Pressmeddelande Archives - Anders Adlercreutz

Nu ger vi eleverna en likvärdig och rättvis bedömning

mars 27, 2026/0 Kommentarer/i 1 utbildning, blogg, Pressmeddelande, Regeringen, SFP RKP, Utbildning /av Anders

– Kunskapsgarantin är en viktig reform. Med hjälp av den kan vi säkerställa att varje elev har tillräckliga kunskaper för att gå vidare till nästa årskurs. Samtidigt ser vi till att bedömningen är rättvis, oberoende av vilken skola eleven går i, säger SFP:s ordförande och undervisningsminister Anders Adlercreutz.

– Skolan ska vara rättvis och förutsägbar. Eleverna ska kunna lita på att samma krav gäller i alla kommuner och skolor, säger Adlercreutz.

Konkret innebär reformen att tydligare bestämmelser om bedömning och uppflyttning fastställs i lag som ett stöd för lärarna och för att garantera en lika bedömning i hela landet. Genom enhetliga kriterier för när en elev kan gå vidare till nästa årskurs säkerställs att eleven har de kunskaper som behövs för att klara nästa steg.

– Om en elev trots stödåtgärder inte har uppnått de kunskaper som behövs, och därmed fått underkänt i ett eller flera ämnen, kan eleven inte gå vidare till nästa årskurs. På det här sättet säkerställer vi att alla barn har den kunskapsnivå som behövs för att gå vidare till följande årskurs, säger Adlercreutz.

En elev som inte når målen ska ges möjlighet att visa sitt kunnande på nytt. Samtidigt införs ett krav på mellanbetyg i årskurs 9, för att ge en fingervisning av kunskapsläget inför fortsatta skolgången.

Arbete åt unga – SFP presenterar åtgärder för att stärka ungas sysselsättning

mars 25, 2026/0 Kommentarer/i 1 utbildning, 2 företagsamhet, blogg, budget, företagande, Pressmeddelande, program, SFP RKP /av Anders

SFP:s ordförande Anders Adlercreutz och riksdagsledamot Christoffer Ingo presenterade på onsdag SFP:s åtgärder för att stärka ungas sysselsättning. Adlercreutz och Ingo betonade vikten av att stärka ungas framtidstro och att alla unga ska kunna lita på att arbete lönar sig och att den utbildning man får också bär.

– Framtidstron stärks när man känner att man kan påverka sitt eget liv. Om unga fastnar i arbetslöshet i början av sin karriär riskerar det att underminera både deras möjligheter och deras tro på framtiden. Därför måste vi agera, säger Adlercreutz.

Arbetslösheten bland unga är idag hög. Enligt SFP handlar det inte främst om brist på vilja eller kompetens, utan om att arbets- och praktikplatser är svåra att hitta.

– Det måste finnas fler vägar in i arbetslivet. Vi behöver både göra det lättare för företag att anställa unga och uppmuntra fler unga att skapa sitt eget arbete, till exempel genom företagande. Samtidigt lägger vi grunden för nästa generation av finländska företagare, säger Ingo.

SFP lyfter även upp vikten av särskilda insatser för de unga som ännu inte hittat sin plats i arbets- eller studielivet.´

– Psykisk ohälsa är den vanligaste orsaken till sjukpensionering bland personer under 35 år. Därför måste vi också stärka tillgången till rehabilitering och stöd för att hjälpa unga tillbaka till sina studier och arbete, säger Adlercreutz.

– Finland har inte råd att förlora en generation unga till arbetslöshet. Med riktade reformer kan vi skapa fler möjligheter och ge unga en starkare start i arbetslivet, säger Ingo.

SFP:s 10 åtgärder för att stärka ungas sysselsättning

Inför en ungdomsreservering i företagsbeskattningen

För att underlätta anställningen av under 30-åringar vill vi införa en ungdomsreservering för företag. Med hjälp av den kan företag göra ett separat avdrag för lönebikostnader som inte beaktas när årets resultat beräknas. De reserverade medlen skulle inte beskattas som vinst och skulle få användas under skatteåret eller tre därpå följande år för att finansiera investeringar. Beskattningsreserveringen blir skattepliktig inkomst om den inte används inom angiven tidsfrist för att finansiera investeringar.

2. Sporra unga till företagande genom att fördubbla storleken på startpengen

Vi vill uppmuntra fler unga att ta steget in på företagarbanan genom att fördubbla startpengen för under 30-åringar. År 2026 är startpengen 37,21 euro per dag. En fördubbling skulle ge unga företagare en tryggad inkomst på 1 480 euro per månad. En förhöjd startpeng är en tydlig signal och ett konkret incitament som främjar det att fler unga vågar satsa på sina idéer och bygga upp sin företagsverksamhet.

3. Sänk tröskeln för ungt företagande med en särskild företagsmodell för 15–25-åringar

Vi vill göra det betydligt enklare för unga att bli företagare genom att skapa en lättare företagsmodell för 15–25-åringar genom att bygga vidare på Ungt företagande-modellen. Den skulle ge skattefrihet på vinst upp till en viss taksumma, automatisera bokföringen via Skatteförvaltningens system och kompletteras med undervisning i entreprenörskaps- och ekonomifärdigheter på högstadiet och på andra stadiet. Modellen minskar byråkratin och gör företagande till ett verkligt alternativ för unga som vill skapa sin egen sysselsättning.

4. Slopa första anställningsmånadens arbetspensionsförsäkringsavgift för att främja sommarjobb

Många unga får in foten i arbetslivet via ett sommarjobb. För att främja att företag anställer sommar- och säsongsarbetare vill vi slopa den första anställningsmånadens arbetspensionsförsäkringsavgift då företaget anställer en ung person upp till 25 år för en korttidsanställning. Arbetsgivaren sparar via det ungefär en femtedel av kostnaderna för den första anställningsmånaden.

5. Stärk samarbetet mellan högskolor, yrkesutbildning och näringslivet för att främja praktik och slutarbeten

Inom många sektorer har unga svårt att hitta en praktikplats, vilket kan påverka möjligheten att slutföra sin examen ifall det handlar om obligatorisk arbetspraktik. Praktiken kan ha en stor roll i att få anställning efter utexaminering. Vi vill främja ett stärkt samarbete mellan högskolor och näringsliv på regional nivå och skapa en skattemorot för företag som bekostar ett slutarbete på magister- eller kandidatnivå.

6. Utveckla läroavtalen så att fler unga kommer in i arbetslivet

I Finland är läroavtal fortfarande administrativt tunga och dyra för företagen. Vi vill förenkla den administrativa bördan, stärka handledningen för studerande och främja samarbetet mellan företag och utbildningsanordnare och på så sätt få fler företag att erbjuda läroavtalsplatser och ge unga en smidig väg in i arbetslivet. Försöket med verksamhetsstyrningen inom yrkesutbildningen möjliggör också ett tätare samarbete mellan det lokala näringslivet och utbildningsanordnarna i regionen.

7. Sporra att ta emot deltidsarbete genom att återinföra det skyddade beloppet i arbetslöshetsdagpenning för alla

Slopandet av det skyddade beloppet har i det rådande ekonomiska läget inte lett till det önskade resultatet att fler skulle övergå från att arbeta deltid till att i stället arbeta heltid. Snarare finns det tecken på att fler unga helt avstår från arbete, eftersom redan små inkomster leder till ett delvis bortfall av stöd. Arbete ska alltid löna sig. Därför föreslår vi att det skyddade beloppet återinförs.

8. Negativ inkomstbeskattning som språngbräda för jobb och ungt företagande

Vi vill inleda ett försök med negativ inkomstbeskattning, vilket innebär att personer med låga eller inga inkomster alls får stöd via beskattningen i stället för komplicerade inkomstöverföringar. Vi vill att det alltid ska löna sig att arbeta och att det ska synas i plånboken ifall man arbetar mera.

Med negativ inkomstbeskattning skulle dagens splittrade socialskydd med sina många olika stödformer och nivåer ersättas av ett enklare system. Det skulle eliminera flitfällor, skapa klara incitament både att ta emot jobb och att starta företag samtidigt som den minskar tung byråkrati. Resultatet blir ett begripligt system som är lätt för användaren.

9. Upphandlingen av sysselsättningstjänster ska vara resultatorienterad

När kommuner upphandlar sysselsättningstjänster av privata tjänsteproducenter ska mer fokus läggas på att den arbetslösa också får ett jobb. Det ska inte räcka med att de privata tjänsteproducenterna ordnar utbildning ett visst antal timmar, utan det centrala är att åtgärderna leder till anställning. Exempelvis har Lahtis infört en modell som utgår från detta.

10. Minska ungas andel av sjukpensioneringar genom att stärka rehabiliteringen och främja en återgång till arbetslivet

Den vanligaste orsaken till att unga sjukpensioneras tidigt är problem med den mentala hälsan. Forskningen visar att sannolikheten för att en person återgår till arbetet minskar ju längre sjukfrånvaron pågår. Därför är det viktigt att trygga människors tillgång till rehabiliteringstjänster ännu tidigare än idag och, i de fall där det är praktiskt möjligt, göra deltagandet i rehabilitering mer förpliktande. För att underlätta återgången till arbetslivet ska tröskeln för användning av arbetsprövning via företagshälsovården sänkas och användningen av IPS-arbetsträning främjas i välfärdsområdena. Samtidigt behöver vi bättre följa med arbetsförmågan hos de unga som saknar anställning eller studieplats. Eftersom kunskapsunderlaget om hur effektivt olika rehabiliteringsformer främjar återgången till arbetet är begränsat, vill vi att detta utreds för att säkerställa att den rehabilitering som erbjuds faktiskt ger resultat.

Kustkommunerna får nu skatteintäkter av havsvindkraften

mars 19, 2026/0 Kommentarer/i 3 miljö, blogg, budget, byggande, Pressmeddelande, Regeringen, SFP RKP /av Anders

Idag har statsrådet godkänt lagförslaget om fastighetsskatt för havsvindkraft i den ekonomiska zonen för riksdagsbehandling. Enligt förslaget kommer till och med en femtedel av skatteintäkterna att tillfalla de kustkommuner som ligger närmast vindkraftsparkerna. SFP:s ordförande, undervisningsminister Anders Adlercreutz är nöjd över att partiets arbete för att klargöra spelreglerna för havsvindkraften i den ekonomiska zonen bär frukt.

– Det enda rättvisa är att de kommuner som berörs av havsvindkraften också kompenseras i form av skatteintäkter. Därför har SFP i regeringen jobbat hårt för att garantera att detta förverkligas i den nya lagstiftningen, säger Adlercreutz.

Den ekonomiska zonen börjar ungefär 22 kilometer (12 sjömil) från kusten, men områdena tillhör inte enskilda kommuner. Finland kan utnyttja naturresurserna i havsområdet, men det har hittills inte funnits lagstiftning som möjliggör beskattning av havsvindkraft som byggs där.

– SFP har länge efterlyst tydliga regler för havsvindkraften – inklusive fördelningen av skatteintäkterna. De riktlinjer SFP tog fram i vårt energipolitiska program fick vi sedan in i regeringsprogrammet. Även om det kan ta ett årtionde innan projekt blir verklighet är det centralt att vi nu har tydliga spelregler som både möjliggör investeringar och samtidigt styr en skälig kompensation till de kustkommuner som berörs mest.

– Det är viktigt att invånarna också gynnas när det byggs havsvindkraft i närliggande havsområden. När projekt genererar lokal nytta kommer också kommuner att främja investeringar – och det är så vi utvecklar samhället, säger Adlercreutz.

Ett jämställt Finland är ett starkare Finland

mars 19, 2026/0 Kommentarer/i blogg, Pressmeddelande, SFP RKP /av Anders

Ett jämställt samhälle är ett starkare samhälle. Det betonar SFP:s ordförande, undervisningsminister Anders Adlercreutz, i samband med Minna Canthdagen.

Trots att Finland i ett internationellt perspektiv placerar sig relativt väl i jämställdhetsfrågor, återstår mycket arbete. Mäns våld mot kvinnor är enligt statistiken vanligare i Finland än i så gott som något annat EU-land. Det är något som SFP aktivt arbetar för att motverka.

– Den farligaste platsen för en kvinna är fortfarande i hemmet och så kan det inte fortsätta. Samtidigt ser vi en oroande utveckling där även unga flickor upplevt våld i sina relationer och är särskilt utsatta, inte minst på sociala medier, säger Adlercreutz.

Finland har också en mycket könssegregerad arbetsmarknad, jämfört med övriga Europa. Redan i skolan syns det i hur flickor och pojkar väljer olika banor efter grundskolan, gör olika val inom yrkesutbildningen eller ämnesval i studentskrivningarna, vilket påverkar deras framtida studie- och yrkesvägar.

– Ingen ska känna att vissa studier eller yrken inte är möjliga på grund av sitt kön. Då går vi miste om både kompetens och potential. Här spelar skolan en viktig roll i att öppna fler dörrar genom att uppmuntra elever att utforska sina intressen och styrkor. I utvecklingsprogrammet för likabehandling och jämställdhet inom utbildningen som vi publicerade förra året finns åtgärder som tar tag i detta, säger Adlercreutz.

Även fördelningen av familjeledigheter har en direkt påverkan på jämställdheten i både arbetslivet och hemmet. Därför har SFP varit med och drivit reformer som gör det lättare att dela ansvaret mer jämlikt och ger pappor bättre möjligheter att vara hemma längre med sina barn. Resultaten från den senaste reformen från 2022 har gett resultat och pappors andel av föräldraledigheterna har nästan fördubblats.

– Ett mer jämnt uttag av föräldraledighet är viktigt för att stärka inte bara jämställdheten på arbetsmarknaden utan också familjernas välbefinnande. Alla vinner, säger Adlercreutz.

Vi kommer ha nästan 100 000 färre barn i skolan om 20 år

mars 12, 2026/0 Kommentarer/i 1 utbildning, blogg, budget, Pressmeddelande, Regeringen, Riksdagen, SFP RKP, Utbildning /av Anders

Finland står inför stora utmaningar när befolkningsstrukturen förändras. Det blev tydligt när SFP:s ordförande, undervisningsminister Anders Adlercreutz den 12 mars tog emot den första heltäckande rapporten om befolkningsutvecklingen och dess konsekvenser för den grundläggande utbildningen.

Mellan 2023 och 2040 beräknas antalet barn i grundskoleåldern minska med nästan 100 000 barn. Utvecklingen innebär en stor utmaning för kommunerna som behöver se över hur den grundläggande utbildningen ordnas.

– När elevantalet minskar så kraftigt kan inte varje kommun försöka lösa situationen på egen hand. Vi måste tänka nytt, stärka samarbetet mellan kommunerna och se till att alla barn också i framtiden har tillgång till en högklassig grundskola, säger Adlercreutz.

Utvecklingen ser samtidigt mycket olika ut i olika delar av landet. I många kommuner minskar elevantalet, medan det i vissa kommuner tvärtom ökar, bland annat till följd av invandring.

Rapporten lyfter fram flera åtgärder för att möta förändringen. Ett viktigt tema är ökat samarbete mellan kommunerna och en översyn av strukturerna inom skolan. Bland annat lyfts ett gemensamt åskådningsämne fram som ett alternativ som kunde frigöra resurser.

– Det viktigaste är att minskande åldersklasser inte får användas som ett argument för att minska finansieringen. Färre barn betyder inte automatiskt lägre kostnader. Tvärtom kan kostnaderna per elev öka, särskilt i kommuner där elevunderlaget krymper men där det fortfarande behövs lokaler, lärare och skolskjutsar, säger Adlercreutz.

Rapporten behandlar också den svenskspråkiga utbildningen. Förändringar slår ofta hårdare mot mindre språkgrupper, och därför måste rätten till undervisning på svenska tryggas också i framtiden.

– Den svenskspråkiga utbildningen är sårbar när elevunderlaget minskar och avstånden är långa. Därför behöver vi se till att det finns högklassig utbildning på svenska, att finansieringen beaktar tvåspråkighetens merkostnader och att tillgången till läromedel och behörig personal tryggas, säger Adlercreutz.

Arbetet för en fungerande vård och omsorg fortsätter

mars 6, 2026/0 Kommentarer/i blogg, Pressmeddelande, Regeringen, SFP RKP, Social- och hälsovård /av Anders

Arbetet med att stärka vården pågår i hela Finland. Samtidigt som det finns mycket inom vården som behöver utvecklas och utmaningar vi inte kan blunda för, finns det också flera ljusglimtar, konstaterar SFP:s ordförande, undervisningsminister Anders Adlercreutz.

– Det behövs nu åtgärder för att man i alla välfärdsområden ska uppleva att det finns tillförsikt och framtidstro. Samtidigt som välfärdsområdena som helhet gör ett överskott är vi medvetna om att den ekonomiska verkligheten i områdena varierar. Därför är det viktigt att regeringen gett ett lagförslag om att tilläggstid kan beviljas för att täcka det ekonomiska underskottet. Inom SFP har vi också arbetat för att det ska tillsättas en parlamentarisk arbetsgrupp som ska granska hur finansieringen av områdena borde se ut i framtiden, och vi är nöjda över att detta nu kommer att ske, berättar Adlercreutz.

Adlercreutz lyfter fram behovet av satsningar på kontinuitet i vården och gläds över de framsteg som gjorts gällande egenläkarmodellerna, något som SFP länge har arbetat för.

– SFP:s politik stärker en modern och fungerande vård. Kontinuiteten i vården är avgörande. När läkaren känner sin patient och patientens sjukdomshistoria blir vården både bättre, mer effektiv och mer hållbar i längden.

Också terapigarantin för barn och unga är betydelsefull åtgärd. Garantin som snart har varit i kraft i ett år innebär att barn och unga under 23 år ska få tillgång till psykiskt stöd inom en månad.

– Det är ett viktigt steg i rätt riktning. Samtidigt behöver stödet utvecklas vidare, bland annat genom att på sikt höja åldersgränsen till 30 år. Vården måste kunna ge hjälp i tid, innan problemen blir ännu svårare och samtidigt dyrare att hantera, säger Adlercreutz.

Teknologins utveckling har på många områden gjort vårt samhälle mer effektivt och samma utveckling syns också inom vården.

– Vi vill att personalens tid i så hög utsträckning som möjligt används för klient- och patientarbete, inte för administration. Därför är det viktigt att utnyttja teknologi och artificiell intelligens. På flera hälsostationer har man börjat använda artificiell intelligens för att skriva utkast till anteckningar som personalen sedan granskar och godkänner. Under denna regeringsperiod är avsikten även att möjliggöra teknologistödd bedömning av vårdbehov, säger Adlercreutz.

Arbetet för levande nationalspråk är inte symbolpolitik

mars 5, 2026/0 Kommentarer/i blogg, kultur, Pressmeddelande, Regeringen, Riksdagen, SFP RKP /av Anders

Våra nationalspråk utgör grunden för vår identitet, vår historia och vår kultur. Det är genom språket vi för vidare kunskap och framtidstro till nästa generation, betonar SFP:s ordförande och undervisningsminister Anders Adlercreutz.

I samband med firandet av Institutet för de inhemska språkens 50-årsjubileum tisdagen den 3 mars framförde Adlercreutz statsrådets hälsning och betonade språkets roll för demokratin och institutets viktiga arbete i att stärka och utveckla våra nationalspråk.

– I en tid av polarisering och förenklade svar behöver vi stärka vår förmåga att faktiskt föra konstruktiva diskussioner, och inte tala förbi varandra, säger Adlercreutz.

För SFP är det en självklarhet att värna om och stärka våra två nationalspråk, svenska och finska. Språkliga rättigheter handlar inte om symbolpolitik, utan om jämlikhet i praktiken. I en allt mer globaliserad värld där till exempel engelskan tar över allt mer i fler sektorer är det viktigt att vi inte glömmer vikten av våra nationalspråk.

– Att arbeta för levande nationalspråk är inte symbolpolitik. Det handlar om rätten att gå i skola på sitt modersmål, att bli förstådd i vården och att kunna använda sitt språk i kontakt med myndigheter, oavsett var i landet man bor, säger Adlercreutz.

Samernas nationaldag

februari 6, 2026/0 Kommentarer/i blogg, Pressmeddelande, Regeringen, Riksdagen, SFP RKP /av Anders

Samernas nationaldag firas den 6 februari till minne av det första samiska landsmötet i Trondheim 1917. I år uppmärksammades också den nya sametingslagen i samband med firandet i Enare, där Sametingets sessionssal är belägen. Svenska folkpartiet var starkt representerat genom partiordförande och undervisningsminister Anders Adlercreutz, Europaparlamentariker Anna-Maja Henriksson och riksdagsledamot Eva Biaudet, som alla deltog i evenemanget.

Undervisningsminister Anders Adlercreutz framförde statsmaktens hälsning. Adlercreutz betonade samernas rätt att bevara och utveckla sitt eget språk och sin kultur och lyfte fram det långsiktiga arbetet som Sametinget, samerna och andra aktörer gjort för att främja sametingslagen.

– Jag är glad och stolt över att vi till slut lyckades med det som den förra riksdagen inte klarade av, och att den nya sametingslagen kunde godkännas i fjol. Den nya lagen ger starkare ramar än tidigare för samernas självstyre i frågor som rör det egna språket och den egna kulturen i Finland, säger Adlercreutz.

Han betonade samtidigt att lagstiftning i sig inte är tillräckligt – aktiva åtgärder och implementering behövs.

– Att enbart förnya lagen räcker inte. Samernas sannings- och försoningskommission utför också ett mycket viktigt arbete genom att synliggöra historiska oförrätter och samtidigt öka förståelsen för samisk identitet och samisk kultur i det finländska samhället.

– Samarbetet med Sametinget har varit helt avgörande, både i beredningen av den nya lagen och i arbetet med att nu genomföra den i praktiken, säger Adlercreutz.

Europaparlamentariker Anna-Maja Henriksson fungerade som justitieminister under den förra regeringen och var den minister som tog fram Sametingslagen.

– Det känns oerhört skönt att få vara på plats här i Sametinget i Enare idag på Samernas nationaldag för att fira att åratal av idogt arbete för stärkande av samernas självbestämmande burit frukt. För mig som tidigare justitieminister är den nya sametingslagen det yttersta beviset på att vi aldrig får ge upp då det gäller att främja ursprungsfolkens och andra minoriteters rättigheter fastän vägen kan vara lång och snårig, säger Henriksson.

Henriksson var Svenska folkpartiets ordförande då regeringsförhandlingarna gick av stapeln efter riksdagsvalet 2023.

– Den nya sametingslagen som godkändes av riksdagen förra året kom till efter en tidvis mycket dramatisk process som räckte över tio år. Det står också klart att om inte Svenska folkpartiet målmedvetet drivit frågan och gjort det till en förutsättning för att gå med i Petteri Orpos regering skulle vi inte idag ha en ny sametingslag som godkänts av både riksdagen och Sametinget, slår Henriksson fast.

I sitt tal under evenemanget lyfte Henriksson upp samernas ställning som Europas enda ursprungsfolk och betonade att arbetet för att stärka samernas rättigheter måste fortsätta också på europeiskt plan.

– I Europa ser vi att Arktis betydelse i geopolitiken är central. I vår gemensamma strävan att stärka säkerheten i området är det helt nödvändigt att också involvera samerna, deras kunnande och deras insikter. Samernas röst behöver också höras bättre i Europaparlamentet. Därför vill jag jobba för att en permanent närvaro för samerna ska vara möjlig i Bryssel, avslutar Henriksson.

Riksdagsledamot Eva Biaudet, som har varit medlem i uppföljningsgruppen för Samernas sannings- och försoningskommission, betonade vikten av att försoningsarbetet leder till konkreta åtgärder.

– Verklig försoning förutsätter att staten erkänner de historiska orättvisor som samerna utsatts för och aktivt arbetar för att rätta till de negativa följderna av den diskriminerande politik som har riktats mot det samiska folket, säger Biaudet.

Biaudet påminde om Svenska folkpartiets långvariga arbete för en reform av sametingslagen.

– SFP har arbetat i årtionden för att uppdatera sametingslagen. Att riksdagen i fjol kunde godkänna den med stark majoritet är en viktig påminnelse om att det lönar sig att hålla fast vid sina värderingar, också i tider då frågor om mänskliga rättigheter i övrigt möter motvind. Samtidigt är arbetet inte avslutat. Nästa steg är att säkerställa att lagen genomförs och tillämpas konsekvent i praktiken, säger Biaudet.

Biaudet lyfte också fram kommissionens rekommendationer.

– Sannings- och försoningskommissionens budskap är tydligt: vägen mot försoning börjar med erkännande och ansvar. Nu måste rekommendationerna omsättas i konkret handling. Det innebär bland annat att urfolksrättigheter systematiskt beaktas i lagstiftning och myndighetsarbete, att skyddet för samiska språk och kultur stärks samt att förutsättningarna för traditionella näringar och livsmiljöer tryggas. Det betyder också att Finland går vidare genom att främja den nordiska samekonventionen och ratificera ILO-konventionen, säger Biaudet.

Många positiva beslut i regeringens kompletterande budgetförslag

november 20, 2025/0 Kommentarer/i blogg, budget, Pressmeddelande, Regeringen, SFP RKP /av Anders

Regeringen fattade idag beslut om det kompletterande budgetförslaget för 2026. Svenska folkpartiets ordförande, undervisningsminister Anders Adlercreutz, ser många positiva nyheter i förslaget och är särskilt nöjd över nya satsningar på infrastrukturprojekt och ett starkt fortsatt stöd till Ukraina med ett paket på 100 miljoner euro.

– Jag är glad över att SFP lyckades förhandla fram extra anslag för att öka tågtrafiken på kustbanan: vi kan nu starta två direkta turer varje dag från Helsingfors till Hangö. Kustbanan är en viktig transportled i Västnyland, och det är mycket bra att vi kan öka trafiken och på det sättet också förbättra möjligheterna för pendling, säger Adlercreutz.

– Utvecklingen av stamväg 51 går också framåt, då regeringen föreslår 0,4 miljoner för planeringen av den planskilda anslutningen vid Getberget. Gränssamarbetet vid finsk-svenska gränsen i norr stärks också med persontågtrafik mellan Torneå och Haparanda – något som jag som minister för nordiskt samarbete gläds över, säger Adlercreutz.

Adlercreutz är också nöjd över att  stödet till filmproduktionen kunde återställas. Det innebär alltså att det tidigare beslutet om en nedskärning i stödet inte förverkligas. Det kompletterande budgetförslaget innehåller även beslut som stärker utbildningen.

– Antalet studieplatser i högskolor kommer att tillfälligt ökas år 2026 och de nya platserna riktas till utbildningar som stödjer ekonomisk tillväxt. Dessutom kommer unga, som gått ut andra stadiet men inte fått en studieplats, erbjudas ett gratis studiesedel på 30 studiepoäng vid öppna universitetet eller öppna yrkeshögskolan. Regeringen förbättrar på det sättet utbildningsmöjligheterna för fler.

– Regeringen satsar också 40 miljoner euro på välfärdsområdenas utvecklingsprojekt med egenläkare, eget vårdteam och egenföretagarmodellen. SFP har länge jobbat för egenläkarmodellen och jag är glad att vi genom detta beslut kan främja utvecklandet av den. Dessutom riktas anslag till att säkra att tillståndsprocesserna för projekt inom den gröna omställningen är snabba och smidiga – en central sak för Finlands konkurrenskraft, säger Adlercreutz.

Tvåspråkigheten är Finlands superkraft

november 6, 2025/0 Kommentarer/i blogg, Pressmeddelande, SFP RKP, Social- och hälsovård /av Anders

Idag den 6 november firas Svenska dagen – en påminnelse om att tvåspråkigheten är en del av Finlands identitet och en styrka vi ska vara stolta över.

Svenska folkpartiet har i snart 120 år försvarat det svenska språket och arbetat för ett genuint tvåspråkigt Finland – och det arbetet fortsätter. SFP:s ordförande Anders Adlercreutz påminner om att Finland tvåspråkighet är en konkurrensfördel och en styrka som Finland ska ta vara på. Språket bygger broar och öppnar dörrar i en värld där förståelse, samarbete och tillit behövs mer än någonsin.

– Tvåspråkigheten är Finlands superkraft. Den öppnar dörrar, stärker förståelsen mellan människor och gör vårt land rikare – kulturellt, socialt och ekonomiskt, säger Adlercreutz.

Adlercreutz lyfter upp vården och tillgång till svensk service som en nyckelfråga för SFP.

– I takt med att välfärdsområdenas ekonomi blivit allt mer ansträngd och att inbesparingar i dagens läge är oundvikliga, blir det allt viktigare att bevaka och lyfta upp rätten till svenskspråkig service. SFP betonar att rätten till service på svenska måste förverkligas, också när resurserna är knappa. Svenskspråkig service är en viktig kvalitetsfaktor i vården som bör beaktas. Möjligheten att kommunicera på sitt modersmål är avgörande viktig, det i synnerhet då vi är sjuka och känner oss som allra svagast, säger Adlercreutz.

– Svenskan ska inte vara något man måste kämpa för. Den ska fungera i vardagen – i skolan, på hälsovårdscentralen och när man är i kontakt med myndigheter. Tvåspråkigheten ska vara levande och kännas i praktiken, säger Adlercreutz.