Läskunnighet är grunden till livslångt lärande

/0 Kommentarer/i , , , , , , , /av

Läskunnighet är nyckeln till att förstå hur världen fungerar. På Internationella läskunnighetsdagen, vill undervisningsminister och SFP:s ordförande Anders Adlercreutz lyfta fram läskunnighetens betydelse för att alla likvärdigt ska kunna var delaktiga i samhället.

– Under många år har Finland prioriterat att ge barn och unga starka grunder i såväl läsning som digital kompetens. Regeringen har satsat på grundskolans lägre årskurser och förstärkt stödet för läsning. Från och med den termin som just inleddes har vi ökat antalet veckotimmar i litteratur och modersmål i de lägre klasserna  eftersom just läsfärdigheter är grunden för all vidare inlärning, säger Adlercreutz.

Årets tema, Främja läskunnighet i den digitala tidsåldern, lyfter fram att läskunnighet i dag är mer än att bara läsa och skriva på papper. Det handlar också om att kunna granska information kritiskt, förstå digitala miljöer och själv skapa innehåll på ett säkert och inkluderande sätt.

– I Finland har vi satsat målmedvetet på digital läskunnighet, och våra barn får tidigt verktyg för att tänka kritiskt och analysera information. Samtidigt finns det fortfarande utmaningar, både nationellt och globalt. Att vi i Finland toppar listan över läskunnighet får inte skymma det faktum att hundratals miljoner människor världen över fortfarande saknar grundläggande läs- och skrivfärdigheter, säger Adlercreutz.

– Läskunnighet är grunden för ett livslångt lärande. Genom att investera i läsning och medialäskunnighet investerar vi i våra barns och ungas framtid. Det handlar om vad vi gör i skolan, men vi föräldrar kan också med vårt exempel påverka attityderna till läsning, betonar Adlercreutz.

Flytta sommarlovet framåt med två veckor

/0 Kommentarer/i , , , , , , /av

Svenska folkpartiets ordförande, undervisningsminister Anders Adlercreutz anser att sommarlovets start borde flyttas framåt med två veckor. Finland går i otakt med resten av Europa och många familjer har utmaningar med att lov- och arbetstidtabeller under sommarmånaderna. Trots att Finland på många sätt har närmat sig Norden och EU, skiljer vi oss kraftigt från våra grannar när det gäller sommarlovets tidpunkt.

– Vårt nuvarande system är på många sätt från en svunnen tid. I dag är arbetslivets årsklocka annorlunda och inte bunden till skörd och sådd, säger Adlercreutz.

I en tid där vi allt mer är beroende av omvärlden, där mycket handlar om att samarbeta med utländska aktörer skulle det vara ett naturligt steg att vi skulle ha samma tidtabeller som våra nordiska grannar, anser Adlercreutz.

– Det är i de flesta fall lättare för föräldrarna att ta ut semester i juli och augusti än juni. Att flytta sommarlovet med två veckor framåt skulle underlätta situationen både för familjer och för företag, säger Adlercreutz.

Adlercreutz vill se en flytt av sommarlovet som en lösning både med tanke på familjers semesterplanering och välmående och med tanke på företagens verksamhetsförutsättningar, för att inte tala om den inhemska turismen och en längre sommarsäsong i en stor del av landet.

– Till exempel servicen i skärgården är kopplad till skolåret då den inhemska turismsäsongen abrupt tar slut när skolorna börjar. Då en stor del av den europeiska turismen sker i augusti är det här en utmaning som har direkta konsekvenser för våra företag – hur ska vi locka turister till Finland då vår egen efterfrågan upphör när skolorna börjar vilket förstås påverkar tillgängligheten av service, säger Adlercreutz.

Undervisnings- och kulturministeriet har påbörjat en utredning med syftet att utreda både möjligheter och utmaningar med att flytta sommarlovet. Enligt Adlercreutz står det redan klart att det finns utmaningar, och för att lösa dem krävs en konstruktiv diskussion och nya lösningar.

–  Det här är en mer komplicerad fråga än man först kunde tänka sig. Det handlar också om småbarnsfostran, tidtabeller för studentexamen och högskoleantagning och mycket mer. Samtidigt är det viktigt att vårterminen inte blir för lång — ett längre påsklov kunde där vara en naturlig del av lösningen, säger Adlercreutz 

– När utredningen är klar ser vi om vi kan hitta samstämmighet i regeringen. Eftersom det handlar om ett initiativ som inte står i regeringsprogrammet krävs politiska diskussioner om saken när vi kommit så långt. Jag hoppas att vi kan hitta svar på utmaningarna. Finns det en vilja, finns det en väg, säger Adlercreutz.

Ta vara på sommaren

/0 Kommentarer/i , , , , /av

Ett läsår har igen gått till ända. Ett läsår som förhoppningsvis förde med sig en hel del framgångar och nya insikter – men som säkert också innehöll några motgångar eller stunder som kändes svåra. Så brukar det nämligen vara. Samtidigt är det ofta så, att det som känns som en stor motgång senare kanske inte var så enorm. Vårt perspektiv ändras ofta med tiden. Vi behöver både med- och motgångar, lätta saker och utmaningar för att lära oss och växa.

Det fanns säkert också uppgifter som kändes omöjliga i början av skolåret – och som idag känns självklara. Det som var obekvämt och främmande vid första anblicken är nu hur ofarligt som helst. Det är ju så här vi lär oss saker. Steg för steg, och plötsligt blir det omöjliga helt möjligt. Dessa insikter är viktiga, inte bara för det vi lär oss i skolan utan också för livet utanför skolans väggar. Att lära sig, att växa och att mogna som människa – det är ingenting som slutar när man går ut från skolans dörrar, det är en process som pågår hela livet.

Den finländska skolan är en stor orsak till att Finland enligt de flesta mätare hör till de bästa platserna på jorden. Det är lätt att hitta saker som fel, i både stort och smått, men det är viktigt att ibland också reflektera över att vi i jämförelse med nästan vem som helst har det väldigt bra. Det här ska förstås inte stoppa oss från att hela tiden sträva till att lösa de problem vi ser, att hitta sätt att komma åt de utmaningar vi möter. För man kan alltid bli bättre. Alltid.

Skolan handlar också om så mycket mer än bara den kunskap vi tar in under skoldagen. Skolan handlar om samvaro, om att lära sig umgås med andra och att lära sig saker om sig själv när man är tillsammans med andra. Vi behöver både lek och allvar, vi behöver röra på oss och ha pauser också för hjärnan.

I det här spelar förstås sommarlovet en viktig roll. Vi har ett långt sommarlov i Finland, ett sommarlov som i början kan kännas oändligt långt – men som ändå ofta känns kort när höstterminen plötsligt är här igen. När man blir äldre går tiden fortare sägs det, och dessvärre har man ofta kortare sommarledighet när man blir vuxen också. Kanske det bara är därför sommaren verkar gå snabbare nu i vuxen ålder?

Ta vara på sommaren. Upptäck, lata dig, läs, umgås och gör sådant som får dig att må bra. I Finland för sommaren med sig ljusa nätter, och förhoppningsvis också varma, sköna dagar. Allt det ska vi ta tillvara. Och även om varken du eller jag kan bestämma allt här i världen, så finns det något som vi alla kan göra – och det är att välja hur vi bemöter andra. Du känner säkert igen det goda humöret som smittar av när du träffar någon som hälsar på dig med ett glatt leende? Här har vi alla en uppgift: hälsa och sprid gott humör – både idag, under sommaren och sen när skolan börjar igen i augusti.

Jag önskar dig ett riktigt skönt sommarlov!

Bildning föds tillsammans – tack för det gångna läsåret

/0 Kommentarer/i , , /av

(Suomeksi täällä)

Idag är det vårfest i våra skolor i hela landet. Då riktas blickarna mot skolans huvudpersoner – eleverna. De som skolan i grunden finns till för. Men jag vill att vi också tittar lite längre in: på hemmen och klassrummen där skolvardagens arbete sker. Att vi ser familjerna där barn stöttats, uppmuntrats och vägletts dag efter dag. Att vi ser lärarna och de vuxna i skolan, som alla på sitt sätt bidragit till att forma eleverna till ansvarstagande och reflekterande medmänniskor.

Föräldraskap är kanske det mest långsiktiga samhällsarbetet som finns. Det syns i trötta morgnar och i samtalen runt matbordet. Föräldraskapet bär – också då barnet inte alltid förstår hur stor betydelse det har.

Och lärarna – ni gör ert arbete som en stilla motståndsrörelse i en tid där snabbhet ofta ersätter djup, och effektiviteten tränger undan det mänskliga. Ni värnar bildning, medmänsklighet och samhörighet. Ni gör ett ovärdeligt arbete vars betydelse ibland visar sig först efter år, kanske decennier.

Under det gångna året har jag haft förmånen att besöka tiotals skolor runt om i Finland. Jag har sett hur ni lärare gör underverk och hört berättelser om hur barn vuxit i sitt tänkande, hittat sin kreativitet och sitt mod. Jag har mött föräldrar som i sitt eget vardagspussel burit ett stilla ansvar och byggt tillit inför framtiden. Jag lyfter min imaginära hatt för det arbete ni gör. 

Vi lever i en tid där osäkerheten verkar ha kommit för att stanna. Många unga känner oro för sin framtid och många av oss vuxna frågar oss vilken sorts värld vi egentligen har fött våra barn till. Just därför blir de värderingar som det finländska samhället bygger på desto viktigare: det handlar om bildning, mänsklighet och gemenskap.

Nobelpristagaren Malala Yousafzai formulerade det väl: ”Ett barn, en lärare, en bok och en penna kan förändra världen.” Ärkebiskopen Desmond Tutu var inte sämre i hur han uttryckte det i ubuntu-filosofins anda: ”En människa blir människa genom andra människor.” Vi är – för att vi är tillsammans.

I regeringen förstår vi vilken avgörande betydelse utbildning och bildning har för Finlands framtid. Därför investerar vi i grundskolan. Vi vet att en jämlik och högkvalitativ utbildning är grundbulten i vår demokrati.

Samtidigt vill jag säga att all utveckling inte handlar om pengar. Mycket bygger på värderingar, möten, attityder och en gemensam riktning. Det finns saker som inte kan köpas, men utan vilka inget samhälle kan hålla ihop: tillit, hopp, människovärde och gemenskap.

Därför är jag glad att kunna berätta att undervisnings- och kulturministeriet just nu förbereder en kampanj som lanseras i skolorna under höstterminen. Kärnan i den är enkel: det handlar om att stärka vardagens möten. Den uppmuntrar till att hälsa, se varandra i ögonen, lägga märke till den andra – att bygga trygghet och samhörighet genom små omtänksamma handlingar.

När en sådan positiv kultur får fäste i skoldagen, sprider den sig lätt också utanför skolans väggar. Barnen och de unga tar den med sig hem, till sina fritidsaktiviteter och vidare in i vuxenlivet. Ringar sprider sig på vattnet. Och det kan mycket väl bli så att ”det de små gör först, följer de stora efter.”

Filosofen Georg Henrik von Wright påminde oss om att sann bildning inte är ett kapital, utan ett ansvar. Det är en etisk skyldighet att ta hand om varandra och om framtiden. Ni – både föräldrar och lärare – bär det ansvaret varje dag. Det är ert arbete som gör att Finland fortfarande är ett land där barn får växa i fred och lära sig.

När läsåret nu avslutas vill jag säga ett varmt och innerligt tack – inte bara för undervisning och stöd, utan för att ni varit med och byggt hopp. Tillsammans fostrar ni en ny generation som kan, förstår och bryr sig. En generation som – om vi har tur – blir visare än den förra.

Jag önskar en riktigt fin sommar inte bara till våra elever utan också till alla lärare och föräldrar!

 

Adlercreutz: I höst försvinner mobilerna från klassrummen

/0 Kommentarer/i , , , , /av

Idag har riksdagen godkänt lagändringen som förbjuder användning av mobiltelefoner under lektionerna. Lagändringen träder i kraft till skolstarten i höst. Samtidigt ges skolorna möjlighet att genom sina ordningsregler också begränsa användningen av mobiler under raster. Lagen gör det dessutom obligatoriskt för skolor att ha ordningsregler som gäller användningen och förvaringen av digitala enheter under hela skoldagen.

– Jag är glad att regeringen nu får den här viktiga lagen i mål. Genom lagen ger vi eleverna bättre möjligheter att koncentrera sig på undervisningen och lärarna de verktyg de behöver för att skapa en arbetsro som gynnar inlärningen, säger undervisningsminister och SFP:s ordförande Anders Adlercreutz.

Lagändringen innebär inte att de digitala verktygen försvinner från skolorna. Tvärtom kommer teknologin fortsättningsvis vara en naturlig del av undervisningen i enlighet med läroplanen. Syftet är att få bort det störande och okontrollerade mobilanvändandet som stör inlärningen.

– Skolan är inte bara en plats där man lär sig kunskap. Det är också en plats där man utvecklar sina sociala färdigheter. Med blicken fäst vid skärmen blir det svårare att umgås med andra. Därför vill vi ge eleverna bättre möjligheter till meningsfull samvaro under skoldagen, säger Adlercreutz.

Forskning visar att en måttlig användning av digitala resurser kan stödja lärandet, men överanvändning leder till minskad koncentrationsförmåga. Adlercreutz hoppas därför att lagändringen inte bara förbättrar arbetsron utan också bidrar till bättre studieresultat och även ett ökat intresset för läsning.

– Vi vuxna måste också inse att vi är förebilder. Även vi behöver se den här lagändringen som en påminnelse om att lägga bort telefonen är nyttigt för oss alla, säger Adlercreutz.

Läsning ger så mycket mer än kunskap

/0 Kommentarer/i , , /av

I dag uppmärksammas Världsbokdagen. Samtidigt pågår den nationella Läsveckan, som i år lyfter fram temat ”Hitta läsglansen”, med uppmaning för alla att hitta glansen i att läsa. Ett tema som känns viktigt, då vi ser en oroande utveckling där allt fler ungas läsförmåga försämras.

– För att alla barn och unga senare i livet ska ha likvärdiga möjligheter, är det avgörande att de får en stark grund i läsning. Goda inlärningsresultat korrelerar kraftigt med god läsförståelse och lässmidighet.  En god läsförmåga är en nyckel till att kunna delta aktivt i samhället, säger Anders Adlercreutz, SFP:s ordförande och undervisningsminister.

– Det som oroar mig särskilt är att det är barnen som redan har det svårast som halkar efter mest när det gäller läsning. Vi måste se till att alla barn får den stöd och de resurser de behöver för att utveckla sin läskunnighet, fortsätter Adlercreutz.

En ny rapport från Läscentrum visar att barn som växer upp i hem där vuxna visar intresse för läsning och där böcker är en naturlig del av vardagen, utvecklar en starkare läsförståelse. Det i sin tur påverkar barnens lärande och personliga utveckling positivt, både i skolan och senare i livet.  Därför är det viktigt att vuxna läser med barnen, att skolorna avsätter tid för läsning, och att böcker finns lättillgängliga – i hemmet, i klassrummet och på biblioteket.

– Att läsa handlar inte bara om att ta in kunskap. Det kan också vara ett sätt att slappna av, vila ut eller helt enkelt varva ner. Läsningen tränar vår koncentration och vårt tålamod. Att hitta sin egen läskänsla kan ta tid och ibland känns det som att den tiden inte finns. Men det är ofta just i de mest stressiga stunderna som vi behöver en bok som mest, avslutar Adlercreutz.

Undervisningsminister Adlercreutz deltog i ett toppmöte för undervisningsministrar och lärarorganisationer

/0 Kommentarer/i , , , , , , , /av

Undervisningsminister Anders Adlercreutz reste den 24–25 mars till Reykjavik för att delta i ett internationellt toppmöte för undervisningsministrar och lärarorganisationer, International Summit on the Teaching Profession 2025 (ISTP).

ISTP samlar undervisningsministrar från ledande länder inom utbildning och utbildningsfackliga representanter för att diskutera frågor som rör utvecklingen av utbildningen. Mötet ordnas en gång om året i samarbete mellan OECD, den internationella paraplyorganisationen för lärarorganisationer Education International och det värdland som utsetts till arrangör av mötet. Årets toppmöte ordnades på Island och var det femtonde ISTP-mötet i ordningen.

Huvudteman för mötet var 1) småbarnspedagogik av hög kvalitet, 2) stödjande av lärare i arbetet med att främja jämlikhet och välfärd samt 3) lärarnas metoder för att engagera unga att bli aktiva samhällsmedlemmar. Ministern höll ett anförande vid de sammanträden som behandlade de två förstnämnda temana.

Minister Adlercreutz betonade behovet av att effektivisera åtgärderna för att avhjälpa bristen på personal inom småbarnspedagogiken. I Finland har man till exempel ökat antalet nybörjarplatser inom högskoleutbildningen för lärare inom småbarnspedagogik. En kompetent och engagerad personal och ett starkt pedagogiskt ledarskap är förutsättningar för att ordna högklassig småbarnspedagogik.

Minister Adlercreutz talade också den 25 mars vid ett evenemang ordnat av Nordiska lärarorganisationers samråd NLS om behoven av att utveckla finansieringssystemen för utbildning i Norden.

Under resan hade ministern även enskilda möten med undervisningsministrar från olika länder. Han träffade kolleger från bland annat Storbritannien, Singapore, Nya Zeeland, Chile, Danmark och delstaten Sydaustralien.

Kommunen ska nu fokusera på livskraft och bildning 

/0 Kommentarer/i , , , , , , , , , , , /av

När vi gick till val för fyra år sedan såg kommunerna annorlunda ut. Visst, vi visste att social- och hälsovårdsreformen var på kommande. Men den stora förändringen var inte ännu verklighet. 

Idag är vi i en annan situation. Vården åkte iväg till välfärdsområdet  och kommunerna blev kvar med två primära byggstenar: livskraft och bildning. 

Inom båda dessa sektorer står Kyrkslätt mitt i en stor förändring. Vi har stora industrietableringar på gång och det planeras stort både i kommunens centrum och längre bort i till exempel Kantvik. 

Som arkitekt ser jag att vi här har fantastiska möjligheter till att skapa enastående miljöer. Men jag återkommer till det i en annan skrivelse. I denna text vill jag fokusera på skolans roll för livskraften. För kopplingen mellan dessa två – livskraft och bildning – är uppenbar. 

När jag i min roll som undervisningsminister besöker skolor eller talar med företagare runt om i landet, hör jag samma budskap om och om igen: utbildning och näringsliv behöver varandra. Att utveckla dem sida vid sida, som en integrerad helhet, är en av våra viktigaste uppgifter.

Livskraft uppstår inte ur tomma intet. Kommunernas beslut avgör om företag har verkliga möjligheter att växa och utvecklas. Det är kommunens ansvar att säkerställa att företag hittar kompetent arbetskraft, att infrastrukturen fungerar och att tillståndsprocesser löper smidigt utan onödig byråkrati. Utan kloka beslut försvinner jobben och tjänsterna tynar bort.

Det är lätt att säga att skattehöjningar kan trygga välfärden. Men i verkligheten är det arbete och företagande som skapar en hållbar framtid. Det är just därför jag lägger så mycket tid på att se till att utbildningen i framtiden ännu bättre motsvarar arbetslivets behov.

När jag tillträdde som undervisningsminister var det klart att vi måste korrigera kursen inom utbildningen. Finland ligger inte längre i världstoppen i PISA-undersökningarna. De sjunkande inlärningsresultaten är ett obestridligt faktum – men det är inte en oundviklig utveckling. Vi kan påverka situationen. Därför har vi under denna regeringsperiod beslutat att göra historiska investeringar i grundskolan. Dessa satsningar kommer att synas i varje kommun i Finland.

Vad gör vi då med denna tilläggssatsning på 200 miljoner euro? Vi stärker grunden. 

Vi får inte inbilla oss att baskunskaper som läsning, skrivning och räkning är självklarheter. Redan idag ser vi klart att alla unga inte besitter tillräckliga grundläggande färdigheter för att klara sig i andra stadiets utbildning eller i arbetslivet. Ett konkret steg för att möta denna utmaning är att vi inför tre extra årsveckotimmar i dessa ämnen i de längre klasserna. I höst kommer alltså eleverna i varje skola i Finland att få en starkare grund att stå på än för ett år sedan.

Jag har mött elever för vilka läsning är en daglig kamp. Jag har mött föräldrar som oroar sig för sina barns framtid. Att minska klyftorna i inlärning är därför en av mina viktigaste prioriteringar.

Den finländska skolans filosofi har alltid varit att varje barn och ungdom ska ha jämlika möjligheter att lyckas i livet. Vi håller fast vid den principen också genom dessa investeringar. Regeringen har befäst jämställdhetsfinansieringens nivå till 50 miljoner euro per år för att säkerställa att alla barn – oavsett bakgrund – får en rättvis start i skolan.

Jag vet att utbildning inte löser allt. Men en utbildning av hög kvalitet är den viktigaste grundbulten i kommunens livskraft. Arbetslivet förändras, och kommunerna har en central roll i att ge unga de färdigheter de behöver för att klara sig i denna föränderliga värld. Vi stärker grundskolan och gör yrkesutbildningen mer flexibel och arbetslivsanpassad – utan att kompromissa med kvaliteten.

En livskraftig kommun uppstår inte av en slump. Den skapas genom en serie kloka beslut. Den byggs upp genom långsiktigt och systematiskt arbete. Därför är det ett tungt ansvar som vilar på dem som väljs i det kommande kommunalvalet. 

Och speciellt viktigt är det, att det kommande fullmäktiget tar vara på de möjligheter som nu ges: att vi implementerar de extra årsveckotimmarna fullt ut, att vi kanaliserar pengarna för stödet i lärandet till skolorna och att vi tillsamman med eleverna för diskussioner kring användningen av mobiltelefoner i skolorna. Nästa höst försvinner de från lektionerna, men om deras användning under rasterna fattar man beslut tillsammans, i skolan. 

Nästa period är viktig för Kyrkslätts livskraft. Och därför är det så viktigt att din röst hörs. 

Det är i kommunerna som Finlands framtid avgörs.

 

Anders Adlercreutz 

Undervisningsminister, partiordförande SFP



Finlands och Estlands gemensamma uttalande betonar vikten av utbildning och mediekompetens i AI-era

/0 Kommentarer/i , , , , /av

Undervisningsminister Anders Adlercreutz träffade Estlands undervisnings- och forskningsminister Kristina Kallas i Tallinn den 18 februari. Under besöket offentliggjordes ett gemensamt uttalande av Finland och Estland om digitalisering, mediekompetens och artificiell intelligens. Ministrarna diskuterade också dessa teman med olika experter och studerande.

Syftet med ländernas gemensamma uttalande är att understryka att artificiell intelligens, digitalisering och mediekompetens är viktiga medborgarfärdigheter som kontinuerligt behöver utvecklas. Enligt uttalandet är det viktigt att vara med och bestämma om hur artificiell intelligens ska användas och vilken roll den ska ha i Finland, Estland och Europa i framtiden. Det är viktigt att ledarskapet i dessa frågor är i våra egna händer.

– Utbildning har en central roll i digitaliseringen och utvecklingen av artificiell intelligens. Ju mer medvetna, utbildade och inkluderande vi är, desto starkare kan vi möta eventuella framtida utmaningar. Inom detta område vill Finland och Estland ligga i framkant, konstaterar minister Adlercreutz.

Det gemensamma uttalandet undertecknades vid det statliga gymnasiet Pelgulinna Riigigümnaasium i Tallinn. I samband med undertecknandet diskuterade ministrarna med de studerande om vikten av kritiskt tänkande, om resiliens och om de sociala mediernas roll i informationsmiljön.

Vid sitt enskilda möte diskuterade ministrarna bland annat en proposition som Finlands regering lämnat om elevernas användning av egna telefoner och andra mobila enheter i skolorna. Efter mötet träffade ministrarna experter i dessa frågor.

På programmet står också besök i vetenskapsstudion Rakett69 och vid Unicorn Squad, en hobbyklubb som lär ut kunskaper om teknik i synnerhet till flickor i åldern 8–12 år.

Bild: HTM, Raimo Roht.

Adlercreutz: Finländska vuxna världsbäst i läsning och räkning

/0 Kommentarer/i , , , /av

Finland klarar sig bäst i världen när det gäller de grundläggande färdigheterna att läsa och räkna. Det visar PIAAC-undersökningen (Programme for the International Acessment of Adult Competencies) som genomförts av OECD. Studien fokuserar på att granska den vuxna befolkningens färdigheter i läsning, räkning och problemlösning. Finland utmärkte sig med att resultaten förbättrats jämfört med 10 år tillbaka, då undersökningen genomfördes senast.

– Det lönar sig att satsa på de grundläggande färdigheterna – därför är regeringens beslut om att lägga till tre årsveckotimmar i modersmål och matematik så viktig, säger undervisningsminister och SFP:s ordförande Anders Adlercreutz. De satsningar vi gör på den grundläggande utbildningen under denna regeringsperiod, som till exempel stödet för lärandet, ger goda förutsättningar för våra barn och unga att förkovra sig och klara sig bra i livet.

PIAAC-undersökningen visar att de nordiska länderna alla rankas högt, inte bara när det gäller läsning, räkning och problemlösning, utan också när det gäller förtroende för andra människor. Finland ligger näst högst då man jämför hur vi litar på andra.

– Förtroendet är det finländska samhällets superkraft. Ju bättre grundläggande färdigheter man har i att hantera information, desto mer sannolikt har man också förtroende för andra. Det här visar hur centrala baskunskaperna är, inte bara för individen utan också för samhället stort. Jag är glad att Finland, och Norden, visar väg i hur man bygger välfungerande och trygga samhällen, säger Adlercreutz.

Mera information:

Specialmedarbetare Andreas Elfving, 050 310 0274