Adlercreutz om interpellationen: Lösningen till energiakrisen finns inte i rysk energi

Riksdagen behandlade idag Sannfinländarnas, Kristdemokraternas och Liike Nyts interpellation angående energimarknadens, priset på el och regeringens Fortum-politik.

Rysslands anfallskrig mot Ukraina har förändrat det säkerhetspolitiska läget i Europa. Samtidigt har den visat på det grundläggande beroendet av fossil energi som importeras från länder utanför unionen. Svenska riksdagsgruppens ordförande Anders Adlercreutz lyfte i sin taltur upp hur Ryssland för tillfället försöker utnyttja situationen för att splittra gemenskapen i västvärlden.

-Putin har märkt att energin delar på Europa. Men man ska inte tro på hans historia. Orsaken till energikrisen är att beroendet av fossila energikällor inte har minskat så som den borde. En bidragande orsak är också det, att kärnkraften har körts ner i Tyskland, vilket går helt emot den gröna omställningens grundtanke, konstaterar Adlercreutz.

Adlercreutz understryker i sitt tal att lösningen absolut inte finns i de energikällor som Putin är beroende av. För att råda bot på den akuta situationen måste vi öka vår självförsörjningsgrad och produktionen av inhemsk förnybar energi.

– I Finland producerar Olkiluoto 3 redan el med full kapacitet. Men vi behöver mera. Tillståndet för Lovisa kraftverk bör förlängas och jag hoppas att Fortum ansöker om tillstånd för att bygga ut kraftverket. Det är vettigt att koncentrera kärnkraftsproduktionen till redan befintliga platser, konstaterar Adlercreutz.

– Vi behöver mera vindkraft men också energilagringslösningar. Vi behöver väteproduktion för lagring av el, vi behöver pumpkraftverk och värmelagring. Vi behöver bättre överföringsförbindelser över Bottenviken till Sverige. Vi behöver färre överföringshinder och en mer funktionell marknad, säger Adlercreutz.

Enligt Adlercreutz är energipolitik också säkerhetspolitik. Han är en av de riksdagsledamöter som år 2016 krävde en säkerhetspolitisk utvärdering av Nord Stream 2. Ett år senare köpte Fortum Uniper trots att riskerna var uppenbara.

– De här misstagen ska inte upprepas. De säkerhetspolitiska dimensionerna av energipolitiken ska inte ignoreras. Ett demokratiskt underskott medför alltid även säkerhetspolitiska risker. Beroenden uppstår oundvikligen inom energipolitiken, men de bör byggas med länder som följer samma värdegrund och som delar vår förståelse för säkerhetspolitik så att vi kan komma överens, avslutar Adlercreutz.

 

 

Adlercreutz om budgetförslaget: Denna kris är knappast den sista

– Den sista budgeten för denna regering präglas av lösningar, med vilka vi försöker stävja ännu en kris, konstaterade Svenska riksdagsgruppens ordförande Anders Adlercreutz i sitt gruppanförande då riksdagen idag startade debatten om kommande årets budget.

Adlercreutz är nöjd med att budgeten stärker  finländarnas köpkraft, hjälper med de stigande elpriserna, skapar trygghet men framför allt gör det möjligt att hitta en väg framåt.

– Samtidigt som skuldsättningen oroar oss beslutsfattare och finländare, måste vi satsa på de åtgärder som nu behövs för att komma över dessa svåra tider. Vi skapar trygghet i vardagen, men vi måste också skapa en vägkarta mot en hållbar ekonomi. Denna kris är inte den sista vi möter. Vi behöver en buffert i den offentliga ekonomin, understryker Adlercreutz.

I sitt tal lyfter Adlercreutz upp det faktum att vi har flera utmaningar framför oss. Han betonar vikten av en förutsägbar och långsiktig politik som ger trygghet för oss finländare men som också gör Finland till ett land man vill flytta till och investera i.

– Vi har demografiska utmaningar. Vi bör höja vår sysselsättningsgrad. Tillgången på arbetskraft är vårt näringslivs största utmaning. Denna period har vi tagit många steg framåt, men många steg återstår, säger Adlercreutz.

-Ingen som vill arbeta i Finland skall få se sin önskan stupa på byråkrati. Ingen som vill investera i Finland, skall behöva tvivla på att det som gäller idag också gäller imorgon. Och förtroendet på arbetsmarknaden måste förbättras, avslutar Adlercreutz.

Adlercreutz: Vi behöver läroavtal, förutsägbar beskattning och en snabbfil för arbetskraftsrelaterad invandring

Kriserna som avlöser varandra lägger vår ekonomi i obalans. Coronapandemin, Rysslands anfallskrig i Ukraina och den pågående energikrisen skakar om de ekonomiska strukturerna. Svenska riksdagsgruppens ordförande Anders Adlercreutz är orolig för hur företagen skall klara sig genom krisen och  efterlyser reformer för att säkra tillgången på arbetskraft

– När jag diskuterar med företagare är bristen på arbetskraft enskilt största frågan som kommer upp. Och som alltid så behövs flera åtgärder. Vi har över 300 000 människor i åldern 15-59 år utanför arbetsmarknaden samtidigt som vi har en stor brist på arbetskraft och stora demografiska utmaningar, säger Adlercreutz

– De som idag är arbetslösa måste få starkare incitament till omskolning. Men vi måste också få ett fungerande system för läroavtal. Idag är kostnaden för företaget helt enkelt för stor. Samtidigt har vi en stor grupp ungdomar som helt klart skulle gagnas av en sådan utbildningsform. Ett smidigare läroavtalssystem med lägre kostnader för företagen är en del av lösningen. Här behöver vi inte uppfinna allting själv – i Mellaneuropa finns det modeller vi gott kunde tillämpa här i Finland.

Adlercreutz vill ha bättre processer för arbetskraftsrelaterad invandring.

–  Vi behöver smidigare arbetskraftsinvandring. Den behovsprövning som idag tillämpas på arbetskraft som kommer från ett land utanför EU/EES bör slopas. Vi kunde här börja med lokala försök för att lindra de farhågor som finns. De företag som bevisligen skött sina förpliktelser kunde ha en skild rutt med lättare processer. Vi måste lita på våra företag. Det skulle också frigöra myndighetsresurser som behövs på annat håll.

Kriget i Ukraina har ändrat på många företags verksamhetsförutsättningar under året som gått. Adlercreutz efterlyser långsiktighet.

– Om företagen inte kan vara säkra på att det som gäller idag också gäller imorgon investerar de inte. Vår beskattning måste vara konkurrenskraftig men den måste också vara förutsägbar. Skatt på arbete och kapital kan inte vara en spelknapp i varje budgetria. Här måste vi kunna förbinda oss till en långsiktiga förutsägbara linjedragningar, avslutar Adlercreutz.

Adlercreutz: Lagstiftningen bör rättas till för att träbyggandet skall ta fart

Det är dags att en gång för alla slå fast, att finländskt trä inte brinner bättre i Finland än i Sverige, sade Anders Adlercreutz, när Svenska riksdagsgruppen besökte träelementföretaget Timberpoint i Lovisa på måndagen.

-Vi har i tiotals år försökt främja finländskt träbyggande men gamla förutfattade åsikter sitter hårt i. Idag är det fortfarande märkbart lättare och billigare att bygga trävåningshus i Sverige än i Finland. Här krävs i de flesta fall både tekniskt brandskydd, dvs sprinklers, och strukturellt brandskydd, dvs att trä kläs med skivor. I Sverige klarar man sig oftast med bara sprinklers, säger Adlercreutz.

Trähus av massiva träelement är en växande nisch inom träbyggandet.

-Ett massivt trähus är bra på många sätt. Det bildar ett kollager och det är tekniskt mycket säkert. Konstruktionerna är lätta att reparera och man behöver inte vara orolig för söndriga diffusionsspärrar som ofta leder till mögel. Det här är goda egenskaper som vi bör främja, säger Adlercreutz.

Adlercreutz varnar för att lagstiftningen lätt kan stoppa de senaste tidernas goda trend.

-Som en följd av kriget i Ukraina har vi alla fått upp ögonen för försörjningssäkerheten. Det är en av orsakerna till att träbyggande bör främjas. Utvecklingen kan dock lätt gå åt fel håll.  Vi skall akta oss för att ställa för höga värmetekniska krav på våra byggnader. Ett massivt trähus är inte till pappers speciellt energieffektivt, men i praktiken är det ofta det. När vi nu med goda skäl igen lyfter upp energieffektiviteten på agendan är det viktigt att vi inte i samma veva sätter käppar i hjulet för klokt, finländskt, massivt träbyggande, avslutar Adlercreutz.

Adlercreutz: LNG- terminalen är ett lyft för regionen

Närings- och arbetsministeriet meddelade idag att en LNG-terminal kommer att placeras i Ingå. Det statliga gasnätsbolaget Gasgrid och energibolaget Fortum har skrivit under ett avtal gällande användningen av hamnen. Naturgasen som importeras med båtar till hamnen ska ersätta ryska naturgasen, vars leveranser till Finland avbröts i maj.

Svenska riksdagsgruppens ordförande Anders Adlercreutz gläds över beslutet och poängterar hur LNG-terminalen är ett lyft för Ingå, Joddböle och hela regionen.

– När vi kopplar oss loss från de ryska energiströmmarna behövs det alternativ. LNG kommer att vara en viktig energikälla för den finländska industrin för en lång tid framöver, säger Adlercreutz.

Adlercreutz anser att man på lång sikt bör eftersträva att få ett stickspår från kustbanan till Joddböle hamn.

– Den ökade aktiviteten i Ingå hamn är igen ett argument för en uppgradering av hela kustbanan. Det behövs dubbla spår hela vägen från Kyrkslätt till Salo, säger Adlercreutz.

-I dagens värld där vi kommer att vara tvungna att noggrant överväga alla investeringar är det för mig självklart, att vi primärt måste prioritera iståndsättning och förbättring av befintlig infrastruktur – som kustbanan, konstaterar Adlercreutz.

Adlercreutz: Vi behöver ett integrationsprogram för varje utländskt företag som etablerar sig i Finland

Vi bör lägga fokuset på företagens och näringslivets framgång och livskraft, säger Svenska riksdagsgruppens ordförande Anders Adlercreutz. Han påminner om att hela det finländska välfärdssamhället bygger på livskraftiga företag och att vi också behöver utländska aktörer vid sidan av inhemska företag. Adlercreutz har nyss återvänt från Irland, där internationella företag stöds på flera olika sätt.

-Varje beslutsfattare och expert borde förstå att göra sitt allra bästa för företagets framgång, säger Adlercreutz.

Finland lämnade in sin ansökan om medlemskap i Nato den 18 maj. Processen har satt Finland på världskartan och många utländska företag har blivit allt mer medvetna om Finland. Finland bör utnyttja all den uppmärksamhet som vi får, tycker Adlercreutz.

-Vi kan dra stor nytta av den positiva uppmärksamheten. Vi är ett attraktivt, stabilt land och utbildningsnivån är hög. Här finns det stora möjligheter t.ex. för företag som söker högteknologiskt kunnande, säger Adlercreutz.

Adlercreutz, som själv också har en bakgrund som företagare, betonar vikten av att avskaffa marknadsbarriärer och understryker hur vi ska vända på alla stenar för att öka attraktionskraften. Detta innebär att vi måste lösa problemet med tillgång på arbetskraft och skapa en smidigare beslutskultur.

-Som en första praktisk åtgärd föreslår jag att varje utländskt företag tilldelas en egen kontaktperson i förvaltningen – till exempel i Business Finland. En person som är lätt att kontakta och som skulle kunna fungera som kanal till de olika myndigheterna. Kontaktpersonen skulle se till att samarbetet med myndigheterna inte blir ett hinder för företagets framgång och fortlevnad i Finland. På samma sätt bör den utländska ledningen och deras familjer tilldelas en eller flera fadderfamiljer för att säkerställa att de som kommer hit nätverkar och trivs i vårt land, sammanfattar Adlerceutz.

Adlercreutz på partidagen: NATO för hela Norden in i en ny tid

Finland har aldrig fått så mycket positiv uppmärksamhet som för tillfället, sade Anders Adlercreutz i sitt tal på SFP:s partidag.

– Finland är en framgångssaga. Internationell media lyfter upp Finlands resiliens och beslutsamhet. Just nu syns vi i media som det stabila, trygga, demokratiska land vi är. Nu skall vi inte tala om en gråzon. Vi skall tala om denna tid som en början på något nytt, något stort, konstaterar Adlercreutz.

-Det här är ett klart momentum, inte bara för SFP utan för hela Finland. Nu skall dörrar för export inte bara öppnas, utan sparkas in. Det finns en stor efterfrågan på allt finländskt, säger Adlercreutz.

Adlercreutz lyfte också upp möjligheten för en tätare nordisk integration, som en följd av Sveriges och Finlands gemensamma beslut att ansöka om medlemskap i NATO.

– Det nordiska samarbetet väcker enbart positiva känslor. Norden är världens bästa regionbrand. Ett Norden som nu tillsammans som en helhet också blir en medlem av NATO kommer att växa i tyngd, säger Adlercreutz.

– Men vi skall inte nöja oss med det. Det finns otaliga sätt på vilka vi kan fördjupa samarbetet ytterligare. Vi kan göra det enklare att arbeta i våra grannländer. Det kan bli lika naturligt för en skåning att studera i Tammerfors som för en Vasabo att göra det i Umeå. Det kan bli lättare att flytta efter arbete. Våra examina ska göras ekvivalenta och den nordiska identiteten skall vara verklighet på alla plan, i interaktion med alla myndigheter.  Och vi bör se över kulturen i vårt arbetsliv så att också Finland blir en attraktiv destination för t.ex. unga svenska studeranden, visionerar Adlercreutz.

Adlercreutz: SFP:s långsiktiga mål om medlemskap är på väg att förverkligas

Regeringens utrikes- och säkerhetspolitiska ministerutskott flaggade igår för ett finländskt medlemskap i Nato. I dag diskuteras Natomedlemskapet i riksdagen, debatten inleddes med gruppanföranden.

-Natomedlemskapet tryggar det att vi också framöver stolt kan säga att vi bor i världens lyckligaste och tryggaste land, konstaterade Svenska riksdagsgruppens ordförande Anders Adlercreutz i sitt gruppanförande.

Det skydd som artikel fem i Nordatlantiska fördraget innebär gör oss till en del av Natos gemensamma försvar. Finland kommer fortfarande att förlita sig på en allmän värnplikt, och en stark försvarsmakt men Natomedlemskapet innebär att vi i en kris inte står ensamma.

-Tröskeln för att anfalla Finland är redan idag hög, men tröskeln ska göras ännu högre. Det är precis det som beslutet om medlemskapsansökan handlar om. Att vi optimerar vår säkerhet, säger Adlercreutz.

Adlercreutz understryker att ett medlemskap stärker det nordiska samarbetet. Beslutet är inte riktat mot någon, utan att det görs för att stärka vår säkerhet.

-Finland som en del av Nato är samma Finland som idag. Vi vänder inte ryggen till folket i Ryssland och vi hoppas att Ryssland inte vänder ryggen till framtiden, säger Adlercreutz.

-I något skede växer en ny generation ryska beslutsfattare upp. Jag hoppas de tar avstånd från de brott som begås som bäst och öppnar dörren för en riktig och ärlig dialog med sina grannar. Precis som vi behöver ett pålitligt Ryssland så behöver Ryssland också sina grannar. Isolering leder aldrig till något gott, tillägger Adlercreutz.

Den finska processen har varit effektiv och baserat sig på en noggrann analys av det säkerhetspolitiska läget. Adlercreutz hoppas att statsledningen för en medlemsansökan i mål snarast möjligt.

-På försvarsministeriet har man under flera årtionden gjort ett gediget arbete för att stärka vårt försvar – ofta pådrivet av en SFP-minister. Det arbetet möjliggör nu en snabb medlemsprocess, konstaterar Adlercreutz.

Adlercreutz: Medlemskap i Nato är den bästa garantin för vår säkerhet

– Nato är inte ett hot mot någon. Det här beslutet handlar helt enkelt om att maximera vår säkerhet i en osäker värld.

Riksdagens försvarsutskott konstaterar i sitt utlåtande att ett medlemskap i Nato vore den bästa lösningen med tanke på vår säkerhet. Svenska riksdagsgruppens ordförande Anders Adlercreutz håller fullt med.

– Vi har i ett drygt decennium talat om en Nato-option som ska bedömas på basen av vår säkerhetspolitiska situation. Den situationen förändrades radikalt när Ryssland beslöt sig för att invadera Ukraina och starta ett storskaligt krig i Europa, säger Anders Adlercreutz.

SFP har redan länge talat för ett medlemskap. Det att opinionen skiftat i de övriga partierna välkomnar vi. Samtidigt är det ett tecken på en sund politisk kultur. Vi tänker om när situationen runtomkring oss förändras.

Redogörelsen behandlas som bäst i riksdagen. Ett beslut i frågan om ett Nato-medlemskap förväntas nästa vecka.

Även i Sverige diskuteras frågan om medlemskap som bäst. Försvarsutskottet betonar de facto vikten av att man strävar till en samsyn på båda sidorna om Bottniska viken.

-Bäst vore det om både Finland och Sverige blir NATO-medlemmar. Ett Norden i vilket alla länder hör till samma försvarsallians är ett starkare Norden. Om både Finland och Sverige går med i alliansen skulle flera hinder för nordiskt samarbete slopas. Samtidigt skulle Norden bli en stark aktör inom Nato.

Adlercreutz: Medlemskap i Nato ett naturligt nästa steg

– Den 24 februari vaknade vi upp till en förändrad värld, sade svenska riksdagsgruppens ordförande Anders Adlercreutz i sitt anförande i dagens remissdebatt om redogörelsen om förändringarna i den säkerhetspolitiska miljön.

Redogörelsen gavs till riksdagen förra veckan och den ska fungera som utgångspunkt för debatten om ett finländskt Natomedlemskap. Rysslands invasion av Ukraina har förändrat den säkerhetspolitiska situationen.

-Vår utrikes- och säkerhetspolitiska linjedragningar har tills nu baserat sig på tanken om att vi nationer är rationella aktörer. På att vi väger fördelar mot nackdelar. På att vi tar det egna landets befolknings väl i hänsyn. På att vi lever i samma verklighet och på att vi står vid vårt ord. Det kan vi inte mera lita på, säger Adlercreutz.

I sitt tal lyfte Adlercreutz upp att den säkerhetspolitiska diskussionen i Finland har karakteriserats av en bred samsyn och avpolitisering. Adlercreutz ser det som en styrka och betonar vikten av pragmatisk och faktabaserad debatt också under kommande veckorna.

– Många av oss har redan en klar åsikt i frågan om hur vårt försvar borde organiseras. Men trots det är det viktigt att vi har en gedigen process. Vi behöver en bred enighet och för att nå den krävs diskussion och förståelse, konstaterar Adlercreutz.

– Polarisering gagnar enbart de makter som använder splittring och polarisering som vapen. Därför är det viktigt att också denna debatt är saklig, balanserad och respektfull, tillägger Adlercreutz.

SFP har länge talat för ett medlemskap i Nato.

-Svenska folkpartiet ser att ett medlemskap i Nato är ett naturligt steg. Det är ett steg som vi med fördel tar tillsammans med Sverige. Det är ett steg, som skulle maximera vår nationella säkerhet, stärka det nordiska samarbetet, och stärka stabiliteten i Nordeuropa, avslutar Adlercreutz.