En svår ria med gott resultat 

Om några veckor ger regeringen sin budget till riksdagen. Våra egna förhandlingar slutfördes i början av förra veckan i en situation där det både finns goda och sämre nyheter att ta avstamp i. 

Mitt i allt tumult både innanför och utanför våra gränser har man kunnat börja ana lite ljusningar också inom ekonomin. Samtidigt präglades budgetrian förberedelser också av en annan nyhet: Det att Fitch bedömning av Finlands kreditvärdighet sänktes i somras gjorde det helt klart att anpassningar måste göras, till en summa på en miljard euro på 2027 års nivå. 

Rians startskott avfyrades redan i början av augusti när finansministeriets budgetförslag kom. Bland annat det att ett stor del av de inbesparingar som föreslogs riktade sig till utbildningssektorn gjorde att förhandlingarna blev utmanande. Vi hade ett gemensamt mål, men olika syner på vad som är klokt och ändamålsenligt. 

Det resultat vi kom ut med är jag ändå nöjd med. Vi kunde undvika nedskärningar i social- och hälsovård och utbildningens finansiering rördes inte heller. Efter flera varv av anpassningar behövde vi inte heller gå åt den viktiga tredje sektorns finansiering. 

Nästa år ökar igen grundskolans anslag medan vi också kan sänka skatten på arbete för en stor del av befolkningen. Det är i linje med regeringens linje om att stärka de grundläggande färdigheterna i skolan samtidigt som vi stärker incitamenten för arbete och tillväxt. 

Vi tar också fram en modell för att sysselsätta ungdomar. Den första arbetsplatsen är enormt viktigt och en sysselsättningssedel kan sänka tröskeln att ge en ungdom en första chans i arbetslivet. Det här var något SFP drivit och nu går förslaget vidare ledsagat av en stark finansiering. 

För vår regions del betyder budgeten också att viktiga vägprojekt som Getbergets planskilda korsning och Prysmians avtag går vidare. Med tanke på de arbetsplatser som planeras i området är det viktigt att trafikarrangemangen också stöder tillväxten. 

Samtidigt som jag är nöjd med resultatet kan jag inte var glad över den diskussion som pågick kring budgetrian. 

Att vara politiker och riksdagsledamot innebär ett speciellt ansvar. Då kan man inte slänga ur sig vad som helst. Med ord formar vi verkligheten. Och ord som nedvärderar delar av befolkningen trasar sönder den gemenskap och det förtroende som vi är beroende av – också med tanke på den tillväxt vi behöver. 

Jag hoppas och förutsätter att alla nu tillsammans kan fokusera på det arbete som vi fått förtroendet att sköta – ett arbete för landets bästa. 

 

Läskunnighet är grunden till livslångt lärande

Läskunnighet är nyckeln till att förstå hur världen fungerar. På Internationella läskunnighetsdagen, vill undervisningsminister och SFP:s ordförande Anders Adlercreutz lyfta fram läskunnighetens betydelse för att alla likvärdigt ska kunna var delaktiga i samhället.

– Under många år har Finland prioriterat att ge barn och unga starka grunder i såväl läsning som digital kompetens. Regeringen har satsat på grundskolans lägre årskurser och förstärkt stödet för läsning. Från och med den termin som just inleddes har vi ökat antalet veckotimmar i litteratur och modersmål i de lägre klasserna  eftersom just läsfärdigheter är grunden för all vidare inlärning, säger Adlercreutz.

Årets tema, Främja läskunnighet i den digitala tidsåldern, lyfter fram att läskunnighet i dag är mer än att bara läsa och skriva på papper. Det handlar också om att kunna granska information kritiskt, förstå digitala miljöer och själv skapa innehåll på ett säkert och inkluderande sätt.

– I Finland har vi satsat målmedvetet på digital läskunnighet, och våra barn får tidigt verktyg för att tänka kritiskt och analysera information. Samtidigt finns det fortfarande utmaningar, både nationellt och globalt. Att vi i Finland toppar listan över läskunnighet får inte skymma det faktum att hundratals miljoner människor världen över fortfarande saknar grundläggande läs- och skrivfärdigheter, säger Adlercreutz.

– Läskunnighet är grunden för ett livslångt lärande. Genom att investera i läsning och medialäskunnighet investerar vi i våra barns och ungas framtid. Det handlar om vad vi gör i skolan, men vi föräldrar kan också med vårt exempel påverka attityderna till läsning, betonar Adlercreutz.

Regeringens budgetförslag fokuserar på tillväxt och sysselsättning

Regeringen har förhandlat om statsbudgeten i Statsrådets festvåning i Helsingfors de senaste två dagarna. Idag har man enats om budgetförslaget för 2026. Regeringen stöder nu den pågående ekonomiska återhämtningen och tryggar förutsättningarna för långsiktig tillväxt.

Regeringen genomför skattesänkningar för låg- och medelinkomsttagare, höjer det barnrelaterade arbetsinkomstavdraget och sänker den högsta marginalskatten till cirka 52 procent. Förutsättningarna för företagande stärks genom att bolagsskatten sänks till 18 procent från 2027. Investeringarna i infrastruktur, kompetens samt forskning och utveckling fortsätter.

– Regeringen ser nu till att statsekonomin står på en stabil grund och garanterar välfärden också framöver, säger SFP:s ordförande, undervisningsminister Anders Adlercreutz.

Under förhandlingarna har SFP avstyrt en stor del av de förslag på nedskärningar som finansministern presenterade veckan innan förhandlingarna. Bland nedskärningarna som föreslogs fanns statsandelarna till kommunerna. Dessa nedskärningar lyckades SFP få bort under förhandlingarna.

– Det här är speciellt viktigt eftersom det utan tvivel skulle ha drabbat utbildningen, säger Adlercreutz.

– Jag är också nöjd över att vi kom till en lösning där inga inbesparingar görs i socialskyddet, stödet till barnfamiljer eller i välfärdsområdena. Målet har varit att anpassningarna ska synas så lite som möjligt i finländarnas vardag, och det var också viktigt att vi lyckades höja värdet på moderskapsförpackningen så att förmånen höjs till 210 euro säger Adlercreutz

Efter den diskussion som förts inför förhandlingarna kunde SFP också se till att biståndet inte sänks, och att nedskärningar till medborgarorganisationer inom den sociala sidan inte blev av.

– Civilsamhällesorganisationernas finansiering skonas när 20 miljoner euro omfördelas inom biståndsbudgeten. Motsvarande summan överförs från biståndsmomentet till humanitär krishjälp, så att den totala biståndsbudgeten förblir oförändrad, säger Adlercreutz.

– Dessutom lyckades vi trygga Finlands försörjningsberedskap på sjön då den olyckliga diskussionen om bemanningsstödet kunde fås bort från agendan, säger Adlercreutz.

Flytta sommarlovet framåt med två veckor

Svenska folkpartiets ordförande, undervisningsminister Anders Adlercreutz anser att sommarlovets start borde flyttas framåt med två veckor. Finland går i otakt med resten av Europa och många familjer har utmaningar med att lov- och arbetstidtabeller under sommarmånaderna. Trots att Finland på många sätt har närmat sig Norden och EU, skiljer vi oss kraftigt från våra grannar när det gäller sommarlovets tidpunkt.

– Vårt nuvarande system är på många sätt från en svunnen tid. I dag är arbetslivets årsklocka annorlunda och inte bunden till skörd och sådd, säger Adlercreutz.

I en tid där vi allt mer är beroende av omvärlden, där mycket handlar om att samarbeta med utländska aktörer skulle det vara ett naturligt steg att vi skulle ha samma tidtabeller som våra nordiska grannar, anser Adlercreutz.

– Det är i de flesta fall lättare för föräldrarna att ta ut semester i juli och augusti än juni. Att flytta sommarlovet med två veckor framåt skulle underlätta situationen både för familjer och för företag, säger Adlercreutz.

Adlercreutz vill se en flytt av sommarlovet som en lösning både med tanke på familjers semesterplanering och välmående och med tanke på företagens verksamhetsförutsättningar, för att inte tala om den inhemska turismen och en längre sommarsäsong i en stor del av landet.

– Till exempel servicen i skärgården är kopplad till skolåret då den inhemska turismsäsongen abrupt tar slut när skolorna börjar. Då en stor del av den europeiska turismen sker i augusti är det här en utmaning som har direkta konsekvenser för våra företag – hur ska vi locka turister till Finland då vår egen efterfrågan upphör när skolorna börjar vilket förstås påverkar tillgängligheten av service, säger Adlercreutz.

Undervisnings- och kulturministeriet har påbörjat en utredning med syftet att utreda både möjligheter och utmaningar med att flytta sommarlovet. Enligt Adlercreutz står det redan klart att det finns utmaningar, och för att lösa dem krävs en konstruktiv diskussion och nya lösningar.

–  Det här är en mer komplicerad fråga än man först kunde tänka sig. Det handlar också om småbarnsfostran, tidtabeller för studentexamen och högskoleantagning och mycket mer. Samtidigt är det viktigt att vårterminen inte blir för lång — ett längre påsklov kunde där vara en naturlig del av lösningen, säger Adlercreutz 

– När utredningen är klar ser vi om vi kan hitta samstämmighet i regeringen. Eftersom det handlar om ett initiativ som inte står i regeringsprogrammet krävs politiska diskussioner om saken när vi kommit så långt. Jag hoppas att vi kan hitta svar på utmaningarna. Finns det en vilja, finns det en väg, säger Adlercreutz.

Alla har rätt att vara sig själv

Idag fylls gatorna av gemenskap när Prideparaden ordnas i Helsingfors. Svenska folkpartiets ordförande, undervisningsminister Anders Adlercreutz deltar i Pridetåget tillsammans med statsrådet och Svenska folkpartiet.

– Att vara sig själv är en rättighet som borde vara självklar i dagens värld. I en tid då rätten till sin egen identitet ifrågasätts i många delar av världen – också i Europa – är det viktigare än någonsin att vi står upp för allas lika värde, säger Adlercreutz.

Årets tema, Stolthet utan gränser, lyfter särskilt fram regnbågsmigranter och vikten av att Finland är ett tryggt land också för dem som tvingats lämna allt bakom sig.

– SFP vill att Finland ska vara ett öppet samhälle för alla. För att vara det måste vi se till att ingen lämnas utanför. Speciellt unga behöver särskilt lyftas fram. Vi vet att barn och unga som tillhör köns- och sexuella minoriteter oftare än andra mår dåligt och upplever otrygghet i sin skolmiljö, säger Adlercreutz.

– Detta måste vi åtgärda, och därför lanserade vi i maj ett utvecklingsprogram för likabehandling och jämställdhet i skolan, säger Adlercreutz.

Utvecklingsprogrammet ger skolor och lärare konkreta verktyg för att främja trygghet och jämlikhet i klassrummet oavsett elevers bakgrund, kön eller sexuella läggning.

– Alla barn har rätt att känna sig trygga i skolan och att bemötas med respekt. Det är vårt ansvar att se till att den rätten också blir verklighet, säger Adlercreutz.

Adlercreutz: Sametingslagen godkändes – ett historiskt steg för de samiska rättigheterna

– Det här är en historisk dag – sametingslagen är äntligen godkänd. Efter över ett decennium av arbete har vi nu nått i mål. SFP:s långsiktiga och målmedvetna arbete för samernas mänskliga rättigheter har gett resultat. Idag gläds vi tillsammans med samerna, säger SFP:s ordförande, undervisningsminister Anders Adlercreutz.

– Beslutet är ett viktigt steg framåt för samernas rättigheter och stärker det samiska folkets självbestämmande i frågor som rör dem själva, säger Adlercreutz.

SFP har konsekvent arbetat för en reform av sametingslagen sedan lagförslaget lades fram av justitieminister Anna-Maja Henriksson år 2014. I regeringsförhandlingarna 2023 var det SFP som säkerställde att sametingslagens förverkligande skrevs in i regeringsprogrammet. Idag den 19 juni godkände riksdagen den nya lagen.

– Det handlar om att Finland som rättsstat tar ansvar för att följa de internationella människorättsåtaganden vi förbundit oss till. Genom dagens beslut möter vi nu de upprepade anmärkningar som kommit från FN-organ, säger Adlercreutz.

– Det här är ett erkännande av det samiska folkets rätt till självstyre i enlighet med Finlands grundlag. Jag är stolt och glad över att vi i dag kunnat fatta det här beslutet, säger Adlercreutz.

Under Svenska folkpartiets partidag i Vasa 14 -15.6.2025 fattades även beslut om att Svenska folkpartiets namn nu också officiellt finns på de tre samiska språken, på enaresamiska Suomâ ruátálâš aalmugpiäládâh, på skoltsamiska Lääʹdd ruõcclaž meerpeällõk och på nordsamiska Suoma-ruoŧŧelaš álbmotbellodat.

Fnurra på tråden om yrkesutbildningen

I en artikel (HBL 7.6) skriver Bille Sirén att jag motiverar besluten om att yrkesskolornas finansiering minskas med 120 miljoner med att antalet examina sjunkit, trots tidigare ökade satsningar.

Det stämmer inte. Så säger jag inte i intervjun. Jag säger inte heller att vi skulle dra in misslyckade satsningar från förra perioden. Den förra regeringens satsning på extra anslag för att anställa lärare inom yrkesutbildningen tog, helt som förra regeringen planerat, slut efter 2022. Andra ökningar bestod.

Sirén blandar ihop två saker: nedskärningen på 120 miljoner som trädde i kraft 2025, och den kostnadsneutrala ändringen av finansieringsmodellen, som träder i kraft vid ingången av 2026.

Jag motiverar själva reformen av finansieringsmodellen, grunden för hur den offentliga finansieringen för yrkesutbildningen fördelas, med det vi vet om hur antalet studerande i förhållande till antalet examina utvecklats: Ökade satsningar har inte lett till fler examina, utan tvärtom. Därför ändras tyngden på koefficienterna som bestämmer finansieringen. Antalet studeranden får mindre tyngd, och studieprestationer, fortsatta studier vid högskola och sysselsättning efter examen, får en större tyngd.

Detta gör vi för att vända den trend som pågått de senaste åren – att antalet studeranden ökar, men antalet examina minskar.

Det som däremot är en rent fiskal nedskärning är anpassningen på 120 miljoner som förverkligades i finansieringen för 2025. Besluten bakom nedskärningen hänför sig till ramrian våren 2024. Den betyder att den totala finansieringen 2025 är 2,1 miljarder, lite mindre än 2024 men lite över nivån 2023. Det är inte en strukturell ändring av finansieringsmodellen.

Vi försöker begränsa nedskärningens inverkan. Den riktas så att studerandeåren för studerande som redan har en examen minskas från cirka 66 000 till 55 000. Det betyder att läroinrättningar med få studerande som studerar sin andra eller tredje examen ser en mindre minskning av anslagen.

Tanken är att inbesparingen inte ska riktas mot dem som omfattas av läroplikten. Hur väl det lyckas är beroende av operativa beslut på skolnivå. Eftersom resurserna till stora delar, av förståeliga effektivitetsskäl, är delade, är det säkert svårt att undvika att inbesparingarna syns i de läropliktigas vardag.

Avslutningsvis: HBL skriver att ”yrkesskolorna förlorar en betydligt större bit av kakan jämfört med grundskolor och gymnasier”. Den formuleringen låter förstå att finansieringen för gymnasier och grundskolor försvagas. Det stämmer inte. Under regeringsperioden stärker vi finansieringen för grundskolan med 200 miljoner på årsbasis. Vi förbättrar stödet för lärandet under hela skolstigen. En anpassning riktas mot yrkesutbildningen men samtidigt utvecklas den på flera fronter i syfte att stärka möjligheterna att få en gedigen yrkeskompetens och möjligheterna att studera vidare på tredje stadiet.

Grundlagsutskottet godkänner sametingslagen – SFP:s långsiktiga arbete ger resultat

Efter åratal av arbete har riksdagen äntligen nått en överenskommelse om sametingslagen. Grundlagsutskottet godkände onsdagen den 4 juni sitt betänkande om en revidering av sametingslagen. Tidigare försök att reformera sametingslagen för att garantera ursprungsfolkets självbestämmanderätt har inte nått hela vägen fram.

– Dagens beslut innebär att SFP:s långvariga och målmedvetna arbete för samernas mänskliga rättigheter nu bär resultat, säger SFP:s ordförande, undervisningsminister Anders Adlercreutz.

Sametingslagen antogs av Finlands riksdag år 1995 och ett lagförslag om förnyande av sametingslagen gavs första gången till riksdagen år 2014 av SFP:s dåvarande justitieminister Anna-Maja Henriksson.

– SFP har konsekvent under alla år arbetat för samernas mänskliga rättigheter. Det var SFP som såg till att sametingslagen togs in i regeringsprogrammet och att lagförslaget gavs till riksdagen år 2023, säger Adlercreutz.

– Nu möter vi äntligen de anmärkningar som Finland upprepade gånger fått av olika FN-organ som övervakar efterlevnaden av internationella avtal om mänskliga rättigheter, säger Adlercreutz.

Adlercreutz är glad att grundlagsutskottet nått ett resultat. Förslaget grundlagsutskottet för vidare är i enlighet med regeringens proposition, där de två justeringarna som gjordes stärker individens rättsskydd. Regeringens förslag till ny sametingslag bottnar i det lagförslag som kanslichef Pekka Timonen gjorde under den förra regeringsperioden och som utarbetats i samarbete med Sametinget.

– Enligt Finlands grundlag har samerna självstyrelse i frågor som gäller språk och kultur i sitt hembygdsområde. Nu förnyar vi sametingslagen på ett sätt som Sametinget själv omfattar, säger Adlercreutz.

Det räcker inte med fina ord – nu vi behöver konkret handling

Idag har undervisningsministeriet lanserat Utvecklingsprogrammet för likabehandling och jämställdhet inom utbildningen. Programmet innehåller tio åtgärdspunkter och erbjuder verktyg för att främja likabehandling och icke-diskriminering samt att motverka rasism inom utbildningssystemet. 

– Åtgärderna lyfter fram centrala utmaningar i vårt utbildningssystem och presenterar konkreta förslag på hur vi kan bemöta dem. Vi vill bland annat motverka könsstereotyper och trakasserier samt bryta könssegregeringen inom gymnasie- och yrkesutbildningen, säger undervisningsminister och SFP:s ordförande Anders Adlercreutz. 

– Genom programmet vill vi också nå ut till familjer med invandrarbakgrund och se till att hela familjen känner sig delaktig och välkommen i skolgemenskapen. Genom att visa hur ett gott samarbete mellan hem och skola kan fungera, vill vi stärka familjernas engagemang och delaktighet i barnens skolgång, säger Adlercreutz. 

Åtgärderna fokuserar också på att öka medvetenheten om den rasism och den diskriminering vi har i samhället. Genom fortbildning för lärare och andra inom utbildningssektorn ska man utveckla metoder som stärker jämställdhet och likabehandling. Programmet ska även kartlägga hur barn och unga själva upplever dessa frågor.

– Jag är också glad över att vi inom ramen för programmet har möjlighet att fokusera på arbetet mot  mobbning inom den grundläggande utbildningen. Personer med invandrarbakgrund och hbtqi-personer mobbas mer  än andra.Det räcker inte med fina ord – nu behöver vi konkret handling, säger Adlercreutz.

Viktiga utbildningssatsningar i regeringens tilläggsbudget

Regeringen har idag 28.5 lämnat sin andra tilläggsbudget för 2025 till riksdagen. Under vårens halvtidsöversyn togs beslut om flera viktiga satsningar som nu får finansiering i den andra tilläggsbudgeten för det här året.

SFP:s partiordförande, undervisningsminister Anders Adlercreutz är glad över tilläggssatsningarna på språkundervisningen i svenska eller finska som andraspråk för elever med ett annat modersmål. Nu realiseras en ytterligare satsning på åtta miljoner euro för utveckling av undervisningen.

– Med hjälp av tilläggssatsningen kan vi försäkra oss om att undervisningen når de elever som faktiskt har nytta av den och försäkra oss om att alla elever får tillräckliga färdigheter i svenska och finska. Språkkunskaper är av stor vikt för att klara sig i det framtida arbetslivet och i fortsatta studier. Det är också en helt central fråga med tanke på lyckas integration. Tilläggsanslaget gör det även möjligt att pedagogiskt utveckla språkundervisningen i svenska eller finska som andraspråk och utveckla enhetliga metoder för att följa upp och utvärdera elevernas språkkunskaper, säger Adlercreutz.