Infrastruktursatsningar i Nyland och Österbotten

I förslaget till regeringens tilläggsbudget ingår trafikprojekt i både Nyland och Österbotten.

Sträckan Mjölbolsta-Svartå på riksväg 25 får en fullmakt på 17 miljoner euro och ett tilläggsanslag på 0,5 miljoner euro. Säkerheten på vägsträckan har länge varit ett orosmoment och nu förbättras den genom att vägavsnittet får en mittremsa.

Som en del av paketet för att främja västkustens konkurrenskraft görs det också förbättringar på stamväg 68 på sträckan mellan Edsevö–Jakobstad. Det föreslås att fullmakten höjs med 2 miljoner euro till 9,5 miljoner euro för att kunna slutföra fas 3 i projektet.

– Satsningarna på infrastruktur är viktiga dels för att öka säkerheten och smidigheten på vägsträckorna, men också för att se till att vi kan trygga förutsättningarna för näringslivet och företagande i olika delar av landet, säger SFP:s partiordförande, undervisningsminister Anders Adlercreutz

Lösningar för tillväxt

Vi har inte haft ekonomisk tillväxt i Finland på 18 år. Det här i kombination med de stigande räntekostnaderna är orsaken till varför regeringens ekonomiska politik ser ut som den gör. Efter två omgångar av nödvändiga ekonomiska anpassningar under regeringsförhandlingarna och ramrian förra våren valde regeringen i vårens halvtidsöversyn att satsa på åtgärder för att sparka i gång tillväxten.

Utgångsläget inför halvtidsöversynen var utmanande. Men plötsligt ökades svårighetsgraden. Det handelskrig som president Trump startade tvingade oss att ändra perspektiv. Att i det här läget komma med små justeringar för att få i gång tillväxten var inte en möjlighet. Vi behövde höja ribban för vårt arbete.

SFP lanserade redan i augusti förra året ett åtgärdspaket med 26 åtgärder för att få i gång ekonomin. Vi tänker, att det är bättre att komma med lösningar som driver diskussionen än att sitta i passagerarsätet – för att inte tala om alternativet att bara kritisera de besluts som görs. Det här blev åter tydligt då många av åtgärderna som godkändes i regeringens halvtidsöversyn är sådana som vi länge förespråkat. 9 av de 26 åtgärder vi presenterade i augusti finns med i halvtidsrians beslut.

Många av åtgärderna är sådana som också oppositionspartierna har föreslagit och förespråkat. Trots det är det klart att de också möter kritik. Det är en verklighet i dagens polariserade politiska klimat.

Samtidigt är det klart, att regeringens ansvar är att ta fram åtgärder för tillväxt. Att låta bli var helt enkelt inte ett alternativ.

I en regering med fyra ganska olika partier är förstås också halvtidsöversynen ett resultat av kompromisser. Effekterna av alla åtgärder kommer inte att synas genast, men jag tror starkt på att den här helheten har en verklig chans att föra Finland i rätt riktning.

En av de största åtgärderna är att skatten på arbete sänks. Målet är att sporra till mer arbete och samtidigt stärka köpkraften. Den mest verkningsfulla åtgärden är en sänkning av marginalskatten, men ur ett rättviseperspektiv var det viktigt att också sänka skatten för låg- och medelinkomsttagare, en åtgärd som statiskt räknat kostar dubbelt så mycket.

Företagande främjas också genom att samfundsskatten sänks med två procentenheter till 18 procent. Beskattningen för utländska experter som flyttar till Finland sänks för att underlätta rekryteringen för våra företag. Dessutom kommer en helt ny åtgärd som har sitt ursprung i SFP:s åtgärdspaket från augusti 2024, ett skatteincitament för finländare utomlands som flyttar hem. Gränsen för arvs- och gåvoskatten kommer också att höjas till 30 000 euro respektive 7 500 euro, och för företag kommer möjligheten att dra av förluster i beskattningen att förlängas till 25 år.

Jag gläder mig också över flera satsningar som ger ett positivt avtryck i Åboland. SFP lyckades driva igenom viktiga satsningar för säkerheten i skärgården och Skärgårdshavets välmående. Regeringen bestämde att uppdatera bestämmelserna som reglerar skärgårdstrafiken och vi fick också in en satsning på 5 miljoner euro för bekämpningen av olje- och kemikalieskador. För att minska på näringsbelastningen i Skärgårdshavet kom vi överens om att utveckla lösningar för effektivare återvinning av näringsämnen.

Tillväxt kräver konkreta åtgärder. Men det handlar också om psykologi, attitydklimatet i vårt samhälle. Och det igen påverkas av den diskussion som förs. Därför hoppas jag att vi förmår se det goda omkring oss, möjligheterna, och fundamentet som trots allt är gott. Vi lever i utmanande tider och många har det svårt. Men samtidigt har få länder det så väl förspänt som vi.

Med detta åtgärdspaket blir det lite lättare och attraktivare att försöka, investera och bygga sin framtid. Jag hoppas att vi tillsammans skall se möjligheterna omkring oss och i varandra.

Adlercreutz imponerad av unga proffs på Mästare2025-evenemanget

Finland behöver kunniga proffs också i framtiden. Under Mästare2025-evenemanget i Åbo samlas den här veckan hundratals unga från både Finland och ett flertal andra länder för att tävla i olika grenar som mäter yrkesskicklighet, allt från bygg- och industribranschen till tjänster, programmering, mediaplanering och klädsömnad. Svenska folkpartiets ordförande, undervisningsminister Anders Adlercreutz deltog i evenemanget och bekantade sig bland annat med en internationell kocktävling mellan Finland och Schweiz–Frankrike.

– Jag är verkligen imponerad av det finska kocklandslaget. Den professionalism, koncentration och skicklighet som visades upp i tävlingsköken var på hög nivå. Det är fantastiskt att se hur starkt kunnande vi har bland våra unga, säger Adlercreutz.

Temat för årets Mästare-evenemang är ”Yrkeskunskaper för framtiden”, som är ett mycket aktuellt tema i en tid då arbetsmarknaden förändras snabbt. Regeringen har inlett reformer för att stärka yrkesutbildningen, bland annat genom ett försök att öka utbildningsanordnarnas autonomi att forma utbildningen efter lokala behov.

– Det är avgörande att våra utbildningar verkligen förbereder studerande för framtiden. Vi ska ge våra unga redskap att växa, utvecklas och stå starka i ett arbetsliv i ständig förändring. Mästare2025 visar på ett tydligt sätt hur högklassig vår yrkesutbildning är, säger Adlercreutz.

Rätt riktning på Finland med besluten i halvtid

Varje höst delas en tjock gul bok ut till alla riksdagsledamöter på deras sittplats i plenisalen i riksdagen. På den nästsista sidan finns ett kapitel som heter Räntor på statsskulden. Boken är förstås den årliga budgetboken, och för år 2025 beräknas räntekostnaderna för statens låntagning uppgå till 3,17 miljarder. Vad allt kunde inte Finland göra för dessa pengar, som nu endast går till att betala räntor.

Finlands ekonomi har stampat på stället i 18 år. Det, i kombination med de stigande räntekostnaderna är orsaken till varför regeringens ekonomiska politik ser ut som den gör. Efter två omgångar av nödvändiga ekonomiska anpassningar valde regeringen därför att i vårens halvtidsöversyn satsa på åtgärder för att sparka i gång tillväxten.

Skatten på arbete kommer därför att sänkas med ca 1 miljard euro. Målet är att sporra till mer arbete och samtidigt stärka köpkraften för alla. Skattelättnaderna fördelas så, att den största delen riktas till små- och medelinkomsttagare. I kombination med detta främjar regeringen företagande genom att sänka samfundsskatten till 18 procent.

Utöver dessa stora skatteåtgärder genomför regeringen också en rad andra åtgärder som jag är mycket nöjd över. Bland annat sänks beskattningen för utländska experter som flyttar till Finland. Dessutom kommer en helt ny åtgärd som har sitt ursprung i SFP:s åtgärdspaket från augusti 2024, ett skatteincentiv för finländare utomlands som flyttar hem. Gränsen för arvs- och gåvoskatten kommer också att höjas till 30 000 euro respektive 7 500 euro, och för företag kommer möjligheten att dra av förluster i beskattningen att förlängas till 25 år.

Som tillägg till detta finns ett helt paket tillväxtåtgärder som berör företag, utbildning, forskning och utveckling, energi, artificiell intelligens, försvaret och mycket mer. Effekterna syns kanske inte ännu nästa år, eller ens året efter det – särskilt med tanke på det turbulenta världspolitiska läget – men jag tror starkt på att dessa åtgärder har en verklig chans att svänga Finlands ekonomiska kurs. Som anekdot kan dessutom nämnas att över en tredjedel av åtgärderna från SFP:s tillväxtpaket nu kommer att genomföras av regeringen, och också många åtgärder inom social- och hälsovården som regeringen kom överens om är direkt från den lista på åtgärder som SFP presenterade för några månader sedan. 

Halvtidsöversynen – som namnet redan berättar – markerade också det att halva regeringsperioden ligger bakom oss. Samtidigt betyder det att det ännu är två år kvar till nästa riksdagsval – gott om tid för att genomföra både återstående åtgärder i regeringsprogrammet och de beslut som regeringen fattar längs vägen. Jag är verkligt glad över att kombinationsförsäkringen som gör det lättare att växa mellan företagande och förvärvsarbete äntligen blir verklighet. Utöver det kommer vi att förstärka arbetstagarnas representation i företagens styrelser och ledningsgrupper, också det en långvarig målsättning för SFP.

Särskilt nöjd är jag dessutom över att SFP i halvtidsöversynen lyckades stoppa ytterligare nedskärningar i social- och hälsovården.

Jag sticker inte under stol med att halvtidsöversynen också förde med sig några beslut som vi är mindre nöjda med, men på det stora hela och med facit på hand vill jag påstå att vi med dessa beslut för Finland i rätt riktning.

Puoliväliriihestä isot panostukset Kirkkonummelle ja Siuntioon

Viime vuosien aikana Kirkkonummelle on tullut kaksi merkittävää teollista investointia: Masalaan suunniteltu datakeskus ja Prysmianin kaapelitehtaan uusi torni – Suomen korkein rakennus.

Prysmianin tornin täysimääräinen käyttöönotto edellyttää tehtaan laajentamista, mikä puolestaan haastaa paikalliset liikennejärjestelyt. Kaapelitien ja kantatie 51:n risteys, niin sanottu Kelan risteys, ei nykyisellään mahdollista tehtaan laajentamista ja on muodostumassa merkittäväksi pullonkaulaksi uusille investoinneille. Risteyksen lähistöllä Vuohimäessä on myös suuri tarve rakentaa eritasoliittymä.

Hallituksen puoliväliriihessä molemmat hankkeet ottivat merkittävän askeleen eteenpäin.

– Puoliväliriihen keskeinen teema oli kasvun luominen. Kelan risteyksestä on muodostunut selkeä este uusien investointien toteuttamiselle, ja siksi olen iloinen siitä, että hallitus päätti myöntää kolme miljoonaa euroa risteyksen uusimiseen ja parantamiseen. Tämä mahdollistaa Prysmianin toiminnan laajentamisen. Ensi viikon keskiviikkona edellinen investointi vihitään käyttöön juhlallisesti, ja nyt Kelan risteyksen parantaminen luo edellytykset seuraavalle askeleelle. Olen siitä äärimmäisen iloinen, toteaa opetusministeri ja RKP:n puheenjohtaja Anders Adlercreutz.

Vuohimäen eritasoliittymä on kertaluokkaa suurempi hanke, mutta se on tärkeä sekä Vuohimäen että Kantvikin kehittämisen kannalta.

– Voi todella puhua jättipotista Kirkkonummen ja Siuntion näkökulmasta. Kelan risteys saa kolmen miljoonan euron valtionrahoituksen ja Vuohimäen eritasoliittymä kymmenen miljoonaa. On poikkeuksellista, että kahteen kuntiemme kannalta strategisesti tärkeään liikennehankkeeseen suunnataan näin mittavat panostukset samassa puoliväliriihessä. Nyt on syytä edetä ripeästi myös päätöksenteossa. Toivottavasti nämä päätökset vauhdittavat myös kaavoitusprosesseja. Nyt on taottava, kun rauta on kuuma, Adlercreutz päättää.

Puoliväliriihen yhteydessä hallitus teki myös muita merkittäviä kasvupäätöksiä. Kauppasodan uhka ja yleinen epävarmuus pakottivat Adlercreutzin mukaan hallituksen nostamaan kunnianhimon tasoa.

– Maailmanpoliittinen tilanne on haastava. Tällaisessa epävarmuudessa on olennaista kasvattaa Suomen suhteellista kilpailukykyä. Siksi on tärkeää, että pystyimme nyt tekemään merkittäviä päätöksiä, jotka parantavat Suomen vetovoimaa ja kilpailukykyä. Toivon, että nämä toimet käynnistävät investointeja paitsi Kirkkonummella myös laajemmin koko Suomessa. Potentiaalia on runsaasti, ja nyt hankkeilla on hyvät edellytykset lähteä liikkeelle.

Adlercreutz: Riksdagen tog ställning mot omvändelseterapier

I dag har riksdagen godkänt förslaget om att förbjuda så kallade omvändelseterapier, vars syfte är att förändra en persons sexuella läggning eller könsidentitet. Förslaget baserar sig på medborgarinitiativet Människan är hel – förbjud omvändelseterapier, som över 50 000 medborgare har skrivit under. Dessa terapier riktar sig specifikt mot sexuella minoriteter, transpersoner och personer med intersexvariationer.

– Den nuvarande lagstiftningen är inte tillräckligt tydlig, och en ändring av lagen skulle sätta stopp för det psykiska våld som omvändelseterapier innebär, säger SFP:s partiordförande och undervisningsminister Anders Adlercreutz.

Utöver att skydda sexuella minoriteters grundläggande rättigheter ytterligare, visar beslutet också på hur demokratin kan fungera.

– Det är inte varje dag ett medborgarinitiativ godkänns, och att det sker i en fråga som rör grundläggande mänskliga rättigheter gör det än mer betydelsefullt. Det är en självklarhet att SFP stöder ett förbud av omvändelseterapier, säger Adlercreutz.

Undervisningsminister Adlercreutz deltog i ett toppmöte för undervisningsministrar och lärarorganisationer

Undervisningsminister Anders Adlercreutz reste den 24–25 mars till Reykjavik för att delta i ett internationellt toppmöte för undervisningsministrar och lärarorganisationer, International Summit on the Teaching Profession 2025 (ISTP).

ISTP samlar undervisningsministrar från ledande länder inom utbildning och utbildningsfackliga representanter för att diskutera frågor som rör utvecklingen av utbildningen. Mötet ordnas en gång om året i samarbete mellan OECD, den internationella paraplyorganisationen för lärarorganisationer Education International och det värdland som utsetts till arrangör av mötet. Årets toppmöte ordnades på Island och var det femtonde ISTP-mötet i ordningen.

Huvudteman för mötet var 1) småbarnspedagogik av hög kvalitet, 2) stödjande av lärare i arbetet med att främja jämlikhet och välfärd samt 3) lärarnas metoder för att engagera unga att bli aktiva samhällsmedlemmar. Ministern höll ett anförande vid de sammanträden som behandlade de två förstnämnda temana.

Minister Adlercreutz betonade behovet av att effektivisera åtgärderna för att avhjälpa bristen på personal inom småbarnspedagogiken. I Finland har man till exempel ökat antalet nybörjarplatser inom högskoleutbildningen för lärare inom småbarnspedagogik. En kompetent och engagerad personal och ett starkt pedagogiskt ledarskap är förutsättningar för att ordna högklassig småbarnspedagogik.

Minister Adlercreutz talade också den 25 mars vid ett evenemang ordnat av Nordiska lärarorganisationers samråd NLS om behoven av att utveckla finansieringssystemen för utbildning i Norden.

Under resan hade ministern även enskilda möten med undervisningsministrar från olika länder. Han träffade kolleger från bland annat Storbritannien, Singapore, Nya Zeeland, Chile, Danmark och delstaten Sydaustralien.

Adlercreutz deltog i Ukrainas presidents maka Olena Zelenskas skolbesök i Kyrkslätt

Ukrainas presidentpar Volodymyr Zelenskyi och Olena Zelenska besökte Finland onsdagen den 19 mars 2025. SFP:s ordförande, undervisningsminister Anders Adlercreutz deltog i fru Olena Zelenskas och fru Suzanne Innes-Stubbs besök i Jokirinteen koulu i Kyrkslätt.

– Det var fint att få välkomna fru Zelenska och fru Innes-Stubb till Kyrkslätt och Jokirinteen koulu och berätta om det finländska skolsystemet – om vardagen i våra skolor, om elevvården och barns och ungas välbefinnande, om skolmaten och om skyddsrummen och arrangemangen kring dem, säger Adlercreutz.

– Finlands satsningar på skolmat är ingen självklarhet i världen idag. Också det att vi har skyddsrum i våra skolor är unikt och någonting som förstås är obehagligt aktuellt för Ukraina, säger Adlercreutz.

Fru Olena Zelenska fungerar som beskyddare av det projekt som förnyar skolmatssystemet i Ukraina, när hela det ukrainska skolsystemet som bäst reformeras. Finland stöder aktivt reformerna och arbetar tillsammans med Ukraina på att förnya deras skola.

– Finlands utbildningssystem är en framgångsfaktor som uppmärksammats globalt, och en central orsak till att det finländska samhället fungerar så bra som det gör. Utbildningssektorn är en av Finlands prioriteter i vårt bistånd till Ukraina. Jag är glad att vi kan dela med oss av våra lärdomar och hjälpa Ukraina, både mitt under det brinnande anfallskriget och när kriget en dag tar slut, säger Adlercreutz.

 

Bild: Statsrådet

Mobilförbud i skolorna debatterades i riksdagen

Lagförslaget som förbjuder användningen av mobiltelefoner i klassrummet debatterades i dag i riksdagen. Propositionen presenterades av SFP:s ordförande, undervisningsminister Anders Adlercreutz.

– Nu försvinner mobiltelefonerna från klassrummen. Dessutom kan skolan i sina ordningsregler också begränsa användningen av dem under rasterna. Jag är glad att lagförslagets behandling i riksdagen nu kommer igång, för jag är övertygad om att detta kommer att förbättra arbetsron i klasserna och via det ha en positiv effekt på elevernas koncentration och inlärning, säger Adlercreutz.

I flera skolor har man redan nu kommit överens om att elevernas egna mobiltelefoner läggs åt sidan under skoldagen, men Adlercreutz betonar att vi nu justerar lagen för att se till att alla skolor har de verktyg som behövs.

– Jag hoppas skolorna nu också utnyttjar möjligheten till en bredare dialog med hemmen om mobiltelefonernas roll i elevernas vardag. Eftersom lagen också möjliggör att i skolans egna ordningsregler begränsa mobiltelefoner under rasterna hoppas jag att man bereder dessa ordningsregler i dialog mellan elever, lärare och föräldrar för att på så sätt förankra beslutet brett, säger Adlercreutz.

– Skolan är en plats där man också lär sig sociala färdigheter, med blicken på skärmen är det svårare att umgås med andra. Vi vuxna behöver inse att vi är rollmodeller för våra unga. Att sätta bort telefonen ibland är nyttigt för oss alla, säger Adlercreutz.

Adlercreutz på Nordiska rådets session i Reykjavik: Norden visar väg i en utmanande tid

Nordiska rådet samlades till sin årliga session 28-31.10 2024 i Reykjavik på Island. I sessionen deltog 87 parlamentariker från hela Norden, och ministrar från de nordiska ländernas regeringar. Under 2024 fungerar Sverige som ordförandeland för Nordiska ministerrådet, Finland och Åland tar över ordförandeskapet vid årsskiftet. Mötet besöktes i år av Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj och den belarusiska ledaren i exil, Svjatlana Tsichanouskaja.

– Nu är alla nordiska länder medlemmar i NATO, vilket gör att vi kan diskutera tydligare om utrikes- och säkerhetspolitik. Även om beslut som berör det fattas i andra organ så erbjuder Nordiska rådet en bra plattform för att utbyta tankar om hur vi i Norden uppfattar omvärlden, säger Svenska folkpartiets ordförande Anders Adlercreutz, som under mötet deltog både som nordisk samarbetsminister samt vikarierade utrikesminister Valtonen, som befinner sig på statsbesök i Kina.

– I en värld som präglas av desinformation och hybridpåverkan är den nordiska modellen ett starkt exempel på hur samhällen kan stå emot yttre påverkan, säger Adlercreutz. Norden präglas av förtroende, jämställdhet, starka institutioner och en stark beredskap, som har sin grund i en god utbildning.

– Norden ska vara världens mest integrerade och hållbara region. Vi har möjlighet att förbättra vårt interna samarbete och dessutom visa på hur demokratiska länder kan komma närmare varandra, säger Adlercreutz.

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyi höll ett uppskattat anförande under mötet.

– President Zelenskyi tackade för det starka stöd Norden har gett Ukraina, men vädjade om fortsatt hjälp. Ukraina ska givetvis kunna använda de vapen och det materiel vi gett dem utan begränsningar – det var mitt klara budskap, säger Adlercreutz. Arbetet med att få resten av Europa att hjälpa på samma nivå vi gjort i Norden och Baltikum måste fortsätta. 

Mera information: Specialmedarbetare Andreas Elfving, tel. 050 3100274