer/i , , , , , , , , , , , /av

När vi gick till val för fyra år sedan såg kommunerna annorlunda ut. Visst, vi visste att social- och hälsovårdsreformen var på kommande. Men den stora förändringen var inte ännu verklighet. 

Idag är vi i en annan situation. Vården åkte iväg till välfärdsområdet  och kommunerna blev kvar med två primära byggstenar: livskraft och bildning. 

Inom båda dessa sektorer står Kyrkslätt mitt i en stor förändring. Vi har stora industrietableringar på gång och det planeras stort både i kommunens centrum och längre bort i till exempel Kantvik. 

Som arkitekt ser jag att vi här har fantastiska möjligheter till att skapa enastående miljöer. Men jag återkommer till det i en annan skrivelse. I denna text vill jag fokusera på skolans roll för livskraften. För kopplingen mellan dessa två – livskraft och bildning – är uppenbar. 

När jag i min roll som undervisningsminister besöker skolor eller talar med företagare runt om i landet, hör jag samma budskap om och om igen: utbildning och näringsliv behöver varandra. Att utveckla dem sida vid sida, som en integrerad helhet, är en av våra viktigaste uppgifter.

Livskraft uppstår inte ur tomma intet. Kommunernas beslut avgör om företag har verkliga möjligheter att växa och utvecklas. Det är kommunens ansvar att säkerställa att företag hittar kompetent arbetskraft, att infrastrukturen fungerar och att tillståndsprocesser löper smidigt utan onödig byråkrati. Utan kloka beslut försvinner jobben och tjänsterna tynar bort.

Det är lätt att säga att skattehöjningar kan trygga välfärden. Men i verkligheten är det arbete och företagande som skapar en hållbar framtid. Det är just därför jag lägger så mycket tid på att se till att utbildningen i framtiden ännu bättre motsvarar arbetslivets behov.

När jag tillträdde som undervisningsminister var det klart att vi måste korrigera kursen inom utbildningen. Finland ligger inte längre i världstoppen i PISA-undersökningarna. De sjunkande inlärningsresultaten är ett obestridligt faktum – men det är inte en oundviklig utveckling. Vi kan påverka situationen. Därför har vi under denna regeringsperiod beslutat att göra historiska investeringar i grundskolan. Dessa satsningar kommer att synas i varje kommun i Finland.

Vad gör vi då med denna tilläggssatsning på 200 miljoner euro? Vi stärker grunden. 

Vi får inte inbilla oss att baskunskaper som läsning, skrivning och räkning är självklarheter. Redan idag ser vi klart att alla unga inte besitter tillräckliga grundläggande färdigheter för att klara sig i andra stadiets utbildning eller i arbetslivet. Ett konkret steg för att möta denna utmaning är att vi inför tre extra årsveckotimmar i dessa ämnen i de längre klasserna. I höst kommer alltså eleverna i varje skola i Finland att få en starkare grund att stå på än för ett år sedan.

Jag har mött elever för vilka läsning är en daglig kamp. Jag har mött föräldrar som oroar sig för sina barns framtid. Att minska klyftorna i inlärning är därför en av mina viktigaste prioriteringar.

Den finländska skolans filosofi har alltid varit att varje barn och ungdom ska ha jämlika möjligheter att lyckas i livet. Vi håller fast vid den principen också genom dessa investeringar. Regeringen har befäst jämställdhetsfinansieringens nivå till 50 miljoner euro per år för att säkerställa att alla barn – oavsett bakgrund – får en rättvis start i skolan.

Jag vet att utbildning inte löser allt. Men en utbildning av hög kvalitet är den viktigaste grundbulten i kommunens livskraft. Arbetslivet förändras, och kommunerna har en central roll i att ge unga de färdigheter de behöver för att klara sig i denna föränderliga värld. Vi stärker grundskolan och gör yrkesutbildningen mer flexibel och arbetslivsanpassad – utan att kompromissa med kvaliteten.

En livskraftig kommun uppstår inte av en slump. Den skapas genom en serie kloka beslut. Den byggs upp genom långsiktigt och systematiskt arbete. Därför är det ett tungt ansvar som vilar på dem som väljs i det kommande kommunalvalet. 

Och speciellt viktigt är det, att det kommande fullmäktiget tar vara på de möjligheter som nu ges: att vi implementerar de extra årsveckotimmarna fullt ut, att vi kanaliserar pengarna för stödet i lärandet till skolorna och att vi tillsamman med eleverna för diskussioner kring användningen av mobiltelefoner i skolorna. Nästa höst försvinner de från lektionerna, men om deras användning under rasterna fattar man beslut tillsammans, i skolan. 

Nästa period är viktig för Kyrkslätts livskraft. Och därför är det så viktigt att din röst hörs. 

Det är i kommunerna som Finlands framtid avgörs.

 

Anders Adlercreutz 

Undervisningsminister, partiordförande SFP



Finlands och Estlands gemensamma uttalande betonar vikten av utbildning och mediekompetens i AI-era

/0 Kommentarer/i , , , , /av

Undervisningsminister Anders Adlercreutz träffade Estlands undervisnings- och forskningsminister Kristina Kallas i Tallinn den 18 februari. Under besöket offentliggjordes ett gemensamt uttalande av Finland och Estland om digitalisering, mediekompetens och artificiell intelligens. Ministrarna diskuterade också dessa teman med olika experter och studerande.

Syftet med ländernas gemensamma uttalande är att understryka att artificiell intelligens, digitalisering och mediekompetens är viktiga medborgarfärdigheter som kontinuerligt behöver utvecklas. Enligt uttalandet är det viktigt att vara med och bestämma om hur artificiell intelligens ska användas och vilken roll den ska ha i Finland, Estland och Europa i framtiden. Det är viktigt att ledarskapet i dessa frågor är i våra egna händer.

– Utbildning har en central roll i digitaliseringen och utvecklingen av artificiell intelligens. Ju mer medvetna, utbildade och inkluderande vi är, desto starkare kan vi möta eventuella framtida utmaningar. Inom detta område vill Finland och Estland ligga i framkant, konstaterar minister Adlercreutz.

Det gemensamma uttalandet undertecknades vid det statliga gymnasiet Pelgulinna Riigigümnaasium i Tallinn. I samband med undertecknandet diskuterade ministrarna med de studerande om vikten av kritiskt tänkande, om resiliens och om de sociala mediernas roll i informationsmiljön.

Vid sitt enskilda möte diskuterade ministrarna bland annat en proposition som Finlands regering lämnat om elevernas användning av egna telefoner och andra mobila enheter i skolorna. Efter mötet träffade ministrarna experter i dessa frågor.

På programmet står också besök i vetenskapsstudion Rakett69 och vid Unicorn Squad, en hobbyklubb som lär ut kunskaper om teknik i synnerhet till flickor i åldern 8–12 år.

Bild: HTM, Raimo Roht.

Adlercreutz: Finländska vuxna världsbäst i läsning och räkning

/0 Kommentarer/i , , , /av

Finland klarar sig bäst i världen när det gäller de grundläggande färdigheterna att läsa och räkna. Det visar PIAAC-undersökningen (Programme for the International Acessment of Adult Competencies) som genomförts av OECD. Studien fokuserar på att granska den vuxna befolkningens färdigheter i läsning, räkning och problemlösning. Finland utmärkte sig med att resultaten förbättrats jämfört med 10 år tillbaka, då undersökningen genomfördes senast.

– Det lönar sig att satsa på de grundläggande färdigheterna – därför är regeringens beslut om att lägga till tre årsveckotimmar i modersmål och matematik så viktig, säger undervisningsminister och SFP:s ordförande Anders Adlercreutz. De satsningar vi gör på den grundläggande utbildningen under denna regeringsperiod, som till exempel stödet för lärandet, ger goda förutsättningar för våra barn och unga att förkovra sig och klara sig bra i livet.

PIAAC-undersökningen visar att de nordiska länderna alla rankas högt, inte bara när det gäller läsning, räkning och problemlösning, utan också när det gäller förtroende för andra människor. Finland ligger näst högst då man jämför hur vi litar på andra.

– Förtroendet är det finländska samhällets superkraft. Ju bättre grundläggande färdigheter man har i att hantera information, desto mer sannolikt har man också förtroende för andra. Det här visar hur centrala baskunskaperna är, inte bara för individen utan också för samhället stort. Jag är glad att Finland, och Norden, visar väg i hur man bygger välfungerande och trygga samhällen, säger Adlercreutz.

Mera information:

Specialmedarbetare Andreas Elfving, 050 310 0274

Pojkar, skola och jämlikhet

/1 Kommentar/i , /av

Dagens Helsingin Sanomat-artikel ”Skolan har skapat ett system där pojkar ses som misslyckade” sammanfaller med nyheten om att resultatet i det amerikanska presidentvalet har avgjorts till förmån för den kandidat som bäst lyckades vädja till det utanförskap som många unga män erfar. 

Arbetet för jämställdhet tog fart under 1960-talet av goda skäl. Sedan dess har vi tagit många steg framåt. 

Samtidigt  har världen förändrats på många sätt: vi lever mitt i en stor teknisk revolution och globaliseringen har rubbat mycket. Dessa förändringar har påverkat allas våra liv, men den största förändringen har kanske skett inom de mansdominerade yrkena, på arbetsplatserna och till en viss del i hur vi ser på de så kallade traditionella könsrollerna.

Dessa förändringar återspeglas nu i politiken och i samhället i stort . I skolan, i vår framtidsfabrik, ställs barn också inför allt större utmaningar.

De finska skolorna är inget undantag. När vi tittar på PISA-resultaten ser vi en växande klyfta mellan könen: flickorna klarar sig lika bra som tidigare. Däremot har pojkarnas inlärningsresultat sjunkit avsevärt. Samtidigt mår pojkarna mentalt bättre än flickorna som ofta lider av ångest och mental ohälsa.

Något i vår skola orsakar en större skillnad mellan flickor och pojkar än tidigare, både när det gäller hur de känner sig i skolan och hur de klarar sig i skolarbetet. 

Vi behöver en jämställdhetsrörelse i skolan som förmår se elever inte bara med beaktande av deras kön utan genom att frågor granskas ur många perspektiv.

Vi är alla oundvikligen olika. Vi har olika bakgrunder och olika erfarenheter. Vi behöver därför ett jämställdhetsarbete som ser mångfald – inklusive olika kön – som en tillgång. Kärnan i en sådan rörelse är en vilja att lyssna på olika perspektiv och en önskan att dra nytta av varje persons styrkor.

Det är denna typ av jämställdhet  som jag skulle vilja se det finska skolsystemet representera.

Harry Lunabba, som länge har studerat pojkars psykiska liv och skolupplevelser, intervjuades för artikeln i Helsingin Sanomat. När jag talade med honom för några år sedan betonade han att pojkar inte har tillräckligt med möjligheter till djupgående interaktion med vuxna. Med tanke på hur till exempel tiden vi tillbringar framför våra telefoner ökat tror jag inte att situationen i det här hänseendet gått mot det bättre. 

Lägg därtill den oro som forskningen ger uttryck för, nämligen att algoritmerna i hög grad riktar innehållet efter användarens angivna kön.  Det står klart att det gör finns en risk för ökat utanförskap och segregering.

Det är ett medicinskt faktum att pojkar utvecklas senare än flickor. Detta är inte en anomali, utan något som helt enkelt måste beaktas i skolan. Som Lunabba säger: ”…på högstadiet kan det vara svårt för många pojkar att själv styra sin egen skolgång, vilket innebär att de skulle ha nytta av en undervisning där läraren ger klara direktiv”.

Traditionellt sett har man kanske tänkt att man hanterar pojkar via handling och exempel, flickor via diskussion. Personligen tänker jag att alla barn och ungdomar förtjänar både och. 

En av skolans centrala uppgifter är att lära barn och ungdomar att möta varandra med empati. Detta kräver att de också får erfara möten som präglas av empati, av att vi föregår med gott exempel.

Vi vuxna har ett ansvar att främja den jämlikhet som behövs i denna tid – en jämlikhet där alla känner sig uppskattade och hörda, oavsett kön.

Som pappa till fyra pojkar och en flicka och som undervisningsminister hoppas jag att de finländska skolorna i sitt jämlikhetsarbete lyckas se alla olika elevers varierande behov. 

Där har vi alla förutsättningar att lyckas. Slutresultatet faller inte på våra lärare. De är vår skolas centrala styrka, men de behöver en aktiv samhällelig diskussion som stöd för sitt arbete. 

Undervisningsminister Adlercreutz: Skolan är till för att man ska lära sig och umgås, inte sitta och stirra på en skärm

/0 Kommentarer/i , , , , /av

Lagen för att begränsa användningen av mobiltelefoner i skolorna går framåt. Även om många skolor idag på frivillig väg i samarbete med eleverna har kunnat begränsa användningen av mobiltelefoner under skoltid så har ett klart stöd i lagstiftningen saknats. Nu justeras lagen så att det här blir möjligt.

– Under lektionstid ska man inte sitta och stirra på sin mobiltelefon. Visst kan telefoner användas i undervisningen, det är en sak, men utöver det hör mobiltelefoner inte hemma i klassrummet, säger SFP:s ordförande, undervisningsminister Anders Adlercreutz.  

– Mobiltelefonerna tar idag upp en för stor del av ungas, och också många vuxnas, vardag. Speciellt i skolan behöver vi ha klara regler för vad som är acceptabelt, säger Adlercreutz. Lagstiftningen har fallit efter verkligheten, men nu åtgärdar vi det här.

Inlärningsresultaten i den finländska skolan går åt fel håll. Läsningen har blivit sämre, och forskning visar att en del av orsaken kan härledas till en överanvändning av mobiltelefoner. 

– När information fladdrar förbi och tiden man engagerar sig med en sak är några sekunder, så förlorar man till sist förmågan att koncentrera sig och ta till sig kunskap, säger Adlercreutz. 

– Skolan är också till för att man ska lära sig att hantera sociala situationer och umgås med andra. Det gör man inte om man sitter och stirrar på en telefon, säger Adlercreutz.

Anders Adlercreutz har presenterat ett lagförslag som innebär att användningen av mobiltelefoner i skolorna begränsas. Lagförslaget är nu ute på utlåtanderunda. Om allt går som planerat kan lagen träda i kraft inför läsåret som börjar hösten 2025.

Mera information: Specialmedarbetare Andreas Elfving, tel. 050 310 0274

Om att läsa och förstå – ”den finländska grundskolan är en verklig framgångssaga”

/0 Kommentarer/i , , , /av

Den finländska skolan har ett väldigt gott rykte och av goda skäl. Vi har en bra grundskola i Finland.

Orsakerna är säkert många och har att göra med traditioner och kultur, men en helt avgörande faktor är också vår kunniga och motiverade lärarkår.

Det är rätt ovanligt internationellt sett att det krävs en magisterexamen för att få undervisa i grundskolan.

Vår lärarutbildning håller dessutom hög klass. På den internationella lärardagen som firades den 5 oktober, fick vi alla orsak att visa uppskattning till våra lärare, både gamla och nya.

Länge var Finlands resultat i de internationella Pisaundersökningarna på topp globalt, och det är de fortfarande. Finlands resultat har ändå sjunkit.

Den senaste undersökningen är från år 2022 och visade på en fortsatt sjunkande trend. I samband med den har Jyväskylä universitet analyserat resultatet speciellt för elever med invandrarbakgrund.

Resultaten för elever med invandringsbakgrund har gått ner, om än mindre än för den övriga befolkningen. Skillnaderna mellan elever med invandringsbakgrund och övriga har alltså minskat en aning, men fortfarande lämnar resultaten mycket i övrigt att önska.

Resultatet skapade en hel del diskussion som inte till alla delar varit objektiv och saklig.

Rubriker som antyder att grupper av elever inte har färdigheter som krävs för att man ska klara sig i samhället är alltså i bästa fall grovt missvisande och värsta fall rent illvilliga. Därför vill jag poängtera några saker:

Det spelar en roll hur länge man har bott i Finland. Det är självklart att ett barn som bott här i två år inte är lika språkkunnigt som någon som bott här i tolv år.

När man ser på första generationens invandrare är båda alternativen möjliga i Pisatestet.

Barnen som deltagit i testet har alltså bott olika länge i Finland. Språkkunskaper byggs över tid, och vi måste ge barnen det stöd de behöver för att utvecklas och lyckas.

De största faktorerna för elevernas resultat är läskunnighet och socioekonomisk bakgrund. Att vara invandrare innebär inte i sig att man presterar sämre.

Och vare sig det finns 5 procent eller 50 procent elever med invandrarbakgrund i en skola påverkar det inte övriga elevers resultat. Däremot kan det försvåra inlärningen av finska eller svenska eftersom nationalspråkens ställning då lätt är svag i skolans vardag.

Därför är det så viktigt att arbeta mot segregation. Och det är därför som vi satsar 50 miljoner euro per år för den så kallade jämställdhetsfinansieringen. Kommunerna har här ett viktigt ansvar i att fördela resurserna rätt.

Resultaten som nu analyserats kommer alltså från år 2022, medan undervisningsministern ännu hette Li Andersson och den förra regeringen satt vid makten.

Den sittande regeringen har fått utstå mycket kritik, men resultaten visar på att vi gör rätt saker i skolan just nu.

Vi ökar antalet veckotimmar i läsning och matematik i lågstadiet. En fullständigt avgörande faktor för all inlärning är att de grundläggande kunskaperna är i skick.

Kan man inte läsa och skriva är det svårt att ta till sig ny information. Vi förnyar också stödet för inlärningen och strävar till att öka andelen barn med invandrarbakgrund som deltar i småbarnsfostran.

Regeringen gör satsningar på ungefär 200 miljoner på vår grundskola. Det är mycket pengar i en tid av svåra inbesparingar.

Den finländska grundskolan är en verklig framgångssaga.

Jag vågar gå så långt att jag påstår att den är orsaken till att vi idag lever i ett av världens bästa länder, om inte det bästa.

Våra skolor förtjänar rätt resursering och arbetsro, och alla elever förtjänar det stöd de behöver, oberoende av bakgrund.

Jag är glad över förmånen att nu få vara med och utveckla denna finländska kronjuvel — jag är övertygad om att vi är på rätt väg.

Publicerad i Åbo Underrättelser 11.10.2024

Adlercreutz: Vi behöver ett företagardiplom på andra stadiet. 

/0 Kommentarer/i , , , , , /av

– Attityden kring företagande är på klar uppgång. Det är dags att det också syns i undervisningen. Vi behöver ett företagardiplom på andra stadiet. 

Det tycker Anders Adlercreutz, riksdagsledamot och ordförande för Svenska riksdagsgruppen. 

– Organisationer som Ung företagsamhet (UF)   har vuxit kraftigt de senaste åren. I riksdagens Finansutskott har vi flera år kunnat stärka finansieringen för företagarfostran.  Förra året deltog nästan 5000 elever i programmet. Företagande är plötsligt en möjlig bana för allt fler ungdomar. Och även om man inte själv tänker gå in på en företagarbana ger program som UF eleverna viktiga färdigheter för det kommande studie- och arbetslivet. 

Adlercreutz anser, att man borde bygga upp en undervisningshelhet kring företagande. 

– Vi har redan nu gymnasiediplom i konstämnen. Det är en positiv sak. Nu borde vi bygga upp en motsvarande struktur kring företagande. Och framförallt: eftersom vi vet, att studentprovets tyngd i högskolantagningen  långt styr de val en 15-åring gör inför sina gymnasiestudier borde vi gå längre än så. Jag hoppas att även högskolorna ser vikten av dessa diplom och ger dem en tyngd i högskoleantagningen. 

Adlercreutz påpekar, att attityder bäst ändras när man är ung. 

– Alla behöver förstås inte bli företagare. Men det är värdefullt att få försöka på det, och framförallt att få stifta bekantskap med de mekanismer som styr företagande – och i förlängningen vår ekonomi. Samtidigt ger program som UF eleverna en möjlighet att lyckas eller misslyckas i en trygg miljö. De erfarenheterna hjälper varje elev senare i livet.