Regeringens budgetförslag fokuserar på tillväxt och sysselsättning

Regeringen har förhandlat om statsbudgeten i Statsrådets festvåning i Helsingfors de senaste två dagarna. Idag har man enats om budgetförslaget för 2026. Regeringen stöder nu den pågående ekonomiska återhämtningen och tryggar förutsättningarna för långsiktig tillväxt.

Regeringen genomför skattesänkningar för låg- och medelinkomsttagare, höjer det barnrelaterade arbetsinkomstavdraget och sänker den högsta marginalskatten till cirka 52 procent. Förutsättningarna för företagande stärks genom att bolagsskatten sänks till 18 procent från 2027. Investeringarna i infrastruktur, kompetens samt forskning och utveckling fortsätter.

– Regeringen ser nu till att statsekonomin står på en stabil grund och garanterar välfärden också framöver, säger SFP:s ordförande, undervisningsminister Anders Adlercreutz.

Under förhandlingarna har SFP avstyrt en stor del av de förslag på nedskärningar som finansministern presenterade veckan innan förhandlingarna. Bland nedskärningarna som föreslogs fanns statsandelarna till kommunerna. Dessa nedskärningar lyckades SFP få bort under förhandlingarna.

– Det här är speciellt viktigt eftersom det utan tvivel skulle ha drabbat utbildningen, säger Adlercreutz.

– Jag är också nöjd över att vi kom till en lösning där inga inbesparingar görs i socialskyddet, stödet till barnfamiljer eller i välfärdsområdena. Målet har varit att anpassningarna ska synas så lite som möjligt i finländarnas vardag, och det var också viktigt att vi lyckades höja värdet på moderskapsförpackningen så att förmånen höjs till 210 euro säger Adlercreutz

Efter den diskussion som förts inför förhandlingarna kunde SFP också se till att biståndet inte sänks, och att nedskärningar till medborgarorganisationer inom den sociala sidan inte blev av.

– Civilsamhällesorganisationernas finansiering skonas när 20 miljoner euro omfördelas inom biståndsbudgeten. Motsvarande summan överförs från biståndsmomentet till humanitär krishjälp, så att den totala biståndsbudgeten förblir oförändrad, säger Adlercreutz.

– Dessutom lyckades vi trygga Finlands försörjningsberedskap på sjön då den olyckliga diskussionen om bemanningsstödet kunde fås bort från agendan, säger Adlercreutz.

Flytta sommarlovet framåt med två veckor

Svenska folkpartiets ordförande, undervisningsminister Anders Adlercreutz anser att sommarlovets start borde flyttas framåt med två veckor. Finland går i otakt med resten av Europa och många familjer har utmaningar med att lov- och arbetstidtabeller under sommarmånaderna. Trots att Finland på många sätt har närmat sig Norden och EU, skiljer vi oss kraftigt från våra grannar när det gäller sommarlovets tidpunkt.

– Vårt nuvarande system är på många sätt från en svunnen tid. I dag är arbetslivets årsklocka annorlunda och inte bunden till skörd och sådd, säger Adlercreutz.

I en tid där vi allt mer är beroende av omvärlden, där mycket handlar om att samarbeta med utländska aktörer skulle det vara ett naturligt steg att vi skulle ha samma tidtabeller som våra nordiska grannar, anser Adlercreutz.

– Det är i de flesta fall lättare för föräldrarna att ta ut semester i juli och augusti än juni. Att flytta sommarlovet med två veckor framåt skulle underlätta situationen både för familjer och för företag, säger Adlercreutz.

Adlercreutz vill se en flytt av sommarlovet som en lösning både med tanke på familjers semesterplanering och välmående och med tanke på företagens verksamhetsförutsättningar, för att inte tala om den inhemska turismen och en längre sommarsäsong i en stor del av landet.

– Till exempel servicen i skärgården är kopplad till skolåret då den inhemska turismsäsongen abrupt tar slut när skolorna börjar. Då en stor del av den europeiska turismen sker i augusti är det här en utmaning som har direkta konsekvenser för våra företag – hur ska vi locka turister till Finland då vår egen efterfrågan upphör när skolorna börjar vilket förstås påverkar tillgängligheten av service, säger Adlercreutz.

Undervisnings- och kulturministeriet har påbörjat en utredning med syftet att utreda både möjligheter och utmaningar med att flytta sommarlovet. Enligt Adlercreutz står det redan klart att det finns utmaningar, och för att lösa dem krävs en konstruktiv diskussion och nya lösningar.

–  Det här är en mer komplicerad fråga än man först kunde tänka sig. Det handlar också om småbarnsfostran, tidtabeller för studentexamen och högskoleantagning och mycket mer. Samtidigt är det viktigt att vårterminen inte blir för lång — ett längre påsklov kunde där vara en naturlig del av lösningen, säger Adlercreutz 

– När utredningen är klar ser vi om vi kan hitta samstämmighet i regeringen. Eftersom det handlar om ett initiativ som inte står i regeringsprogrammet krävs politiska diskussioner om saken när vi kommit så långt. Jag hoppas att vi kan hitta svar på utmaningarna. Finns det en vilja, finns det en väg, säger Adlercreutz.

Vi måste bli bättre på att se det goda omkring oss

”Det är helt klart att mycket fungerar bättre i Finland. Det är verkligen inte det praktiska det hänger på längre. Bostadsmarknaden funkar, skolorna är bra, lovprocesserna är lätta och nu när återvändande finländare skall få skattelättnader finns det mycket få orsaker att inte återvända.” Så sade en finländsk företagsledare, Antti, till mig för några veckor sedan när vi stötte på varandra på en bekants sommarstuga.

Han hade arbetat ett antal år i Sverige men nu bestämt att ta sitt pick och pack hem till Finland, liksom sitt företag. Inte till Schweiz, som planerat, utan till Finland.

I all tysthet har vi med många små saker gradvis förbättrat Finlands attraktionskraft. Och nu skall det så småningom börja bära frukt. Men det här är förstås bara början – vi skall ha som mål att vara det land där vardagen på alla plan är så lätt och smidig som möjligt. För faktum är att också jag blev lite förvånad över min bekants analys. Inte ens jag var övertygad om att det faktiskt är lätt att flytta till Finland och slå sig ner.

Kanske för att den allmänna retoriken säljer en helt annan bild? När vi öppnar tidningen läser vi inte om de företag som vill investera. Nej, vi får oftast läsa om investeringen som inte kom. Vi läser inte om den person som lockades till Finland för att vi har en bra skola och ett stabilt samhälle, utan om hen som inte hittar sin plats i systemet och väljer en annan väg.

Gång på gång placerar sig Finland högt i olika mätningar. Och gång på gång blir vi förvånade, ifrågasätter resultatet och agerar på ett sätt som gör att vi alltsom oftast inte riktigt lever upp till summan av alla våra beståndsdelar. Vi underpresterar till slut fast vi inte har skäl till det. Och jag har svårt att se att det vore fråga om något annat än den mentala sidan.

Antti hade kanske bott tillräckligt länge utanför den finländska mentala bubblan, så han kunde fatta beslut på basen av objektiva fakta. Fakta som vi finländare i regel väljer att blunda för.

För ett år sedan tog SFP och Svenska riksdagsgruppen fram ett paket på 26 åtgärder för tillväxt. Det gjorde vi eftersom vi ser det som vår roll i det politiska fältet. När många andra politiska aktörer och partier ser det som sin uppgift att fokusera på grandet i sin broders öga tänker vi att politik skall handla om verkstad och lösningar.

Jag tänker också att vi på samma sätt har en speciell uppgift i att visa på de möjligheter vi har. Inte fundera på om de är vänster eller höger, utan om de för oss framåt eller bakåt – för att anspela på den kategorisering som Joakim Strand ofta tar till och som jag gillar. Politik handlar om att nå resultat. Om att kunna samarbeta också i svåra tider eller jobbiga konstellationer så att världen blir lite bättre.

Men för att vi skall veta vad som bör göras är det helt nödvändigt att vi vet vad vi är och talar realistiskt om våra betingelser. Realism behöver inte vara synonymt med aska i håret. Det kan vara det, att vi glädjer oss över våra vinster. Som till exempel det att vi helt på riktigt verkar vara inte bara världens lyckligaste land utan också det mest hållbara.

Detta faktum fördjupas av ett annat positivt budskap jag stötte på under semestern: det japansk-amerikanska paret Naomi Moriyamas och William Doyles bok om Finland – ”The Sisterhood of the Enchanted Forest”. Det är en lovsång till allt som vi tror är självklart men som sannerligen inte är det. Jag rekommenderar varmt att alla finländare läser den, men särskilt varje företagsledare och beslutsfattare.

Vi måste bli bättre på att se det goda omkring oss. De stora sakerna, men också de små, som till exempel det att SFP:s initiativ om att ge skattelättnader till finländare som flyttar tillbaka på riktigt nu verkar svänga pendeln till vår fördel. Och om inte din kompis ser det, så be honom fråga Antti.

Alla har rätt att vara sig själv

Idag fylls gatorna av gemenskap när Prideparaden ordnas i Helsingfors. Svenska folkpartiets ordförande, undervisningsminister Anders Adlercreutz deltar i Pridetåget tillsammans med statsrådet och Svenska folkpartiet.

– Att vara sig själv är en rättighet som borde vara självklar i dagens värld. I en tid då rätten till sin egen identitet ifrågasätts i många delar av världen – också i Europa – är det viktigare än någonsin att vi står upp för allas lika värde, säger Adlercreutz.

Årets tema, Stolthet utan gränser, lyfter särskilt fram regnbågsmigranter och vikten av att Finland är ett tryggt land också för dem som tvingats lämna allt bakom sig.

– SFP vill att Finland ska vara ett öppet samhälle för alla. För att vara det måste vi se till att ingen lämnas utanför. Speciellt unga behöver särskilt lyftas fram. Vi vet att barn och unga som tillhör köns- och sexuella minoriteter oftare än andra mår dåligt och upplever otrygghet i sin skolmiljö, säger Adlercreutz.

– Detta måste vi åtgärda, och därför lanserade vi i maj ett utvecklingsprogram för likabehandling och jämställdhet i skolan, säger Adlercreutz.

Utvecklingsprogrammet ger skolor och lärare konkreta verktyg för att främja trygghet och jämlikhet i klassrummet oavsett elevers bakgrund, kön eller sexuella läggning.

– Alla barn har rätt att känna sig trygga i skolan och att bemötas med respekt. Det är vårt ansvar att se till att den rätten också blir verklighet, säger Adlercreutz.

Adlercreutz: Sametingslagen godkändes – ett historiskt steg för de samiska rättigheterna

– Det här är en historisk dag – sametingslagen är äntligen godkänd. Efter över ett decennium av arbete har vi nu nått i mål. SFP:s långsiktiga och målmedvetna arbete för samernas mänskliga rättigheter har gett resultat. Idag gläds vi tillsammans med samerna, säger SFP:s ordförande, undervisningsminister Anders Adlercreutz.

– Beslutet är ett viktigt steg framåt för samernas rättigheter och stärker det samiska folkets självbestämmande i frågor som rör dem själva, säger Adlercreutz.

SFP har konsekvent arbetat för en reform av sametingslagen sedan lagförslaget lades fram av justitieminister Anna-Maja Henriksson år 2014. I regeringsförhandlingarna 2023 var det SFP som säkerställde att sametingslagens förverkligande skrevs in i regeringsprogrammet. Idag den 19 juni godkände riksdagen den nya lagen.

– Det handlar om att Finland som rättsstat tar ansvar för att följa de internationella människorättsåtaganden vi förbundit oss till. Genom dagens beslut möter vi nu de upprepade anmärkningar som kommit från FN-organ, säger Adlercreutz.

– Det här är ett erkännande av det samiska folkets rätt till självstyre i enlighet med Finlands grundlag. Jag är stolt och glad över att vi i dag kunnat fatta det här beslutet, säger Adlercreutz.

Under Svenska folkpartiets partidag i Vasa 14 -15.6.2025 fattades även beslut om att Svenska folkpartiets namn nu också officiellt finns på de tre samiska språken, på enaresamiska Suomâ ruátálâš aalmugpiäládâh, på skoltsamiska Lääʹdd ruõcclaž meerpeällõk och på nordsamiska Suoma-ruoŧŧelaš álbmotbellodat.

Adlercreutz fortsätter leda SFP

Svenska folkpartiet har gett Anders Adlercreutz fortsatt förtroende som partiordförande under partidagen i Vasa den 14–15 juni. Adlercreutz har lett partiet i ett år.

– Jag är ödmjukt tacksam över partidagens fortsatta förtroende. Vårt parti behövs och vår politik behövs. I ett polariserat politiskt klimat är vår roll som ett konstruktivt, brobyggande parti viktigare än någonsin. Vi ska föra en politik som gör Finland bättre, säger Adlercreutz.

Under partidagen godkändes även Svenska folkpartiets nya partiprogram, som arbetats fram under de senaste åren.

– Nu är det knappt två år kvar till nästa riksdagsval. Framför oss ligger dessutom ett valfritt år. Den här tiden ska vi utnyttja maximalt. Det partiprogram som godkändes denna helg är vår vision för Finland. Det är en vision som kräver åtgärder, som kräver idéer och som ska förverkligas i praktiken. I grunden handlar politik alltid om kunna samarbeta och hitta de lösningar som för samhället vidare, säger Adlercreutz.

Till vice ordförande för SFP valdes Sandra Bergqvist, Cecilia Ehrnrooth och Ramieza Mahdi.

Adlercreutz på SFP:s partidag i Vasa: Finland behöver ett starkt SFP

Svenska folkpartiets samlas till partidag i Vasa den 14-15 juni. SFP:s ordförande, undervisningsminister Anders Adlercreutz betonade i sitt linjetal den roll SFP spelar i den finländska politiken och den möjlighet SFP som ett liberalt, borgerligt parti har att nå ut till allt fler.

– Vi ser nya, värdebaserade motsättningar – mellan öppenhet och rädsla, mellan samarbete och konfrontation, mellan frihet och kontroll. Människor inte bara tycker olika utan känner också misstro och ilska mot varandras åsikter, säger Adlercreutz.

– När politiken blir en känslomässig kamp istället för en rationell dialog, då förlorar vi förmågan att lyssna. Vi förlorar förmågan att kompromissa och bygga saker tillsammans. Det som varit styrkan i vårt samhälle, säger Adlercreutz.

– Därför behöver Finland ett parti som är nyfiket och tar fram lösningar, som inte gräver ner sig i skyttegravar eller förfaller till populism. SFP bär ansvar också när tiderna är svåra. Finland behöver ett starkt SFP, säger Adlercreutz.

I sitt tal lyfte Adlercreutz även upp att behovet av att grunda en författningsdomstol i Finland.

– Det att ordförandeskapet i grundlagsutskottet blivit en politisk spelknapp är ett bevis på att utskottet ses som en politisk aktör. Det här är inte bra, vi behöver ett grundlagsutskott men också en eftergranskning, där laglärda, formellt frånkopplade från dagspolitiken, skulle granska lagförslagen, säger Adlercreutz

– Därför behöver Finland en författningsdomstol – grundlagen ska inte utnyttjas för att främja politiska syften, säger Adlercreutz.

Fri rörlighet och krisberedskap i fokus under nordiskt ministermöte

SFP:s ordförande, undervisningsminister och minister för nordiskt samarbete Anders Adlercreutz, välkomnade sina nordiska kollegor till Helsingfors den 10–11 juni för samarbetsministrarnas sommarmöte. Adlercreutz stod värd för mötet inom ramen för Finlands ordförandeskap i Nordiska ministerrådet. Årets tema för ordförandeskapet är Ett enat och starkt Norden, och under mötesdagarna låg fokus särskilt på beredskap i krissituationer.

– Fungerande beredskap handlar inte bara om att stärka vårt militära försvar utan också om att bygga upp ett starkare civilt försvar i hela Norden. Det är avgörande att vi förstår vad olika typer av krissituationer kräver och hur vi ska agera tillsammans, säger Adlercreutz.

I linje med temat besökte ministrarna det civila skyddsrummet i Havshagen. Där presenterades Helsingfors räddningsverks verksamhet och Finlands expertis inom krisberedskap.

Ministrarna höll även möte på Sveaborg tillsammans med Gränshinderrådet, med särskilt fokus på den fria rörligheten.

– Gränshinderrådets arbete handlar om att göra det så smidigt som möjligt för nordiska medborgare att leva och verka i hela Norden, säger Adlercreutz.

– Ett viktigt beslut vi fattade var att göra identitetsmatchning till en prioritet i det nordiska samarbetet. Det innebär att det ska bli enklare för medborgare att använda sina nationella e-legitimationer för att få tillgång till digitala tjänster i andra nordiska länder. Det här är ett konkret sätt att göra nordbornas vardag smidigare, säger Adlercreutz.

 

Bild: Markku Pajunen

Grundlagsutskottet godkänner sametingslagen – SFP:s långsiktiga arbete ger resultat

Efter åratal av arbete har riksdagen äntligen nått en överenskommelse om sametingslagen. Grundlagsutskottet godkände onsdagen den 4 juni sitt betänkande om en revidering av sametingslagen. Tidigare försök att reformera sametingslagen för att garantera ursprungsfolkets självbestämmanderätt har inte nått hela vägen fram.

– Dagens beslut innebär att SFP:s långvariga och målmedvetna arbete för samernas mänskliga rättigheter nu bär resultat, säger SFP:s ordförande, undervisningsminister Anders Adlercreutz.

Sametingslagen antogs av Finlands riksdag år 1995 och ett lagförslag om förnyande av sametingslagen gavs första gången till riksdagen år 2014 av SFP:s dåvarande justitieminister Anna-Maja Henriksson.

– SFP har konsekvent under alla år arbetat för samernas mänskliga rättigheter. Det var SFP som såg till att sametingslagen togs in i regeringsprogrammet och att lagförslaget gavs till riksdagen år 2023, säger Adlercreutz.

– Nu möter vi äntligen de anmärkningar som Finland upprepade gånger fått av olika FN-organ som övervakar efterlevnaden av internationella avtal om mänskliga rättigheter, säger Adlercreutz.

Adlercreutz är glad att grundlagsutskottet nått ett resultat. Förslaget grundlagsutskottet för vidare är i enlighet med regeringens proposition, där de två justeringarna som gjordes stärker individens rättsskydd. Regeringens förslag till ny sametingslag bottnar i det lagförslag som kanslichef Pekka Timonen gjorde under den förra regeringsperioden och som utarbetats i samarbete med Sametinget.

– Enligt Finlands grundlag har samerna självstyrelse i frågor som gäller språk och kultur i sitt hembygdsområde. Nu förnyar vi sametingslagen på ett sätt som Sametinget själv omfattar, säger Adlercreutz.

Ta vara på sommaren

Ett läsår har igen gått till ända. Ett läsår som förhoppningsvis förde med sig en hel del framgångar och nya insikter – men som säkert också innehöll några motgångar eller stunder som kändes svåra. Så brukar det nämligen vara. Samtidigt är det ofta så, att det som känns som en stor motgång senare kanske inte var så enorm. Vårt perspektiv ändras ofta med tiden. Vi behöver både med- och motgångar, lätta saker och utmaningar för att lära oss och växa.

Det fanns säkert också uppgifter som kändes omöjliga i början av skolåret – och som idag känns självklara. Det som var obekvämt och främmande vid första anblicken är nu hur ofarligt som helst. Det är ju så här vi lär oss saker. Steg för steg, och plötsligt blir det omöjliga helt möjligt. Dessa insikter är viktiga, inte bara för det vi lär oss i skolan utan också för livet utanför skolans väggar. Att lära sig, att växa och att mogna som människa – det är ingenting som slutar när man går ut från skolans dörrar, det är en process som pågår hela livet.

Den finländska skolan är en stor orsak till att Finland enligt de flesta mätare hör till de bästa platserna på jorden. Det är lätt att hitta saker som fel, i både stort och smått, men det är viktigt att ibland också reflektera över att vi i jämförelse med nästan vem som helst har det väldigt bra. Det här ska förstås inte stoppa oss från att hela tiden sträva till att lösa de problem vi ser, att hitta sätt att komma åt de utmaningar vi möter. För man kan alltid bli bättre. Alltid.

Skolan handlar också om så mycket mer än bara den kunskap vi tar in under skoldagen. Skolan handlar om samvaro, om att lära sig umgås med andra och att lära sig saker om sig själv när man är tillsammans med andra. Vi behöver både lek och allvar, vi behöver röra på oss och ha pauser också för hjärnan.

I det här spelar förstås sommarlovet en viktig roll. Vi har ett långt sommarlov i Finland, ett sommarlov som i början kan kännas oändligt långt – men som ändå ofta känns kort när höstterminen plötsligt är här igen. När man blir äldre går tiden fortare sägs det, och dessvärre har man ofta kortare sommarledighet när man blir vuxen också. Kanske det bara är därför sommaren verkar gå snabbare nu i vuxen ålder?

Ta vara på sommaren. Upptäck, lata dig, läs, umgås och gör sådant som får dig att må bra. I Finland för sommaren med sig ljusa nätter, och förhoppningsvis också varma, sköna dagar. Allt det ska vi ta tillvara. Och även om varken du eller jag kan bestämma allt här i världen, så finns det något som vi alla kan göra – och det är att välja hur vi bemöter andra. Du känner säkert igen det goda humöret som smittar av när du träffar någon som hälsar på dig med ett glatt leende? Här har vi alla en uppgift: hälsa och sprid gott humör – både idag, under sommaren och sen när skolan börjar igen i augusti.

Jag önskar dig ett riktigt skönt sommarlov!