Det glada oväsendet

/0 Kommentarer/i , , , , , /av

Förmågan att koncentrera oss är trots allt fortfarande en färdighet som behövs i denna värld, oberoende av den teknologiska, digitala revolution som pågår runt omkring oss.

I en kommun har basketställningarna behövt grävas fram från kommunens förråd. Barnen saknade nämligen lekar och spel under rasterna, eftersom mobiltelefonerna enligt skolans beslut skulle lämnas i ryggsäcken.

I en annan kommun berättade rektorn att ljudnivån numera är hög under rasterna. Barnen sitter inte längre tysta och ensamma, utan pratar med varandra, leker och spelar. Ibland uppstår det förstås små gräl, men oväsendet är mestadels positivt: äkta, direkt interaktion och gemenskap.

När höstterminen nu hunnit till oktober verkar mobilförbudet, som trädde i kraft i början av augusti, ha förändrat vardagen och den inre dynamiken i många skolor i en positiv riktning.

Även om lagen endast begränsar användningen under lektionstid, har många skolor – till min glädje och enligt min uppmaning – valt att begränsa användningen även under rasterna. Lika centralt som att skolan lär ut att läsa, räkna och förstå vårt samhälle, är att den lär ut interaktion och sociala färdigheter. Dessa lär man sig genom att göra saker tillsammans, tala och lyssna, diskutera.

Och det kräver tid och utrymme.

Enligt en svensk studie tillbringar barn utanför skolan över sex timmar om dagen framför en skärm. Tidsanvändning är på många sätt ett nollsummespel – en timme som ägnas åt en sak är bort från något annat.

När begränsningen av mobilanvändning under lektionstid verkar leda till att användningen minskar även på rasterna, finns det skäl att hoppas att samma positiva effekt också visar sig på fritiden. Då kan vi vara på väg att lösa den centrala utmaningen för utbildningen: de sjunkande inlärningsresultaten.

Jag tror starkt att huvudorsaken till de försämrade inlärningsresultaten finns i vår försvagade koncentrationsförmåga. Det är något som drabbar både oss vuxna och de unga.

En orsak till detta är den lilla apparat som surrar och vibrerar i fickan och i väskan. Den har distraherat oss bort från den verklighet där vi kunde sitta stilla i en timme och vända på bokens sidor, utan avbrott.

Förmågan att koncentrera oss är trots allt fortfarande en färdighet som behövs i denna värld, oberoende av den teknologiska, digitala revolution som pågår runtomkring oss.

Skolans uppgift är att lära unga de centrala färdigheter världen kräver av dem. Behovet av digital kompetens är naturligtvis en central fråga. Vi kan inte blunda för det. Men i vår tid behöver vi fortfarande förmågan att fördjupa oss, att koncentrera oss och att vara långsamma. Man kan säga att det är en förutsättning för djup inlärning.

Förhoppningsvis leder lagändringen till att mobiltelefonerna spelar en något mindre roll i barnens och ungdomarnas liv. Och inte genom det bara till livligare raster, utan också till mer eftertanke, koncentration, fördjupning och därigenom en bättre förmåga att lära sig nytt om världen och om oss själva.

Långsamhet behövs i denna snabba värld.

Vi tryggar finansieringen av studentexamen

/0 Kommentarer/i , , , , , , /av

I statsbudgeten för 2025 minskades anslaget till Studentexamensnämnden med 787 000 euro jämfört med föregående år, vilket motsvarar cirka tio procent av utgifterna 2024. Den största delen av nämndens verksamhetskostnader består av arvoden till experter för att göra upp proven och bedömning av provprestationerna.

Studentexamensnämnden meddelade våren 2025 att den ekonomiska anpassningen skulle påverka ordnandet av studentexamen från och med 2026. Besparingarna för åren 2026–2027 skulle bland annat ha täckts genom att sänka censorernas arvoden med fem procent och genom att utveckla provens struktur och uppgiftstyper så att bedömningsarbetet minskar. Det skulle ha inneburit färre öppna svar, fler flervalsuppgifter och begränsningar i antalet tecken som får användas i svaren.

SFP:s ordförande, undervisningsminister Anders Adlercreutz har därför fattat beslut om att man i den kompletterande budgetpropositionen gör en intern omfördelning inom undervsnings- och kulturministeriet som täcker anpassningen i budgeten för 2025.

– Studentexamen har betydelse. Den ska mäta kunskap och bildning på ett heltäckande sätt. Syftet med att trygga finansieringen är att säkerställa att inga snabba besparingsåtgärder behöver göras som skulle påverka studentexamens innehåll eller struktur, säger Adlercreutz.

– Målet är att användningen av flervalsuppgifter inte utökas på det sätt som tidigare meddelats, och svarens tillåtna längd inte heller förkortas i modersmålsprovet eller i andra ämnen, säger Adlercreutz.

Utbildning och bildning i fokus i regeringens budget 2026

/0 Kommentarer/i , , , , , /av

Svenska folkpartiets ordförande, undervisningsminister Anders Adlercreutz har idag presenterat undervisningsministeriets förslag till budget för år 2026 i riksdagens budgetdebatt. Inom småbarnspedagogiken, grundskolan och andra stadiets utbildning görs det satsningar i syfte att stärka kvaliteten, jämlikheten och framtidstron.

– Regeringen satsar stort på utbildning i budgeten för 2026. Vi stärker grundskolan och småbarnspedagogiken, satsar på språk och jämlikhet och tryggar utbildning i hela landet. Målet är att varje barn och ung ska få rätt stöd och möjlighet att lyckas, säger Adlercreutz.

För grundskolan och småbarnspedagogiken föreslås en ökning på 50 miljoner euro. Det innebär mer resurser till exempel för åtgärder som berör stödet för lärande. Därtill avsätts 6 miljoner euro för att avhjälpa personalbristen inom småbarnspedagogiken. Nu förverkligas även halvtidsöversynens beslut om att stärka språkinlärningen för barn med invandrarbakgrund.

– Att kunna skolans språk är en förutsättning att lära sig. Regeringen satsar nu på att invandrare ska ges de förutsättningar som behövs. Därför satsar vi på undervisning i finska och svenska som andraspråk och stärker den förberedande undervisningen, säger Adlercreutz.

Rätten till stöd för lärande och till specialundervisning för studerande på andra stadiet stärks. Inom yrkesutbildningen träder reformen i kraft den 1.8.2026 och i gymnasieutbildningen trädde den i kraft redan denna höst.

– Målet är att göra övergången mellan utbildningsstadier smidigare, minska avhoppen, förbättra studenternas möjligheter att slutföra sin examen och stärka deras välmående. Alla unga ska ha en verklig chans att ta examen. Dessutom säkerställer vi att undervisningen håller hög kvalitet, säger Adlercreutz.

Adlercreutz är även nöjd över att det åttaåriga pilotprojektet, där utbildningsanordnare inom yrkesutbildningen i större utsträckning än i nuläget ska kunna anpassa utbildningsutbudet med regionens behov på arbetskraft, inleds nästa år.

Nästa års budget stärker tillväxten och köpkraften

/0 Kommentarer/i , , , , , , /av

Regeringens budgetförslag har gått vidare till riksdagen för behandling och debatteras i riksdagen idag. Svenska folkpartiets avtryck i budgetförslaget är tydligt. SFP:s ordförande och undervisningsminister Anders Adlercreutz är nöjd med resultatet av både halvtids- och budgetrian, särskilt med tanke på de omfattande besparingar som redan har genomförts.

Budgetförslaget innehåller flera satsningar som SFP drivit på för.

– Värdet på moderskapsförpackningen höjs från 170 till 210 euro, antalet skyddshemplatser utökas, momsen sänks på vissa varor och den barnrelaterade delen i arbetsinkomstavdraget höjs. Det är viktiga satsningar som gör skillnad i människors vardag, säger Adlercreutz.

Adlercreutz lyfter också fram satsningar som stärker ungas möjligheter.

– Vi enades också om att införa en sysselsättningssedel för unga. Det är en viktig åtgärd som hjälper unga att ta sitt första steg in i arbetslivet. Samtidigt höjs stödet för studentluncher, vilket är en konkret satsning på studerandes vardag, säger Adlercreutz.

Regeringens förslag omfattar också skattesänkningar för låg- och medelinkomsttagare samt en sänkning av den högsta marginalskatten till 52 procent. Dessutom föreslås skattelättnader för återvändande finländare och nyckelpersoner samt även lättnader i arvsbeskattningen, då gränserna för arv- och gåvoskatten höjs så att färre små arv och gåvor omfattas av beskattning.

– Regeringens skatte- och tillväxtåtgärder är det som Finlands ekonomi behöver för att skapa den tillväxt som krävs för att landet ska komma på fötter igen, säger Adlercreutz.

Ett “hej” kan stärka skolgemenskapen

/0 Kommentarer/i , , , , /av

Idag lanserades en Hej!-kampanjen i skolor runt om i landet. Kampanjen uppmuntrar alla i skolgemenskapen, både elever lärare och att hälsa på varandra i vardagen.

Svenska folkpartiets ordförande, undervisningsminister Anders Adlercreutz, som tagit initiativ till kampanjen, menar att en starkare gemenskap i skolorna kan ha positiva effekter på både trivsel och inlärning.

– Att säga hej betyder mycket. Det kan tyckas vara en liten gest – men den kan göra stor skillnad för en enskild person som via det känner sig sedd, säger Adlercreutz.

Adlercreutz påtalar att en starkare gemenskap i skolan kan det leda till mindre mobbning och mindre utanförskap. Forskningsresultat visar också att en inkluderande kultur stärker tryggheten i skolmiljön och förebygger ensamhet.

– Att hälsa på varandra gör att vi skapar en kontakt och visar respekt. När elever och vuxna i skolan vänjer sig vid att mötas på ett vänligt sätt läggs grunden för en tryggare och mer inkluderande miljö för alla. Det i sin tur stöder inlärningen, säger Adlercreutz.

– Därför uppmuntrar jag alla skolor att delta i kampanjen. Jag hoppas att lärare tillsammans med eleverna hittar på nya och roliga sätt att införliva hälsandet i de dagliga rutinerna i skolan, avslutar Adlercreutz.

Adlercreutz till Åland för Nordiskt ministerrådsmöte

/0 Kommentarer/i , , , /av

De kommande dagarna besöker SFP:s ordförande, undervisningsminister Anders Adlercreutz Åland i rollen som nordisk samarbetsminister. I och med Finlands och Ålands ordförandeskap i Nordiska ministerrådet fungerar Adlercreutz som ordförande tillsammans med Ålands samarbetsminister Annika Hambrudd när de nordiska samarbetsministrarna samlas i Mariehamn.

På mötets agenda står bland annat en lägesuppdatering kring uppdateringen av Helsingforsavtalet, gemensamma satsningar på demokratiutveckling och läget med framtagandet av ett nordiskt e-ID som är en fråga som länge har efterfrågats och diskuterats i Norden.

–  Ett gemensamt nordiskt e-ID är nånting vi väntat på. SFP har länge drivit den här frågan eftersom den helt konkret skulle underlätta människors vardag. I dagens samhälle är enkel och säker identifiering en nödvändighet, och det är inte ändamålsenligt att nationella gränser ska komplicera processerna så mycket som nu, säger Adlercreutz.

Vid mötet diskuteras också frågor kring säkerhet och beredskap. Diskussionerna är en fortsättning på den deklaration som statsministrarna antog i somras, med fokus på att stärka det nordiska samarbetet i en tid av ökade säkerhetspolitiska utmaningar.

– Vikten av det nordiska samarbetet accentueras i en orolig värld. Det är i hela Nordens intresse att vi står enade och väl förberedda inför de utmaningar vi möter, säger Adlercreutz.

Lagen riktades inte mot palestinier

/0 Kommentarer/i , , , , , /av

I en i högsta grad polemisk insändare av Li Andersson anklagas Svenska folkpartiet och jag personligen för en lagtolkning som Migrationsverket gjort och som, om tolkningen inte omprövas, möjligtvis leder till att palestinier utvisas på grund av att deras identitetshandlingar inte uppfyller Migris tolkning av lagens krav.

I skrivande stund omprövar Migri sin tolkning, och processerna är frysta medan saken utreds. Ingen har alltså utvisats. När lagen stiftades var den ingalunda riktad mot palestinier som Andersson påstår. De pass som utfärdas av den palestinska myndigheten accepteras fortsatt och jämställs med nationella pass, såsom vi gjort sedan 1995.

Utrikesministeriet behandlar visumansökningaroch Migri, som oberoende myndighet, beviljar uppehållstillstånd. Just nu tolkar dessa myndigheter lagen olika, och det är givetvis ohållbart. Utrikesministeriets tolkning är den som lagstiftaren avsåg. Skulle det inte vara så behöver lagen givetvis ändras.

Vidare hävdar Andersson att Finland inte gjort något för att stoppa det som pågår i Gaza. Det kan jag inte hålla med om. Jag delar frustrationen över den fruktansvärda situationen som råder. Finland har agerat tillsammans med våra europeiska allierade i frågan, vilket är det mest effektiva sättet för oss att agera.

En annan fråga är förstås om det är tillräckligt. Mitt svar är nej. Ett erkännande av Palestina ändrar rimligtvis inte på situationen på kort sikt men är en förutsättning för att situationen ska kunna normaliseras. För tillfället utreds möjligheten att ta hit barn för sjukhusvård och i budgetförhandlingarna förra veckan lade vi på initiativ av SFP till 20 miljoner euro för humanitär katastrofhjälp varav åtminstone 5 miljoner riktas till Gaza.

En svår ria med gott resultat 

/0 Kommentarer/i , , , , , , /av

Om några veckor ger regeringen sin budget till riksdagen. Våra egna förhandlingar slutfördes i början av förra veckan i en situation där det både finns goda och sämre nyheter att ta avstamp i. 

Mitt i allt tumult både innanför och utanför våra gränser har man kunnat börja ana lite ljusningar också inom ekonomin. Samtidigt präglades budgetrian förberedelser också av en annan nyhet: Det att Fitch bedömning av Finlands kreditvärdighet sänktes i somras gjorde det helt klart att anpassningar måste göras, till en summa på en miljard euro på 2027 års nivå. 

Rians startskott avfyrades redan i början av augusti när finansministeriets budgetförslag kom. Bland annat det att ett stor del av de inbesparingar som föreslogs riktade sig till utbildningssektorn gjorde att förhandlingarna blev utmanande. Vi hade ett gemensamt mål, men olika syner på vad som är klokt och ändamålsenligt. 

Det resultat vi kom ut med är jag ändå nöjd med. Vi kunde undvika nedskärningar i social- och hälsovård och utbildningens finansiering rördes inte heller. Efter flera varv av anpassningar behövde vi inte heller gå åt den viktiga tredje sektorns finansiering. 

Nästa år ökar igen grundskolans anslag medan vi också kan sänka skatten på arbete för en stor del av befolkningen. Det är i linje med regeringens linje om att stärka de grundläggande färdigheterna i skolan samtidigt som vi stärker incitamenten för arbete och tillväxt. 

Vi tar också fram en modell för att sysselsätta ungdomar. Den första arbetsplatsen är enormt viktigt och en sysselsättningssedel kan sänka tröskeln att ge en ungdom en första chans i arbetslivet. Det här var något SFP drivit och nu går förslaget vidare ledsagat av en stark finansiering. 

För vår regions del betyder budgeten också att viktiga vägprojekt som Getbergets planskilda korsning och Prysmians avtag går vidare. Med tanke på de arbetsplatser som planeras i området är det viktigt att trafikarrangemangen också stöder tillväxten. 

Samtidigt som jag är nöjd med resultatet kan jag inte var glad över den diskussion som pågick kring budgetrian. 

Att vara politiker och riksdagsledamot innebär ett speciellt ansvar. Då kan man inte slänga ur sig vad som helst. Med ord formar vi verkligheten. Och ord som nedvärderar delar av befolkningen trasar sönder den gemenskap och det förtroende som vi är beroende av – också med tanke på den tillväxt vi behöver. 

Jag hoppas och förutsätter att alla nu tillsammans kan fokusera på det arbete som vi fått förtroendet att sköta – ett arbete för landets bästa. 

 

Läskunnighet är grunden till livslångt lärande

/0 Kommentarer/i , , , , , , , /av

Läskunnighet är nyckeln till att förstå hur världen fungerar. På Internationella läskunnighetsdagen, vill undervisningsminister och SFP:s ordförande Anders Adlercreutz lyfta fram läskunnighetens betydelse för att alla likvärdigt ska kunna var delaktiga i samhället.

– Under många år har Finland prioriterat att ge barn och unga starka grunder i såväl läsning som digital kompetens. Regeringen har satsat på grundskolans lägre årskurser och förstärkt stödet för läsning. Från och med den termin som just inleddes har vi ökat antalet veckotimmar i litteratur och modersmål i de lägre klasserna  eftersom just läsfärdigheter är grunden för all vidare inlärning, säger Adlercreutz.

Årets tema, Främja läskunnighet i den digitala tidsåldern, lyfter fram att läskunnighet i dag är mer än att bara läsa och skriva på papper. Det handlar också om att kunna granska information kritiskt, förstå digitala miljöer och själv skapa innehåll på ett säkert och inkluderande sätt.

– I Finland har vi satsat målmedvetet på digital läskunnighet, och våra barn får tidigt verktyg för att tänka kritiskt och analysera information. Samtidigt finns det fortfarande utmaningar, både nationellt och globalt. Att vi i Finland toppar listan över läskunnighet får inte skymma det faktum att hundratals miljoner människor världen över fortfarande saknar grundläggande läs- och skrivfärdigheter, säger Adlercreutz.

– Läskunnighet är grunden för ett livslångt lärande. Genom att investera i läsning och medialäskunnighet investerar vi i våra barns och ungas framtid. Det handlar om vad vi gör i skolan, men vi föräldrar kan också med vårt exempel påverka attityderna till läsning, betonar Adlercreutz.

Regeringens budgetförslag fokuserar på tillväxt och sysselsättning

/0 Kommentarer/i , , , , /av

Regeringen har förhandlat om statsbudgeten i Statsrådets festvåning i Helsingfors de senaste två dagarna. Idag har man enats om budgetförslaget för 2026. Regeringen stöder nu den pågående ekonomiska återhämtningen och tryggar förutsättningarna för långsiktig tillväxt.

Regeringen genomför skattesänkningar för låg- och medelinkomsttagare, höjer det barnrelaterade arbetsinkomstavdraget och sänker den högsta marginalskatten till cirka 52 procent. Förutsättningarna för företagande stärks genom att bolagsskatten sänks till 18 procent från 2027. Investeringarna i infrastruktur, kompetens samt forskning och utveckling fortsätter.

– Regeringen ser nu till att statsekonomin står på en stabil grund och garanterar välfärden också framöver, säger SFP:s ordförande, undervisningsminister Anders Adlercreutz.

Under förhandlingarna har SFP avstyrt en stor del av de förslag på nedskärningar som finansministern presenterade veckan innan förhandlingarna. Bland nedskärningarna som föreslogs fanns statsandelarna till kommunerna. Dessa nedskärningar lyckades SFP få bort under förhandlingarna.

– Det här är speciellt viktigt eftersom det utan tvivel skulle ha drabbat utbildningen, säger Adlercreutz.

– Jag är också nöjd över att vi kom till en lösning där inga inbesparingar görs i socialskyddet, stödet till barnfamiljer eller i välfärdsområdena. Målet har varit att anpassningarna ska synas så lite som möjligt i finländarnas vardag, och det var också viktigt att vi lyckades höja värdet på moderskapsförpackningen så att förmånen höjs till 210 euro säger Adlercreutz

Efter den diskussion som förts inför förhandlingarna kunde SFP också se till att biståndet inte sänks, och att nedskärningar till medborgarorganisationer inom den sociala sidan inte blev av.

– Civilsamhällesorganisationernas finansiering skonas när 20 miljoner euro omfördelas inom biståndsbudgeten. Motsvarande summan överförs från biståndsmomentet till humanitär krishjälp, så att den totala biståndsbudgeten förblir oförändrad, säger Adlercreutz.

– Dessutom lyckades vi trygga Finlands försörjningsberedskap på sjön då den olyckliga diskussionen om bemanningsstödet kunde fås bort från agendan, säger Adlercreutz.