Adlercreutz till Åland för Nordiskt ministerrådsmöte

De kommande dagarna besöker SFP:s ordförande, undervisningsminister Anders Adlercreutz Åland i rollen som nordisk samarbetsminister. I och med Finlands och Ålands ordförandeskap i Nordiska ministerrådet fungerar Adlercreutz som ordförande tillsammans med Ålands samarbetsminister Annika Hambrudd när de nordiska samarbetsministrarna samlas i Mariehamn.

På mötets agenda står bland annat en lägesuppdatering kring uppdateringen av Helsingforsavtalet, gemensamma satsningar på demokratiutveckling och läget med framtagandet av ett nordiskt e-ID som är en fråga som länge har efterfrågats och diskuterats i Norden.

–  Ett gemensamt nordiskt e-ID är nånting vi väntat på. SFP har länge drivit den här frågan eftersom den helt konkret skulle underlätta människors vardag. I dagens samhälle är enkel och säker identifiering en nödvändighet, och det är inte ändamålsenligt att nationella gränser ska komplicera processerna så mycket som nu, säger Adlercreutz.

Vid mötet diskuteras också frågor kring säkerhet och beredskap. Diskussionerna är en fortsättning på den deklaration som statsministrarna antog i somras, med fokus på att stärka det nordiska samarbetet i en tid av ökade säkerhetspolitiska utmaningar.

– Vikten av det nordiska samarbetet accentueras i en orolig värld. Det är i hela Nordens intresse att vi står enade och väl förberedda inför de utmaningar vi möter, säger Adlercreutz.

Lagen riktades inte mot palestinier

I en i högsta grad polemisk insändare av Li Andersson anklagas Svenska folkpartiet och jag personligen för en lagtolkning som Migrationsverket gjort och som, om tolkningen inte omprövas, möjligtvis leder till att palestinier utvisas på grund av att deras identitetshandlingar inte uppfyller Migris tolkning av lagens krav.

I skrivande stund omprövar Migri sin tolkning, och processerna är frysta medan saken utreds. Ingen har alltså utvisats. När lagen stiftades var den ingalunda riktad mot palestinier som Andersson påstår. De pass som utfärdas av den palestinska myndigheten accepteras fortsatt och jämställs med nationella pass, såsom vi gjort sedan 1995.

Utrikesministeriet behandlar visumansökningaroch Migri, som oberoende myndighet, beviljar uppehållstillstånd. Just nu tolkar dessa myndigheter lagen olika, och det är givetvis ohållbart. Utrikesministeriets tolkning är den som lagstiftaren avsåg. Skulle det inte vara så behöver lagen givetvis ändras.

Vidare hävdar Andersson att Finland inte gjort något för att stoppa det som pågår i Gaza. Det kan jag inte hålla med om. Jag delar frustrationen över den fruktansvärda situationen som råder. Finland har agerat tillsammans med våra europeiska allierade i frågan, vilket är det mest effektiva sättet för oss att agera.

En annan fråga är förstås om det är tillräckligt. Mitt svar är nej. Ett erkännande av Palestina ändrar rimligtvis inte på situationen på kort sikt men är en förutsättning för att situationen ska kunna normaliseras. För tillfället utreds möjligheten att ta hit barn för sjukhusvård och i budgetförhandlingarna förra veckan lade vi på initiativ av SFP till 20 miljoner euro för humanitär katastrofhjälp varav åtminstone 5 miljoner riktas till Gaza.

En svår ria med gott resultat 

Om några veckor ger regeringen sin budget till riksdagen. Våra egna förhandlingar slutfördes i början av förra veckan i en situation där det både finns goda och sämre nyheter att ta avstamp i. 

Mitt i allt tumult både innanför och utanför våra gränser har man kunnat börja ana lite ljusningar också inom ekonomin. Samtidigt präglades budgetrian förberedelser också av en annan nyhet: Det att Fitch bedömning av Finlands kreditvärdighet sänktes i somras gjorde det helt klart att anpassningar måste göras, till en summa på en miljard euro på 2027 års nivå. 

Rians startskott avfyrades redan i början av augusti när finansministeriets budgetförslag kom. Bland annat det att ett stor del av de inbesparingar som föreslogs riktade sig till utbildningssektorn gjorde att förhandlingarna blev utmanande. Vi hade ett gemensamt mål, men olika syner på vad som är klokt och ändamålsenligt. 

Det resultat vi kom ut med är jag ändå nöjd med. Vi kunde undvika nedskärningar i social- och hälsovård och utbildningens finansiering rördes inte heller. Efter flera varv av anpassningar behövde vi inte heller gå åt den viktiga tredje sektorns finansiering. 

Nästa år ökar igen grundskolans anslag medan vi också kan sänka skatten på arbete för en stor del av befolkningen. Det är i linje med regeringens linje om att stärka de grundläggande färdigheterna i skolan samtidigt som vi stärker incitamenten för arbete och tillväxt. 

Vi tar också fram en modell för att sysselsätta ungdomar. Den första arbetsplatsen är enormt viktigt och en sysselsättningssedel kan sänka tröskeln att ge en ungdom en första chans i arbetslivet. Det här var något SFP drivit och nu går förslaget vidare ledsagat av en stark finansiering. 

För vår regions del betyder budgeten också att viktiga vägprojekt som Getbergets planskilda korsning och Prysmians avtag går vidare. Med tanke på de arbetsplatser som planeras i området är det viktigt att trafikarrangemangen också stöder tillväxten. 

Samtidigt som jag är nöjd med resultatet kan jag inte var glad över den diskussion som pågick kring budgetrian. 

Att vara politiker och riksdagsledamot innebär ett speciellt ansvar. Då kan man inte slänga ur sig vad som helst. Med ord formar vi verkligheten. Och ord som nedvärderar delar av befolkningen trasar sönder den gemenskap och det förtroende som vi är beroende av – också med tanke på den tillväxt vi behöver. 

Jag hoppas och förutsätter att alla nu tillsammans kan fokusera på det arbete som vi fått förtroendet att sköta – ett arbete för landets bästa. 

 

Läskunnighet är grunden till livslångt lärande

Läskunnighet är nyckeln till att förstå hur världen fungerar. På Internationella läskunnighetsdagen, vill undervisningsminister och SFP:s ordförande Anders Adlercreutz lyfta fram läskunnighetens betydelse för att alla likvärdigt ska kunna var delaktiga i samhället.

– Under många år har Finland prioriterat att ge barn och unga starka grunder i såväl läsning som digital kompetens. Regeringen har satsat på grundskolans lägre årskurser och förstärkt stödet för läsning. Från och med den termin som just inleddes har vi ökat antalet veckotimmar i litteratur och modersmål i de lägre klasserna  eftersom just läsfärdigheter är grunden för all vidare inlärning, säger Adlercreutz.

Årets tema, Främja läskunnighet i den digitala tidsåldern, lyfter fram att läskunnighet i dag är mer än att bara läsa och skriva på papper. Det handlar också om att kunna granska information kritiskt, förstå digitala miljöer och själv skapa innehåll på ett säkert och inkluderande sätt.

– I Finland har vi satsat målmedvetet på digital läskunnighet, och våra barn får tidigt verktyg för att tänka kritiskt och analysera information. Samtidigt finns det fortfarande utmaningar, både nationellt och globalt. Att vi i Finland toppar listan över läskunnighet får inte skymma det faktum att hundratals miljoner människor världen över fortfarande saknar grundläggande läs- och skrivfärdigheter, säger Adlercreutz.

– Läskunnighet är grunden för ett livslångt lärande. Genom att investera i läsning och medialäskunnighet investerar vi i våra barns och ungas framtid. Det handlar om vad vi gör i skolan, men vi föräldrar kan också med vårt exempel påverka attityderna till läsning, betonar Adlercreutz.

Regeringens budgetförslag fokuserar på tillväxt och sysselsättning

Regeringen har förhandlat om statsbudgeten i Statsrådets festvåning i Helsingfors de senaste två dagarna. Idag har man enats om budgetförslaget för 2026. Regeringen stöder nu den pågående ekonomiska återhämtningen och tryggar förutsättningarna för långsiktig tillväxt.

Regeringen genomför skattesänkningar för låg- och medelinkomsttagare, höjer det barnrelaterade arbetsinkomstavdraget och sänker den högsta marginalskatten till cirka 52 procent. Förutsättningarna för företagande stärks genom att bolagsskatten sänks till 18 procent från 2027. Investeringarna i infrastruktur, kompetens samt forskning och utveckling fortsätter.

– Regeringen ser nu till att statsekonomin står på en stabil grund och garanterar välfärden också framöver, säger SFP:s ordförande, undervisningsminister Anders Adlercreutz.

Under förhandlingarna har SFP avstyrt en stor del av de förslag på nedskärningar som finansministern presenterade veckan innan förhandlingarna. Bland nedskärningarna som föreslogs fanns statsandelarna till kommunerna. Dessa nedskärningar lyckades SFP få bort under förhandlingarna.

– Det här är speciellt viktigt eftersom det utan tvivel skulle ha drabbat utbildningen, säger Adlercreutz.

– Jag är också nöjd över att vi kom till en lösning där inga inbesparingar görs i socialskyddet, stödet till barnfamiljer eller i välfärdsområdena. Målet har varit att anpassningarna ska synas så lite som möjligt i finländarnas vardag, och det var också viktigt att vi lyckades höja värdet på moderskapsförpackningen så att förmånen höjs till 210 euro säger Adlercreutz

Efter den diskussion som förts inför förhandlingarna kunde SFP också se till att biståndet inte sänks, och att nedskärningar till medborgarorganisationer inom den sociala sidan inte blev av.

– Civilsamhällesorganisationernas finansiering skonas när 20 miljoner euro omfördelas inom biståndsbudgeten. Motsvarande summan överförs från biståndsmomentet till humanitär krishjälp, så att den totala biståndsbudgeten förblir oförändrad, säger Adlercreutz.

– Dessutom lyckades vi trygga Finlands försörjningsberedskap på sjön då den olyckliga diskussionen om bemanningsstödet kunde fås bort från agendan, säger Adlercreutz.

Flytta sommarlovet framåt med två veckor

Svenska folkpartiets ordförande, undervisningsminister Anders Adlercreutz anser att sommarlovets start borde flyttas framåt med två veckor. Finland går i otakt med resten av Europa och många familjer har utmaningar med att lov- och arbetstidtabeller under sommarmånaderna. Trots att Finland på många sätt har närmat sig Norden och EU, skiljer vi oss kraftigt från våra grannar när det gäller sommarlovets tidpunkt.

– Vårt nuvarande system är på många sätt från en svunnen tid. I dag är arbetslivets årsklocka annorlunda och inte bunden till skörd och sådd, säger Adlercreutz.

I en tid där vi allt mer är beroende av omvärlden, där mycket handlar om att samarbeta med utländska aktörer skulle det vara ett naturligt steg att vi skulle ha samma tidtabeller som våra nordiska grannar, anser Adlercreutz.

– Det är i de flesta fall lättare för föräldrarna att ta ut semester i juli och augusti än juni. Att flytta sommarlovet med två veckor framåt skulle underlätta situationen både för familjer och för företag, säger Adlercreutz.

Adlercreutz vill se en flytt av sommarlovet som en lösning både med tanke på familjers semesterplanering och välmående och med tanke på företagens verksamhetsförutsättningar, för att inte tala om den inhemska turismen och en längre sommarsäsong i en stor del av landet.

– Till exempel servicen i skärgården är kopplad till skolåret då den inhemska turismsäsongen abrupt tar slut när skolorna börjar. Då en stor del av den europeiska turismen sker i augusti är det här en utmaning som har direkta konsekvenser för våra företag – hur ska vi locka turister till Finland då vår egen efterfrågan upphör när skolorna börjar vilket förstås påverkar tillgängligheten av service, säger Adlercreutz.

Undervisnings- och kulturministeriet har påbörjat en utredning med syftet att utreda både möjligheter och utmaningar med att flytta sommarlovet. Enligt Adlercreutz står det redan klart att det finns utmaningar, och för att lösa dem krävs en konstruktiv diskussion och nya lösningar.

–  Det här är en mer komplicerad fråga än man först kunde tänka sig. Det handlar också om småbarnsfostran, tidtabeller för studentexamen och högskoleantagning och mycket mer. Samtidigt är det viktigt att vårterminen inte blir för lång — ett längre påsklov kunde där vara en naturlig del av lösningen, säger Adlercreutz 

– När utredningen är klar ser vi om vi kan hitta samstämmighet i regeringen. Eftersom det handlar om ett initiativ som inte står i regeringsprogrammet krävs politiska diskussioner om saken när vi kommit så långt. Jag hoppas att vi kan hitta svar på utmaningarna. Finns det en vilja, finns det en väg, säger Adlercreutz.

Vi måste bli bättre på att se det goda omkring oss

”Det är helt klart att mycket fungerar bättre i Finland. Det är verkligen inte det praktiska det hänger på längre. Bostadsmarknaden funkar, skolorna är bra, lovprocesserna är lätta och nu när återvändande finländare skall få skattelättnader finns det mycket få orsaker att inte återvända.” Så sade en finländsk företagsledare, Antti, till mig för några veckor sedan när vi stötte på varandra på en bekants sommarstuga.

Han hade arbetat ett antal år i Sverige men nu bestämt att ta sitt pick och pack hem till Finland, liksom sitt företag. Inte till Schweiz, som planerat, utan till Finland.

I all tysthet har vi med många små saker gradvis förbättrat Finlands attraktionskraft. Och nu skall det så småningom börja bära frukt. Men det här är förstås bara början – vi skall ha som mål att vara det land där vardagen på alla plan är så lätt och smidig som möjligt. För faktum är att också jag blev lite förvånad över min bekants analys. Inte ens jag var övertygad om att det faktiskt är lätt att flytta till Finland och slå sig ner.

Kanske för att den allmänna retoriken säljer en helt annan bild? När vi öppnar tidningen läser vi inte om de företag som vill investera. Nej, vi får oftast läsa om investeringen som inte kom. Vi läser inte om den person som lockades till Finland för att vi har en bra skola och ett stabilt samhälle, utan om hen som inte hittar sin plats i systemet och väljer en annan väg.

Gång på gång placerar sig Finland högt i olika mätningar. Och gång på gång blir vi förvånade, ifrågasätter resultatet och agerar på ett sätt som gör att vi alltsom oftast inte riktigt lever upp till summan av alla våra beståndsdelar. Vi underpresterar till slut fast vi inte har skäl till det. Och jag har svårt att se att det vore fråga om något annat än den mentala sidan.

Antti hade kanske bott tillräckligt länge utanför den finländska mentala bubblan, så han kunde fatta beslut på basen av objektiva fakta. Fakta som vi finländare i regel väljer att blunda för.

För ett år sedan tog SFP och Svenska riksdagsgruppen fram ett paket på 26 åtgärder för tillväxt. Det gjorde vi eftersom vi ser det som vår roll i det politiska fältet. När många andra politiska aktörer och partier ser det som sin uppgift att fokusera på grandet i sin broders öga tänker vi att politik skall handla om verkstad och lösningar.

Jag tänker också att vi på samma sätt har en speciell uppgift i att visa på de möjligheter vi har. Inte fundera på om de är vänster eller höger, utan om de för oss framåt eller bakåt – för att anspela på den kategorisering som Joakim Strand ofta tar till och som jag gillar. Politik handlar om att nå resultat. Om att kunna samarbeta också i svåra tider eller jobbiga konstellationer så att världen blir lite bättre.

Men för att vi skall veta vad som bör göras är det helt nödvändigt att vi vet vad vi är och talar realistiskt om våra betingelser. Realism behöver inte vara synonymt med aska i håret. Det kan vara det, att vi glädjer oss över våra vinster. Som till exempel det att vi helt på riktigt verkar vara inte bara världens lyckligaste land utan också det mest hållbara.

Detta faktum fördjupas av ett annat positivt budskap jag stötte på under semestern: det japansk-amerikanska paret Naomi Moriyamas och William Doyles bok om Finland – ”The Sisterhood of the Enchanted Forest”. Det är en lovsång till allt som vi tror är självklart men som sannerligen inte är det. Jag rekommenderar varmt att alla finländare läser den, men särskilt varje företagsledare och beslutsfattare.

Vi måste bli bättre på att se det goda omkring oss. De stora sakerna, men också de små, som till exempel det att SFP:s initiativ om att ge skattelättnader till finländare som flyttar tillbaka på riktigt nu verkar svänga pendeln till vår fördel. Och om inte din kompis ser det, så be honom fråga Antti.

Alla har rätt att vara sig själv

Idag fylls gatorna av gemenskap när Prideparaden ordnas i Helsingfors. Svenska folkpartiets ordförande, undervisningsminister Anders Adlercreutz deltar i Pridetåget tillsammans med statsrådet och Svenska folkpartiet.

– Att vara sig själv är en rättighet som borde vara självklar i dagens värld. I en tid då rätten till sin egen identitet ifrågasätts i många delar av världen – också i Europa – är det viktigare än någonsin att vi står upp för allas lika värde, säger Adlercreutz.

Årets tema, Stolthet utan gränser, lyfter särskilt fram regnbågsmigranter och vikten av att Finland är ett tryggt land också för dem som tvingats lämna allt bakom sig.

– SFP vill att Finland ska vara ett öppet samhälle för alla. För att vara det måste vi se till att ingen lämnas utanför. Speciellt unga behöver särskilt lyftas fram. Vi vet att barn och unga som tillhör köns- och sexuella minoriteter oftare än andra mår dåligt och upplever otrygghet i sin skolmiljö, säger Adlercreutz.

– Detta måste vi åtgärda, och därför lanserade vi i maj ett utvecklingsprogram för likabehandling och jämställdhet i skolan, säger Adlercreutz.

Utvecklingsprogrammet ger skolor och lärare konkreta verktyg för att främja trygghet och jämlikhet i klassrummet oavsett elevers bakgrund, kön eller sexuella läggning.

– Alla barn har rätt att känna sig trygga i skolan och att bemötas med respekt. Det är vårt ansvar att se till att den rätten också blir verklighet, säger Adlercreutz.

Adlercreutz: Sametingslagen godkändes – ett historiskt steg för de samiska rättigheterna

– Det här är en historisk dag – sametingslagen är äntligen godkänd. Efter över ett decennium av arbete har vi nu nått i mål. SFP:s långsiktiga och målmedvetna arbete för samernas mänskliga rättigheter har gett resultat. Idag gläds vi tillsammans med samerna, säger SFP:s ordförande, undervisningsminister Anders Adlercreutz.

– Beslutet är ett viktigt steg framåt för samernas rättigheter och stärker det samiska folkets självbestämmande i frågor som rör dem själva, säger Adlercreutz.

SFP har konsekvent arbetat för en reform av sametingslagen sedan lagförslaget lades fram av justitieminister Anna-Maja Henriksson år 2014. I regeringsförhandlingarna 2023 var det SFP som säkerställde att sametingslagens förverkligande skrevs in i regeringsprogrammet. Idag den 19 juni godkände riksdagen den nya lagen.

– Det handlar om att Finland som rättsstat tar ansvar för att följa de internationella människorättsåtaganden vi förbundit oss till. Genom dagens beslut möter vi nu de upprepade anmärkningar som kommit från FN-organ, säger Adlercreutz.

– Det här är ett erkännande av det samiska folkets rätt till självstyre i enlighet med Finlands grundlag. Jag är stolt och glad över att vi i dag kunnat fatta det här beslutet, säger Adlercreutz.

Under Svenska folkpartiets partidag i Vasa 14 -15.6.2025 fattades även beslut om att Svenska folkpartiets namn nu också officiellt finns på de tre samiska språken, på enaresamiska Suomâ ruátálâš aalmugpiäládâh, på skoltsamiska Lääʹdd ruõcclaž meerpeällõk och på nordsamiska Suoma-ruoŧŧelaš álbmotbellodat.

Adlercreutz fortsätter leda SFP

Svenska folkpartiet har gett Anders Adlercreutz fortsatt förtroende som partiordförande under partidagen i Vasa den 14–15 juni. Adlercreutz har lett partiet i ett år.

– Jag är ödmjukt tacksam över partidagens fortsatta förtroende. Vårt parti behövs och vår politik behövs. I ett polariserat politiskt klimat är vår roll som ett konstruktivt, brobyggande parti viktigare än någonsin. Vi ska föra en politik som gör Finland bättre, säger Adlercreutz.

Under partidagen godkändes även Svenska folkpartiets nya partiprogram, som arbetats fram under de senaste åren.

– Nu är det knappt två år kvar till nästa riksdagsval. Framför oss ligger dessutom ett valfritt år. Den här tiden ska vi utnyttja maximalt. Det partiprogram som godkändes denna helg är vår vision för Finland. Det är en vision som kräver åtgärder, som kräver idéer och som ska förverkligas i praktiken. I grunden handlar politik alltid om kunna samarbeta och hitta de lösningar som för samhället vidare, säger Adlercreutz.

Till vice ordförande för SFP valdes Sandra Bergqvist, Cecilia Ehrnrooth och Ramieza Mahdi.