SFP:s ordförande, undervisningsminister Anders Adlercreutz samt riksdagsledamot Henrik Wickström besökte Hangö, Ingå och Raseborg måndagen den 25 maj. Under besöket bekantade sig Adlercreutz och Wickström med Hangö hamn, Joddböleområdet i Ingå, Sisu Autos fabrik i Karis samt Raseborgs sjukhus.
Syftet med träffarna var att föra diskussioner om Västra Nylands tillväxtutsikter och regionens framtida investeringsmöjligheter. Under besöket lyftes särskilt områdets starka potential fram ur perspektivet industri, logistik, försvarsindustri och projekt inom den gröna omställningen.
– Det är glädjande att se hur många företag i regionen växer och utvecklas. Det säger något om framtidstron i regionen – men också om en företagsamhet som håller även när tiderna är tuffa. När företag lyckas växa trots utmaningar, stärker det inte bara enskilda verksamheter utan hela regionens livskraft, säger Adlercreutz.
– Under den här regeringsperioden har man satsat betydligt på utvecklingen av riksväg 25 och kustbanan. Också anslutningarna längs stamväg 51 förbättras genom investeringar på flera miljoner euro. Vår region har många möjligheter särskilt inom försvarsindustrin och den gröna omställningen. På senare tid har många ministrar besökt vår region, vilket visar att Västra Nyland också är viktigt med tanke på Finlands tillväxt, säger Wickström.
Under sjukhusbesöket i Raseborg presenterades sjukhusets tjänster och nuläge för Adlercreutz och Wickström. SFP har inom välfärdsområdet främjat utarbetandet av en serviceplan för Raseborgs sjukhus, och målsättningen är att den nya serviceplanen ska bli klar under hösten.
– Befolkningen åldras och servicebehovet ökar i Raseborgsregionen. Det är motiverat att utreda vilka specialsjukvårdstjänster som i större utsträckning än i dag kunde ordnas också i Raseborg, betonar Adlercreutz och Wickström.
Regeringen har under den här mandatperioden stärkt den grundläggande utbildningen på många sätt, säger SFP:s ordförande och undervisningsminister Anders Adlercreutz. Den nya rapporten om inlärningsresultaten, som publicerades onsdagen den 29 april, visar också att de åtgärder som nu genomförs är rätt väg framåt.
– I ekonomiskt utmanande tider måste vi våga prioritera rätt. Att vi har kunnat göra stora satsningar på grundskolan visar att vi tar ansvar för framtiden. Utbildning är inte en kostnad, utan det är vår viktigaste investering, säger Adlercreutz.
Bakgrunden till de reformer regeringen gjort är att finländska elevers inlärningsresultat har försämrats under en längre tid, samtidigt som skillnaderna mellan elever har ökat.
– Den här utvecklingen är inte acceptabel. Varje barn ska ha en verklig chans att lyckas, oberoende av bakgrund eller hemort. Det är grunden i den framgångshistoria som vår grundskola bygger på, säger Adlercreutz.
För att stärka inlärningsresultaten har undervisningsministeriet tagit fram en rapport, som överlämnades till Adlercreutz den 29 april.
Rapporten innehåller många förslag för hur vi ska förbättra våra inlärningsresultat. En av de viktigaste åtgärderna är en långsiktig och tillräcklig finansiering.
– När årskullarna minskar kan finansieringen till skolan inte minska i samma takt. En stark finansiering är grundstenen som skolan står på.Skolan är en av våra viktigaste framtidsinstitutioner och vi måste satsa på den, säger Adlercreutz.
I rapporten lyfter man även upp hur viktig läsförståelsen är för inlärningen. Därför föreslås det att man ska öka läsningen i grundskolan och stärka läs- och skrivkunskaperna.
– Under den här regeringsperioden har vi stärkt läs- och skrivkunskaperna genom att lägga till två timmar i modersmål och litteratur i de lägre klasserna, men det behövs fler åtgärder. Vi ser att antalet barn som läser på fritiden har minskat, samtidigt som forskningen visar att läsningen påverkar kunskaperna positivt. Därför är det mycket viktigt att man i skolan ska förstärka läsglädjen och satsa på läsförståelsen, säger Adlercreutz.
Ett till konkret förslag i rapporten är att ta fram en uppgiftsbank med färdiga uppgifter som stöd för undervisningen. Den ska bygga på läroplanens mål och kriterier och ge lärarna konkreta verktyg för en mer enhetlig och rättvis bedömning.
– En uppgiftsbank är också något som lärarna själva efterfrågat och kommer att fungera som ett konkret verktyg för undervisningspersonalen, säger Adlercreutz.
https://i0.wp.com/andersadlercreutz.fi/blog/wp-content/uploads/2026/03/0S6A9651-scaled.jpg?fit=2560%2C1771&ssl=117712560Andershttp://andersadlercreutz.fi/blog/wp-content/uploads/2015/01/AA-stor_480.pngAnders2026-04-30 10:03:512026-04-30 10:03:51Adlercreutz om färsk rapport: Åtgärderna för att höja inlärningsresultaten är på rätt väg
Samma kunskaper kan idag ge vitsordet 7 i en skola och 9 i en annan. Samtidigt har andelen berömliga vitsord ökat kraftigt under de senaste åren – trots att inlärningsresultaten sjunker. Bedömningskriterierna är otydliga, och alltför många elever lämnar grundskolan utan tillräckliga färdigheter för fortsatta studier.
Det här är inte acceptabelt. Därför har jag nu gett riksdagen ett lagförslag om en så kallad kunskapsgaranti. Den utgör den sista delen i ett bredare reformpaket som syftar till att stärka lärandet i skolan.
En central del av reformen är att ge lärarna tydligare riktlinjer för vad eleverna förväntas kunna i varje årskurs. Det innebär också ett omfattande arbete med att se över läroplanen och formulera klarare, mer konkreta mål. Bedömningskriterierna ska förtydligas i alla ämnen – och framför allt ska gränsen mellan underkänt och godkänt bli tydligare.
Om en elev inte når upp till ett godkänt vitsord i ett ämne innebär det att hen går om klassen. Det kan leda till att det blir vanligare att man går om en klass. Samtidigt är målet inte att fler elever ska behöva göra det. Därför införs tydliga mekanismer för att säkerställa att rätt stöd ges i rätt tid.
Särskild uppmärksamhet riktas mot övergångarna mellan årskurs 2 och 3 samt slutet av grundskolan, årskurs 9. Det är avgörande att varje elev får en stabil grund inför nästa steg. Det handlar inte om krav för kravens skull, utan om elevens bästa. Om en elev till exempel inte har lärt sig läsa ordentligt före årskurs 5 blir det mycket svårt att ta till sig andra ämnen, som till exempel historia. Bristande grundkunskaper följer med och gör lärandet tyngre för varje steg.
Reformen handlar också om rättvisa. Idag varierar bedömningen mellan olika skolor. Samma prestation kan ge olika vitsord beroende på var eleven går i skola. Så kan det inte vara. Elever ska kunna lita på att de bedöms enligt samma principer, oavsett skola.
Kunskapsgarantin är ett komplement till de reformer vi redan genomfört, såsom stärkt stöd för lärande och fler undervisningstimmar i matematik, modersmål och litteratur. Med den här helheten vill vi stärka grunden, och via det säkerställa att varje barn ges bästa möjliga grund för fortsatta studier. Det är vårt plikt.
https://i0.wp.com/andersadlercreutz.fi/blog/wp-content/uploads/2026/03/0S6A9617-scaled.jpg?fit=2560%2C1707&ssl=117072560Andershttp://andersadlercreutz.fi/blog/wp-content/uploads/2015/01/AA-stor_480.pngAnders2026-04-27 09:14:362026-04-27 09:14:36Tydligare mål och rättvisare bedömning i skolan
Regeringens satsningar stärker regionens tillväxtutsikter
/0 Kommentarer/i 1 utbildning, 2 företagsamhet, blogg, Pressmeddelande, SFP RKP /av AndersSFP:s ordförande, undervisningsminister Anders Adlercreutz samt riksdagsledamot Henrik Wickström besökte Hangö, Ingå och Raseborg måndagen den 25 maj. Under besöket bekantade sig Adlercreutz och Wickström med Hangö hamn, Joddböleområdet i Ingå, Sisu Autos fabrik i Karis samt Raseborgs sjukhus.
Syftet med träffarna var att föra diskussioner om Västra Nylands tillväxtutsikter och regionens framtida investeringsmöjligheter. Under besöket lyftes särskilt områdets starka potential fram ur perspektivet industri, logistik, försvarsindustri och projekt inom den gröna omställningen.
– Det är glädjande att se hur många företag i regionen växer och utvecklas. Det säger något om framtidstron i regionen – men också om en företagsamhet som håller även när tiderna är tuffa. När företag lyckas växa trots utmaningar, stärker det inte bara enskilda verksamheter utan hela regionens livskraft, säger Adlercreutz.
– Under den här regeringsperioden har man satsat betydligt på utvecklingen av riksväg 25 och kustbanan. Också anslutningarna längs stamväg 51 förbättras genom investeringar på flera miljoner euro. Vår region har många möjligheter särskilt inom försvarsindustrin och den gröna omställningen. På senare tid har många ministrar besökt vår region, vilket visar att Västra Nyland också är viktigt med tanke på Finlands tillväxt, säger Wickström.
Under sjukhusbesöket i Raseborg presenterades sjukhusets tjänster och nuläge för Adlercreutz och Wickström. SFP har inom välfärdsområdet främjat utarbetandet av en serviceplan för Raseborgs sjukhus, och målsättningen är att den nya serviceplanen ska bli klar under hösten.
– Befolkningen åldras och servicebehovet ökar i Raseborgsregionen. Det är motiverat att utreda vilka specialsjukvårdstjänster som i större utsträckning än i dag kunde ordnas också i Raseborg, betonar Adlercreutz och Wickström.
Adlercreutz om färsk rapport: Åtgärderna för att höja inlärningsresultaten är på rätt väg
/0 Kommentarer/i 1 utbildning, blogg, Pressmeddelande, Regeringen, SFP RKP, Utbildning /av AndersRegeringen har under den här mandatperioden stärkt den grundläggande utbildningen på många sätt, säger SFP:s ordförande och undervisningsminister Anders Adlercreutz. Den nya rapporten om inlärningsresultaten, som publicerades onsdagen den 29 april, visar också att de åtgärder som nu genomförs är rätt väg framåt.
– I ekonomiskt utmanande tider måste vi våga prioritera rätt. Att vi har kunnat göra stora satsningar på grundskolan visar att vi tar ansvar för framtiden. Utbildning är inte en kostnad, utan det är vår viktigaste investering, säger Adlercreutz.
Bakgrunden till de reformer regeringen gjort är att finländska elevers inlärningsresultat har försämrats under en längre tid, samtidigt som skillnaderna mellan elever har ökat.
– Den här utvecklingen är inte acceptabel. Varje barn ska ha en verklig chans att lyckas, oberoende av bakgrund eller hemort. Det är grunden i den framgångshistoria som vår grundskola bygger på, säger Adlercreutz.
För att stärka inlärningsresultaten har undervisningsministeriet tagit fram en rapport, som överlämnades till Adlercreutz den 29 april.
Rapporten innehåller många förslag för hur vi ska förbättra våra inlärningsresultat. En av de viktigaste åtgärderna är en långsiktig och tillräcklig finansiering.
– När årskullarna minskar kan finansieringen till skolan inte minska i samma takt. En stark finansiering är grundstenen som skolan står på. Skolan är en av våra viktigaste framtidsinstitutioner och vi måste satsa på den, säger Adlercreutz.
I rapporten lyfter man även upp hur viktig läsförståelsen är för inlärningen. Därför föreslås det att man ska öka läsningen i grundskolan och stärka läs- och skrivkunskaperna.
– Under den här regeringsperioden har vi stärkt läs- och skrivkunskaperna genom att lägga till två timmar i modersmål och litteratur i de lägre klasserna, men det behövs fler åtgärder. Vi ser att antalet barn som läser på fritiden har minskat, samtidigt som forskningen visar att läsningen påverkar kunskaperna positivt. Därför är det mycket viktigt att man i skolan ska förstärka läsglädjen och satsa på läsförståelsen, säger Adlercreutz.
Ett till konkret förslag i rapporten är att ta fram en uppgiftsbank med färdiga uppgifter som stöd för undervisningen. Den ska bygga på läroplanens mål och kriterier och ge lärarna konkreta verktyg för en mer enhetlig och rättvis bedömning.
– En uppgiftsbank är också något som lärarna själva efterfrågat och kommer att fungera som ett konkret verktyg för undervisningspersonalen, säger Adlercreutz.
Tydligare mål och rättvisare bedömning i skolan
/0 Kommentarer/i 1 utbildning, blogg, Insändare, Regeringen, Riksdagen, SFP RKP, undervisning, Utbildning /av AndersSamma kunskaper kan idag ge vitsordet 7 i en skola och 9 i en annan. Samtidigt har andelen berömliga vitsord ökat kraftigt under de senaste åren – trots att inlärningsresultaten sjunker. Bedömningskriterierna är otydliga, och alltför många elever lämnar grundskolan utan tillräckliga färdigheter för fortsatta studier.
Det här är inte acceptabelt. Därför har jag nu gett riksdagen ett lagförslag om en så kallad kunskapsgaranti. Den utgör den sista delen i ett bredare reformpaket som syftar till att stärka lärandet i skolan.
En central del av reformen är att ge lärarna tydligare riktlinjer för vad eleverna förväntas kunna i varje årskurs. Det innebär också ett omfattande arbete med att se över läroplanen och formulera klarare, mer konkreta mål. Bedömningskriterierna ska förtydligas i alla ämnen – och framför allt ska gränsen mellan underkänt och godkänt bli tydligare.
Om en elev inte når upp till ett godkänt vitsord i ett ämne innebär det att hen går om klassen. Det kan leda till att det blir vanligare att man går om en klass. Samtidigt är målet inte att fler elever ska behöva göra det. Därför införs tydliga mekanismer för att säkerställa att rätt stöd ges i rätt tid.
Särskild uppmärksamhet riktas mot övergångarna mellan årskurs 2 och 3 samt slutet av grundskolan, årskurs 9. Det är avgörande att varje elev får en stabil grund inför nästa steg. Det handlar inte om krav för kravens skull, utan om elevens bästa. Om en elev till exempel inte har lärt sig läsa ordentligt före årskurs 5 blir det mycket svårt att ta till sig andra ämnen, som till exempel historia. Bristande grundkunskaper följer med och gör lärandet tyngre för varje steg.
Reformen handlar också om rättvisa. Idag varierar bedömningen mellan olika skolor. Samma prestation kan ge olika vitsord beroende på var eleven går i skola. Så kan det inte vara. Elever ska kunna lita på att de bedöms enligt samma principer, oavsett skola.
Kunskapsgarantin är ett komplement till de reformer vi redan genomfört, såsom stärkt stöd för lärande och fler undervisningstimmar i matematik, modersmål och litteratur. Med den här helheten vill vi stärka grunden, och via det säkerställa att varje barn ges bästa möjliga grund för fortsatta studier. Det är vårt plikt.