Linjetal på SFP:s partidag 2024

Bästa partidag, bästa SFP:are, bästa vänner,

Vad är det som får en SFP:are att gång på gång gräva fram tältet ur garaget, ladda in det i bilens baklucka och åka iväg till närmaste butik för att igen möta människor och berätta vad det är som SFP vill göra för det allmänna bästa?

Inte är det alltid tacken. För vi alla här i salen vet att man inte alltid får ett tack.

Det är något annat.

Det är en vilja att bära ansvar.

En vilja att göra livet lite bättre för dem man har runtomkring sig.

Frivillig aktivism är en mystisk kraft.

Det är grunden till all politisk verksamhet. Det är orsaken till att vi sitter här idag. Att vi använder ett alldeles utmärkt sommarveckoslut till att sitta inne i en mötessal och diskutera politik.

För vi vill bära ansvar. Vi vill bära ansvar för det gemensamma.

Det har inte varit ett lätt år. Regeringssamarbetet har prövat oss och jag vet att det här i salen finns åsikter både för och emot. Det ska vi inte vara rädda för det att vi kan, och vågar, vara av olika åsikter är också en del av det som gör oss till SFP.

Det som varit avgörande, är frågan om var vi kan ha mest inflytande. Var kan vi bäst bära ansvar för Finland, var hörs vår röst bäst.

Bästa vänner,

Vi har alla olika vägar i livet och in i politiken. Somliga av oss har varit med sen tonåren. Andra, som jag, har kommit med senare.

Starten för mitt politiska engagemang kom under en tågresa i september 2012, när Annika från partikansliet frågade om jag ville ställa upp i kommunalvalet.

När jag kom med i politiken arbetade jag som företagare och arkitekt. Arbetet vid ritbordet och i fullmäktigesalen är mer lika än man skulle kunna tro.

Som arkitekt tar man fram lösningar. Man ska sälja sin idé och få alla med på en gemensam vision. Det handlar om att förstå hur människor fungerar och vad som behövs i vardagen. Om att förhandla, och finna sig i att målet kanske inte nås om ett år, utan om fem eller tio. Och det handlar om att bära ansvar för slutresultatet, för det gemensamma.

Jag njuter av diskussioner med dem som tycker annorlunda. Det ger mig alltid nya perspektiv och insikter – och har lärt mig att förstå andra bättre.

Det är också det vi behöver nu. Vi behöver lära oss av varandra. Vi måste bli mycket bättre på att utnyttja de styrkor och all den kunskap vi har i vår rörelse. Vi ska inte blunda för utmaningarna, men vi ska framförallt se möjligheterna.

Kära vänner,

SFP är mitt parti för här får jag bära ansvar på, och för, mitt eget språk. SFP är mitt parti för att jag är företagare, för att jag tror på en ansvarsfull ekonomisk politik, för att jag vill värna om skolan, för att jag tror på närservice, jämställdhet och demokrati.

SFP är mitt parti eftersom vi inte drar en skiljelinje mellan säkerhet och medmänsklighet. Eftersom vi förstår att det finns nyanser, att allt inte är svart eller vitt.

Haluni lähteä mukaan politiikkaan kasvoi yhteiskunnallisen polarisoitumisen lisääntyessä. Halusin olla vastavoima. Halusin edustaa ratkaisukeskeistä ja ihmiskeskeistä politiikkaa. Ja tätä haluan myös RKP:n politiikan edustavan. Mahdollisuuksia ja yhteisöllisyyttä.

Det som började år 2012 har lett till att jag nu står här. Under årens lopp har jag gång på gång inspirerats av er och det vi gjort tillsammans. Jag vet att vi, tillsammans, kan göra Finlands mest framgångsrika politik.

Bästa vänner,

Under den här ordförandekampanjen har jag haft möjlighet att träffa de flesta av er som sitter här idag. Jag har hört om oro och problem, men också om framtidstro och lösningar.

Jag har hört om hur en kommun med 2 000 invånare visst kan klara sig hur bra som helst, fast räknenissarna säger att det inte ska vara möjligt. Jag har hört om företag som började med att tillverka en enkel liten produkt och som nu är globala ledare – för att man ville och vågade. Jag har träffat lärare som brinner för sin skola och ger allt för sina elever,  människor som öppnat sina hem för folk som flytt kriget. Växthusodlare som tagit fram lösningar som sparar både energi och pengar, och anställda inom äldrevården som ser till att alla får den vård de är värda.

Vi inte bara talar om bildning, skola, vård, omsorg, företagsamhet, medmänsklighet och ansvar. Vi SFP:are runt om i Finland lever ut våra värderingar i vårt dagliga liv. Det är just det här som är Svenska folkpartiet. Det är precis det här Finland behöver.

Min farmor brukade säga att vi ska göra det som är rätt, och inte det som är lätt. Det här kunde lika bra vara SFP:s valspråk.

Hyvät ystävät: Politiikan pitää olla mahdollisuuksiin tarttumista, ei pelkoihin takertumista. Suomalaiset eivät kaipaa lisää vastakkainasettelua, vaan tulevaisuuskestäviä ratkaisuja. Me tarvitsemme positiivista viisautta. Juuri tämä on RKP:n ydin. Tämä on se syy miksi RKP:tä tarvitaan.

This is also why I stand here today. Because I know that our politics are tried and tested. I know that we have answers to the problems we face in today’s world.

För att veta vart man är på väg, måste man veta varifrån man kommer.

Och vi vet.

Det är bara Svenska folkpartiet som i alla lägen står upp för ett tvåspråkigt Finland, för den svenska servicen. Det är bara SFP som i alla lägen värnar om våra livsviktiga institutioner. Det här sitter i vårt DNA, det är en bestående del av oss.

För att också i fortsättningen kunna försvara allt det här måste vi ha ett starkt mandat. Ju starkare vi är, desto bättre kan vi försvara våra värderingar och vår kärna: Ett öppet, tolerant samhälle och ett tvåspråkigt Finland. Det här är en positiv och inspirerande utmaning.

Orsaken till att vi som parti inte känner oss riktigt bekväma idag är att övriga partier åkt ut mot kanterna. Här har vi vår möjlighet – för vår spelplan är plötsligt öppen.

Vårt jobb, och här behövs vi alla, är att kunna berätta om vår politik, vår vision, våra värderingar. Många säger att de kunde tänka sig att rösta på oss. I mätning efter mätning är vi ett av de mest populära alternativen för väljare.

Vi har det bästa utgångsläget ett politiskt parti kan ha. Vi behöver inte ändra på våra värderingar eller vårt innehåll. Vi måste göra vår politik synlig.

Bästa partidag,

Jag tar avstånd från en sådan politik som vill bygga en motsättning mellan stad och landsbygd.

SFP är representerat både i kommunstyrelsen i Korsnäs och i stadsstyrelsen i Helsingfors. Och så ska det vara.

Jag ser framför mig ett SFP som är modigare än vi är idag. Som tar plats. Som alltid står emot populism och polarisering. Som är speciellt bra på att ta hand om alla som är med i vårt parti och som får nyfinländare att känna sig hemma. Som leder via sitt exempel och som kan förnya sättet man gör politik på. Ett SFP där vi arbetar för varandras regioner. Ett parti som har flera mandat i flera valkretsar.

Vi ska vara ett parti som påverkar på riktigt, ett parti som på bästa sätt bevakar våra intressen och värderingar.

Hyvät ystävät: Pelikentän muuttuminen tarjoaa RKP:lle mahdollisuuden. Muiden puolueiden ajautuessa ulos reunoille me olemme Suomen ainoa, uskottavasti liberaali keskustaoikeistolainen puolue.

Bästa vänner,

Anna-Maja har lett partiet framgångsrikt under 8 år, i två regeringar och under utmanande omständigheter. Anna-Maja, ett stort tack för allt du gjort för partiet.

Under den här ordförandekampanjen har Henrik, Otto och jag rest runt och träffat en mängd engagerade SFP:are. Den framtidstro och det engagemang ni visat, det har imponerat. Kampanjen har gjort gott för partiet, och stämningen har varit god.

Jag vill passa på att tacka mina medkandidater och er alla för det.

Nu står jag här och ber om ert förtroende att leda vår folkrörelse.

Bästa vänner: Dagen gryr. Tältet grävs fram igen och packas ner i bilen. SFP är som vanligt först av alla på plats på kampanjfältet.

För sådana är vi. Vi vill bära ansvar.

Svenskfinland behöver er. SFP behöver er. Och Finland behöver ett starkt SFP.

Tack.

Adlercreutz om ramrian: En utmanande men nödvändig ria som också bygger tillväxt 

– Ramrian var ingen lätt uppgift, det visste vi på förhand. Anpassningsbesluten är svåra och de berör hela samhället. Tyvärr är de också helt nödvändiga. De ekonomiska utsikterna har ändrats kraftigt sedan regeringsförhandlingarna, och därför behövdes ytterligare balanserande åtgärder, säger Europa- och ägarstyrningsminister Anders Adlercreutz.

– Med dessa åtgärder strävar vi till att stabilisera skuldsättningen, vilket är en förutsättning för att vi ska kunna göra positivare beslut i framtiden.

Adlercreutz representerar SFP i ministerarbetsgruppen som ansvarar för social- och hälsovården. Också den sektorn berördes av anpassningsåtgärderna, men Adlercreutz betonar att flera saker som är viktiga för SFP kunde tryggas.

– Vi lyckades också avvärja flera av de indragningar i jour- och förlossningsverksamheten som fanns med i den tjänstemannarapport som publicerades i början av året. Sjukhusnätverket består, säger Adlercreutz.

– De nya välfärdsområdena har nyligen inlett sin verksamhet och de förtroendevalda behöver få arbetsro, vilket de nu får. Det är viktigt att välfärdsområdenas autonomi respekteras och att de förtroendevalda har möjlighet att styra hur vården arrangeras i det egna området.

– För SFP är det viktigt att på alla plan verka för att vård finns nära och att den är tillgänglig för alla.

Den utmanande ekonomiska situationen krävde omfattande anpassningsbeslut av regeringen, men Adlercreutz betonar att man samtidigt satsar på att skapa förutsättningar för ekonomisk tillväxt.

– Regeringen kom överens om ett tillväxtpaket, vilket är välkommet. Tillväxtpaketet innehåller till exempel ett skatteincitament för företag som främjar investeringar i den gröna omställningen och samtidigt i våra klimatmålsättningar, säger Adlercreutz.

– För att få fart på tillväxten behövs investeringar till Finland. Skatteincitamentet som regeringen nu kommit överens om är ett effektivt och marknadsbaserat sätt att skapa förutsättningar för de investeringar vi behöver. Också de fortsatta satsningarna på forskning- och utveckling är viktiga för att främja vår konkurrenskraft.

Var står vi idag?

Teksti suomeksi täällä.

Varför är vi i den här regeringen?

Årets riksdagsval var ett val om ekonomin. Efter två kriser har vi ett allvarligt underskott i de offentliga finanserna och prognoserna är dystra. Oberoende av vad som anses ha bidragit till underskottet – och den tidigare oppositionspartiernas analys av orsakerna är inte helt objektiv – finns det behov av att korrigera kursen. 

Detta faktum styrde valdebatten och avgjorde till stor del valresultatet. Valresultatet gav i sin tur en indikation på vilka koalitioner som kan bli möjliga. De olika partiernas inställning till hur de offentliga finanserna kan eller skall balanseras var också en kraftig fingervisning. Samlingspartiet ställde en anpassning på sex miljarder under en regeringsperiod som sitt mål  Denna siffra byggde på finansministeriets kalkyler och blev nyckeln som i praktiken styrde regeringsförhandlingarna. 

De som följer med politiken vet vad som styr SFP:s agerande och politik. Vi är det enda liberala center-högerpartiet i Finland. I vår politik betonas en hållbar ekonomi, EU-frågor, mänskliga rättigheter och globalt ansvar. Detta är inte små politiska sidofrågor, utan väsentliga frågor som definierar vår politik. 

Mot denna bakgrund är det uppenbart att det alternativ som Petteri Orpo valde inte var det som vi i första hand hade föredragit. Det var dock det enda alternativ som stod till buds när SDP och Centern var ovilliga att förhandla. Vi var därför tvungna att överväga om vi kunde gå in i en koalition med Sannfinländarna – eller om vi redan från början skulle utesluta det som ett alternativ? 

I vårt  DNA är tanken om SFP som ett brobyggande parti en central tanke.  Därför ansåg vi att denna konfiguration borde ges en chans. Vi ansåg att det också var viktigt ur en demokratisk synvinkel – trots allt hade Sannfinländarna fått ett starkt mandat från folket. Vi respekterade också Petteri Orpos vision och gick in i förhandlingarna med kännedom om att de skulle bli svåra. Vi satte upp tydliga tröskelfrågor.

Ur en ekonomisk synvinkel blev resultatet bra. Programmet kommer,  ifall att det förverkligas, att balansera de offentliga finanserna med 6 miljarder euro. EU-politiken fortsätter på den vedertagna linjen och klimatmålen bibehålls. Utgiftsnedskärningar kommer att göras så, att utbildningens finansiering tryggas. Den grundläggande miljöfinansieringen kommer inte heller att påverkas. 

Programmet innehåller också viktiga sysselsättningsåtgärder. Arbetsmarknaden reformeras på ett sätt som inte på något sätt kan beskrivas som radikalt. Finland gör nu det som Tyskland och Sverige framgångsrikt gjorde för 20 år sedan och som starkt bidragit till deras ekonomiska livskraft. 

Jag är säker på och vill tro att alla partier – såväl de som är i regering och de som är i  opposition – vill att dessa reformer skall genomföras. Detta av den enkla anledningen att alla partier kommer att skörda frukterna av dessa reformer i framtiden när de sitter i regeringen.  

Utgiftsnedskärningarna i regeringsprogrammet har kritiserats. Det är lätt att förstå. 4 miljarder euro är en stor summa och åtgärderna känns i människors och organisationers vardag. Vi anser dock att effekterna av nedskärningarna är väl avvägda.

Med detta program vill vi trygga välfärden för alla finländare. Retoriken ’de fattiga blir fattigare och de rika rikare’ kan tjäna politiska syften, men enligt min åsikt återspeglar den inte målen i regeringsprogrammet. Personligen tror jag starkt på det nordiska välfärdssamhället, ett samhälle i vilket även de rikaste njuter mest av sitt välstånd när också de sämst ställda har det så bra som möjligt. Därför står jag bakom regeringens program, även när det gäller anpassningsåtgärderna.

Varför tvivlar vi nu på regeringens handlingskraft?

Ekonomin är motorn bakom det välstånd vi bygger. Om ekonomin kommer i obalans raseras vår välfärd snabbt. Det var länge sedan vi befann oss i en situation där man var tvungen att dra åt svångremmen. Vi har levt i en modest men säker positivt konjunktur. 

De senaste kriserna har ökat vår skuldsättning. Stigande räntor och accelererande inflation minskar människors köpkraft snabbt och obönhörligt. I en sådan situation är det absolut nödvändigt med en målmedveten anpassning av ekonomin.

De ekonomiska mekanismerna är komplexa. De påverkas av tillgången på arbetskraft och råvaror, utbildningsnivå och innovationsförmåga, konkurrenskraftig beskattning, investeringsvilja, politisk stabilitet osv. Ekonomin är därför summan av många saker. 

En av de viktigaste drivkrafterna bakom en hållbar ekonomi är förtroendet: förtroendet för kontinuitet och rättvisa. 

Detta inkluderar förtroende mellan medborgare, förtroende för nationella institutioner, förtroende för regeringen och beslutsfattare samt förtroende för arbetsmarknaden.

En av Finlands viktigaste konkurrensfördelar på den internationella marknaden har länge varit vår politiska stabilitet, som bottnar i ett ömsesidigt förtroende mellan de parter jag räknat upp. 

Regeringens första tid har varit skakig. Det interna förtroendet har skadats av att centrala ministrar och riksdagsledamöter har lekt med  fascistiska och rasistiska idéer. 

De sannfinländska ministrarnas och riksdagsledamöternas tankar har inte kommit som en överraskning för oss inom SFP, även om detaljerna var nya. Vi var naturligtvis bekanta med gruppens sätt att bedriva politik. Vi visste att deras värderingar skilde sig från våra egna. Ändå ville vi tro att regeringsansvaret skulle medföra moderation och en vilja att fokusera på frågor snarare än identitetspolitik. 

Jag tror att det finns en genuin oro bland sannfinländska politiker och väljare över att vissa invandringsrelaterade problem skall sprida sig från vissa länder till Finland. Vi tar också denna oro på allvar, och vi sopar den absolut inte under mattan. Det finns dock många olika sätt att närma sig dessa utmaningar: man kan se det som ett hot eller som en möjlighet. Finland behöver mer invandring och därför måste fokus ligga på god och effektiv integration och skapandet av åtgärder och ett samhällsklimat som möjliggör detta. Snabb integration underlättas inte av att man kritiserar, förlöjligar eller stigmatiserar en viss grupp av människor.

Ur vår synvinkel handlar debatten därför i första hand om vilka värderingar som styr politiken och hur den utformas. För oss handlar politik om att lösa sociala problem med fokus på hela vårt land. Ett effektivt regeringsarbete är endast möjligt om det finns ett förtroende inom regeringen. Under den korta tid som denna regering har suttit har vi redan ställts inför två förtroendekriser till följd av ministrarnas beteende: först minister Junnilas uttalanden  och nu senast Riikka Purras oacceptabla skrifter. 

Skrifterna är gamla och Purra bad om ursäkt för dem. Men det sätt på vilket hon urvattnade sin ursäkt den 13 juli fick oss att tvivla på ursäktens äkthet. (Purra: ”Kuten oli arvattavissa, nyt vastustajien tähtäimessä on jo perussuomalaisten käyttämä suora ja kaunistelematon puhe, maahanmuuttokriitikki ja vaadittavat politiikkatoimet. Jopa naista alistavien, tasa-arvon vastaisten tapojen arvostelu ”rumasti”! (Burkaa arvosteleva blogitekstini)…/…Yhtä varmasti kuin aina uuden perussuomalaisen virheen osoittelu jatkuu ja tulee jatkumaan, perussuomalaisetkin jatkaa linjalla, johon meillä on mandaatti. Jos se rasittaa muita puolueita liikaa, ongelma ei ole meidän.”) 

Utöver Purras ”tillbakadragande” har innehållet i Purras ursäkt i praktiken ogiltigförklarats av sannfinländarnas partifält, partisekreterare och riksdagens talman.

Vi hade velat, att minister Purra hade förklarat hur hennes tänkande har förändrats under åren och vad som har lett till denna förändring. Vi skulle också ha velat att hon tydligt hade sagt att hennes uttalanden är rasistiska och att hon och hennes riksdagsgrupp klart tar avstånd från dylika uttalanden. 

Rasistiskt beteende är oacceptabelt, oavsett vem det handlar om. Det handlar inte om en jakt på Riikka Purra eller Sannfinländarna, utan om en medvetenhet om att det finns sorgliga och ödesdigra exempel i vår västerländsk historia på vad som händer när rasistiska och fascistiska uttalanden gradvis blir normaliserade. I historiens ljus är det fråga om långa processer, och vi måste se till att en sådan process inte kommer i gång i Finland.

Regeringen har förbundit sig att främja jämlikhet för alla, vilket tydligt framgår av regeringsprogrammet. Ministrarna – alla i regeringen – måste göra sitt yttersta för att detta skall bli verklighet. Oberoende av parti.

Vi kan fundera på hur våra ledande politikers uttalanden påverkar hur Finland uppfattas internationellt som ett land att studera, arbeta eller investera i. Men det är lika viktigt att se till att alla finländare och människor som bor i Finland kan känna sig hemma, välkomnade och trygga. Av denna anledning kan vi inte heller acceptera rasism. Inte i någon form.

Regeringens egentliga arbete har inte ens börjat. Alla åtgärder för att skapa ekonomiskt och socialt välstånd är brådskande. En situation där uttalanden av regeringsmedlemmar väcker frågor om regeringens värdegrund och står i bjärt kontrast till de principer som anges i regeringsprogrammet är oacceptabel. Riikka Purra sade själv: ”Det här kommer inte att ta slut”. Hennes uttalande kommer sannolikt att väcka nya frågor, både bland oss regeringsmedlemmar och medborgare. En vaghet och oro  är inte bra för förtroendet.

För oss är ekonomi och mänskliga rättigheter, produktivitet och jämlikhet, ekonomi och naturens välbefinnande olika sidor av samma mynt. Å ena sidan möjliggör ekonomin mänskligt välbefinnande, å andra sidan måste ekonomin skötas med ett socialt ansvar som ledstjärna. Vi delar inte uppfattningen att vi inte kan ha det ena utan det andra. 

Vi vill verka inom en politisk ram som ambitiöst främjar båda. Det är med detta som  grundval som vi fattar våra politiska beslut.

Ur vår synvinkel är regeringens program inte perfekt, men det är bra, särskilt när det gäller ekonomi och sysselsättning. Det är därför mycket olyckligt att motsättningarna inom och runt regeringen hindrar eller i onödan bromsar genomförandet av programmet. Även om pragmatism är viktigt kan inte ens pragmatiska beslut i hållbarhetens namn grundas på något annat än hållbara värderingar. 

För att sammanfatta:

Det finns många sätt att utforma politik och många sätt att lösa samhällsproblem. SFP är känt för sin förmåga att agera som brobyggare. Det är den roll vi vill spela även här, och mot den bakgrunden har vi fram till en viss punkt varit beredda att göra politiska kompromisser. Om vi med denna regeringsgrund undergräver Finlands image och samhällklimat, Finlands dragningskraft, vår nationella enhet och politiska kultur, då blir priset för kompromisserna för högt.

Vad gör vi nu?

I förrgår, den 14 juli, höll vi ett konstruktivt och analytiskt gruppmöte. Mötet var enhälligt och som ett resultat publicerade vi ett pressmeddelande där vi uttryckte vår oro för regeringens funktionsförmåga.Vi har ännu inte beslutat om en förtroende eller om vägen framåt. 

Precis som under de senaste veckorna tyder reaktionerna på vårt pressmeddelande i sociala medier på att rasismdebatten håller på att hetta till. Människor, inklusive våra anhängare, visar sin besvikelse över att vi inte omedelbart uppmanar till en förtroendeomröstning om Purra eller att vi inte omedelbart fäller regeringen.

Vi värdesätter politiska processer. Vi vill föra en genuin dialog med våra kolleger för att hitta hållbara lösningar som bäst tjänar Finlands helhetsintressen. Vi förstår att det är svårt för människor, inklusive våra väljare, att acceptera eller förstå politikens långsamma tempo när de sitter hemma och scrollar genom sociala medier. Vi förstår frustrationen. 

Vi beslutsfattare – och i synnerhet vi ministrar – lever fortfarande våra arbetsliv mitt i sommaren. Vi deltar i krävande internationella möten med knappt en minuts paus. På dessa möten behandlas frågor som är viktiga för Finland. Vi vet att det är orimligt och också oklokt att försätta våra kolleger i en situation där fokus måste flyttas från dessa frågor till Purra-krisen, hur viktig den än är. 

I en tid då de värdekonflikter som finns mellan SFP och Sannfinländarna verkar svåra att jämka, har vi fortfarande förtroende för Orpo. Vi vill därför klargöra vår ståndpunkt och ge honom möjlighet att bedöma den övergripande situationen. Som vi säger i vårt pressmeddelande kommer vi att fortsätta debatten om regeringens funktionsduglighet och framtid under Orpos ledning. Vi kommer att föra en diskusson, vars resultat kommer att speglas mot RKP:s värderingar. Efter det fattar vi beslut. 

Den världsbild som varje parti bygger sin politik på återspeglas i ord och handling. Vi kan inte vara med och främja en värld som vi inte tror på. Det är det, vi nu begrundar. 

Mina väljare kan räkna med att mina värderingar förblir oförändrade. SFP väljare kan lita på att vårt partis värderingar är oförändrade. Eller, om möjligt, ännu klarare. 

Jag är övertygad om att den pågående debatten om rasism kommer att leda till goda saker. Jag vill tacka alla som aktivt har deltagit i debatten. Om det är något som är värdefullt i den nordiska demokratin så är det samhällsdebatten och samhällsaktivismen. För min egen del kan jag inte nog understryka detta, i denna stund.

Ibland måste man resa långt för att se nära.

Tal på partidagen – puhe puoluekokouksessa 2023

Ett partis ideal är dess identitet. Och en identitet vårdas genom att vi med jämna mellanrum ställer oss frågan: Vad arbetar vi för? Vilka frågor driver vi? Vilken är vår värdegrund?

För ett parti är de här helt essentiella frågor. Det är de frågorna som definierar oss och svarena till dom frågorna är orsaken till att vi gör det arbete vi gör. De är orsaken till att vi är här idag, tillsammans.

Det här är vår första partidag efter riksdagsvalet. Vi lever och fungerar i en ny verklighet. Vi har en ny riksdag. Vi har nya ledamöter. Men grunden vi står på är den samma. Våra värden är de samma. Och dom definierar oss –  Vi är Svenska Folkpartiet.

Under fyra års tid satt vi med i Sanna Marins regering. Vi gjorde reformer inom social- och hälsovård, vi stärkte vår bildning. Vi satt upp nya mål för vårt klimatarbete och vi arbetade mot det målet. Vi gick igenom två stora kriser, vi navigerade i okända vatten – och vi gick med i Nato.

Vi satt i en koalition ledd av socialdemokraterna, men vi var inte ett vänsterparti.  Vi var Sfp, och vi behövdes som SFP. Vi var ett parti som också den perioden satt en klar prägel på regeringsprogrammet.

Vi gjorde regeringen bättre.

Nu är vi i nya förhandlingar. De här förhandlingarna är svårare än de föregående. Och inte för att den finansiella ramen är trång, den utmaningen klarar vi nog. Sfp har alltid arbetat för en ekonomisk politik där man tar ansvar för våra gemensamma medel.

Förhandlingarna är svåra eftersom det igen är en brokig koalition. Nu är inte den ekonomiska politiken den stora utmaningen oss partier emellan utan de ideologiska skillnaderna.

Det, att det är svårt, har inte undgått någon som följt med rapporteringen från förhandlingarna. Men å andra sidan – vem har sagt att det skall vara lätt?

Då det känns att dom ideologiska skillnaderna är för stora, försöker jag tänka på min pappas morbrors Patricks rättesnöre: gör inte det som är lätt utan det som är rätt.

Och rätt är att påverka. För att det är ju därför vi har gått med i politiken: för att påverka och för att försöka förverkliga det som vi tror tar oss och Finland framåt.

Vi har nu arbetat i snart 7 veckor, och har inte än nått målet. Sakta men säkert går vi vidare.

Det är också klar, att inte hela regeringsprogrammet, om vi kommer så långt, kommer att se ut som ett SFP-program. Men man kan med absolut säkerhet säga, att programmet blir bättre tack vare oss.

Vi värnar precis som alltid tidigare, om klimatet, om vår internationella roll, om mänskliga rättigheter, om glesbygden, hållbarheten, jämställdheten. Ibland gör vi det med stöd av andra. Men tyvärr också ibland utan det.

Arvoisa puolueväki.
Punamultahallituksessa meistä ei tullut vasemmistopuoluetta. Oikestohallituksessa meistä ei tule oikeistokonservatiivejä. Ei, vaikka jotkut tarkoitushakuisesti tällaista kuvaa medioissa maalailevat.

Ohjelmamme ei muutu. Politiikkamme ei muutu. Ne arvot, joiden puolesta työskentelemme, eivät muutu. Se mikä muuttuu, on maailma ympärillämme. Tämä muutos on vääjäämätöntä ja koskee myös meitä. Paikallemme emme voi jäädä. Jämähtäneisyys ja uhkakuvilla pelaaminen ei meitä houkuttele. Me uskomme ihmisen kykyyn tehdä kestäviä ratkaisuja. Me uskomme empatian merkitykseen. Me olemme avoimuuden, toivon ja tulevaisuuden puolue kaikille niille, jotka haluavat maatamme johdettavan näistä lähtökohdista.

Bästa partidag. Vår värdegrund ändrar inte.

Här är det viktigt att vi är konsekventa. Att vi kommunicerar vår linje. Att vi stöder varandra. Och kanske mer än tidigare: Att vi diskuterar. Att vi som individer och parti säger när vi är av annan åsikt. Och att vi håller ihop.

Bästa partidag. Hyvä puolueväki.

Den politiska retoriken har hårdnat. Identitetspolitiken slår rot.

Det är kontraproduktivt och det är onödigt. Vår politiska kultur vinner ingenting på att man importerar kulturkrigsretorik från USA eller låter förstå att vänster-högerlinjer har någonting med mänskliga rättigheter, miljöhänsyn eller jämställdhetsarbete att göra.  Det är historielöst och framförallt otroligt kontraproduktivt.  För bägge sidorna på den politiska spelplanen kan jobba för dessa frågor. .

Jämlikhet är inte socialism. Jämlikhet handlar om allas lika värde, om friheten och rätten att leva sitt liv som man vill. Från ett samhälleligt perspektiv handlar det också om att utnyttja allas potential till fullo. Jämlikhet är en förutsättning för både ett stabilt och välmående samhälle och en fungerande marknadsekonomi.

Det, att man har en förmåga att reflektera över gamla oförrätter och korrigera kurs är inte radikalt utan sunt förnuft och bildning. Det är insikt och förståelse och tyder på en förmåga att kunna ta till sig, att lära sig.

Arvoisa puolueväki.

Järkevä ilmastopolitikka ei ole vihervasemmistolaisuutta. Se ei myöskään ole naiivia tai epärealistista politiikkaa. Sen sijaan voisin hyvinkin väittää, että se on, jos sallitte yksinertaistuksen, oikeistolaisuutta, sillä se tunnistaa vihreässä siirtymässä piilevän taloudellisen potentiaalin. Jos yhteisvastuu ja huoli ekosysteemistä halutaan liittää sosiaalidemokraatteihin tai vasemmistoon, voi ilmastopolitiikkaa toki pitää vasemmistolaisena.

Minkä tahansa lähestymistavan ilmastonmuutoksen jarruttamiseen valitsemmekin, on ilmiselvää, että se palvelee koko poliittista kenttää, meitä kaikkia. Niin yksilöitä, yrityksiä kuin luontoa. Sillä meillä on vain yksi planeetta: ilman sitä, meillä ei ole mitään.

Järjelle on tilausta. Harmaan sävyjen näkemiselle on tilausta. Empatialle ja humaanille politiikalle on tilausta. RKP:lle on tilausta.

Me lähdemme siitä, etteivät asiat ole mustia vai valkoisia. Me vaadimme itseltämme erilaisten näkemysten kunnioittamista ja yhteensovittamista, vaikka se olisi vaikeaa. Inte det som är lätt, utan det som är rätt.

Siksi me istumme sitkeästi hallitusneuvotteluissa. Osa Suomesta ja suomalaisista kokee maailman myllerryksen erityisen uhkaavana. Suomessa on yhtä monta totuutta ja todellisuutta kuin on suomalaisia. Puolueemme DNA:ssa on halu toimia sillanrakentajana näiden todellisuuksien välillä.

Olemme yritteliäitä ja uteliaita ulkomaailmaa kohtaan, sillä olemme historian saatossa saaneet tällaisella asenteella aikaiseksi paljon hyvää. Meidän lasimme on puoliksi täynnä, ei puoliksi tyhjä. Tätä seikkaa meidän kannattaa vaalia tietoisesti. Yhteistuumin.

Bästa partidag.
I den förra regeringen var vi den borgerliga liberala rösten. Den behövdes där och den rösten användes framgångsrikt. I en annan koalition kan vi vara rösten som balanserar lasset så att det inte kantrar över åt andra hållet.

Den här rollen har SFP haft i många koalitioner. Vi är mittenpartiet som får agera rollen som skiljedomare och inte sällan pianostämmare.

I kolgruvorna i England på 1800-talet hade man med burar med kanariefåglar nere i djupet. De signalerade, när kolmonoxidhalten i gruvan blev för hög. Den skyddade arbetarna.

Vi har i många koalitioner inte bara varit skiljedomare och stämmare utan också kanariefågeln. Vi har en stark värdekompass och kan se på världen som den mångfacetterade verklighet den är.

Mitten behövs och ingen verklighet har någonsin blivit sämre av att den balanserats upp lite grann.

Vilket är alternativet till en politik där man kan gå över blockgränser och där man kan arbeta också med partier som står långt ifrån en själv?

Det är blockpolitik. Och det är inte en hälsosam utveckling. Den bygger polarisering. Den minskar förståelse. Den gör det svårare att hitta lösningar.

Samtidigt är det ingen lätt uppgift att vara den som försöker motverka polarisering. Det är svårt att bygga förståelse. Det är lätt att tappa sig själv.

För allt skall man inte förstå. Vad som helst kan man inte acceptera. Det finns det som är rätt och det finns det som är fel. Vi ser skillnaden. Vi ser den klart. Och det är med det i som ledstjärna vi gör det arbetet vi gör.

Systeeminen ajattelu korostuu entistä polarisoituneemmassa ja epävakaammassa maailmassa. Haluan meidän olevan puolue, joka osoittaa käytöksellään ja toiminnallaan laajaa yleissivistystä ja kykyä isojen kokonaisuuksien hahmottamiseen.

Toivon meidän olevan se puolue, joka ei joudu käyttämään aikaa ja energiaa sisäisten ristiriitojen selvittelyyn, kun ratkottavanamme on koko maan ja maailman tulevaisuuden kannalta aidosti isoja ongelmia.

Olette varmaan kuulleet sanonnan ”culture eats strategy for breakfast”, ”kulttuuri syö strategian aamupalaksi”. Tämä pätee myös puoluepolitiikassa, vaikka sanan strategia tilalle voikin vaihtaa sanan ohjelma. Sisäinen toimintakulttuurimme heijastaa arvojamme. Näin on kaikkien toimijoiden kohdalla. Koska avoimuus ja suvaitsevaisuus ovat julkilausuttuja arvojamme, meidän tulee pyrkiä aina ratkaisemaan mahdolliset sisäiset ristiriitamme avoimesti ja rakentavasti. Muuten arvomme muuttuvat sanahelinäksi ja ohjelmamme intohimoinen toteuttaminen mahdottomaksi.

Miksi puhun tästä? En siksi, että puolueemme olisi riitainen, vaan siksi, että maailman polarisoituessa puolueissa toimiviin ihmisiin yritetään vaikuttaa ennennäkemöttömällä voimalla. Vaikuttamisen keinona käytetään usein rankkoja kärjistyksiä. Siksi meidän on puhuttava aktiivisesti arvoistamme ja kuunneltava toistemme näkökulmia kunnioituksella. Uskottava kivenkovaan siihen, että yhdessä olemme enemmän kuin osiemme summa.

Jatkuva avoin keskustelu ja luottamukseen perustuva väittely ovat avainasemassa sisäistä kulttuuria vahvistettaessa. Tällaisessa kulttuurityössä muun muassa RKP:n nuorilla on puolueessamme tärkeä rooli.

Toivon ja uskon, että RKP voi olla tunnettu siitä, että se on Suomen poliittisista puolueista yhtenäisin ja vakain. Toivon, että me kaikki yhdessä pyrimme tähän.

Takaisin arvopuheesta ja kulttuurista arjen politiikkaan ja sen haasteisiin.

Bästa partidag.

Den kommande regeringen kommer att ta över ansvaret för en ansträngd ekonomi. Pandemi och krig har satt sina spår. Nu måste vi rätta kursen. Positivt är det, att vi inte mera behöver fundera på om och när vi blir natomedlemmar. Medlemskapet är nu ett faktum.

För att få ekonomin på rätt köl igen krävs ett blomstrande näringsliv: vi behöver tillväxtföretag och export. Samtidigt står vi inför en stor demografisk utmaning och n allvarlig brist på arbetskraft. För att bekämpa denna utmaning behöver vi beslutsamma åtgärder. Vi måste säkerställa tillgången på arbetskraft genom att öka arbetskraftsinvandringen. Det är detta vi arbetar för i Ständerhuset

Den gröna omställningen skapar den ekonomiska tillväxt vi behöver . Det investeras nu i Finland mer än på länge. Det, att vi varit föregångare bär nu frukt och vi måste fortsätta på den inslagna vägen. Vår framgång är helt beroende av kunnande och innovationer. Detta är också saker som vi arbetar för i Ständerhuset

Bästa partidag,

Det är ett privilegium att få fungera som Svenska riksdagsgruppens ordförande. Vi är ett tio ledamöter starkt lag som inte går av för hackor. Också det har vi visat på Ständerhuset.

Men vi får inte göra vårt arbete utan er. Utan alla ni som arbetar på ett lokalt plan, i våra kommuner och städer. Utan Kvinnoförbundet, Seniorerna. Utan Svensk Ungdom, som inom Svenska folkpartiet ofta varit den drivande kraften för förändring. Fortsätt vara aktiva, att ta fram nya idéer och utmana oss när det behövs. Fortsätt se till att unga inte tror på de förenklade lösningar, som populistiska rörelser vill förmedla.

Ert arbete ledde till vårt inval. Och med era tankar, motioner, förslag är ett Sfp igen lite bättre och lite klokare efter denna partidag. Och vi riksdagsledamöter har igen lite enklare att föra fram vår politik i riksdagen. Tack!

Adlercreutz: Tröskeln för företagsamhet måste sänkas.

Det är dags att inse att arbetslivet lever i en förändring. Vi behöver en kombinationsförsäkring som täcker både egenföretagare och anställda, säger riksdagsledamot Anders Adlercreutz.

-Idag kan man byta yrke flera gånger under sin arbetskarriär och framförallt kan man byta roll flera gånger. Ibland är man arbetsgivare, ibland arbetstagare. Emellanåt är man företagare, emellanåt arbetar man för någon annan. Men vårt socialskyddssystem ser ut som det alltid gjort. Vi har skilda system för dem som anställer, och skilda för dem som blir anställda. Det här skapar många problem och framförallt inflexibilitet, säger Adlercreutz

Adlercreutz konstaterar att det för närvarande finns cirka 190 000 egenföretagare i Finland.

– Det är på många sätt en positiv sak. Inställningen till företagande är märkbart bättre idag än den var för bara tjugo år sedan. Men samtidigt är det ett tecken på ett problem: många av de som är egenföretagare gör det av fri vilja. De vill själva styra över sin tillvaro. Det finns även många som gör det för att alternativen är få. I stället för att anställa en person väljer företag att köpa tjänster av en företagare, eftersom man upplever att risken att anställa är för stor, säger Adlercreutz.

Adlercreutz anser att detta måste åtgärdas både genom att reformera arbetsmarknaden och genom att göra det lättare  att gå från företagare till anställd och vice versa.

-Det måste bli lättare och framförallt attraktivare att anställa. Det är en del av lösningen. Men vi måste också bryta upp de silon vi har. SFP har länge talat för en kombinationsförsäkring som en lösning till problemet. En försäkring, som består även om man tar steget från företagare till anställd eller tvärtom. Många är rädda för att starta ett företag av rädsla för att förlora sina förmåner. Det här skulle åtgärda det som idag skapar tröghet på marknaden,  säger Adlercreutz.

– Vi har inte råd med ett system som inte erkänner den verklighet vi lever i. Världen har förändrats. Den verklighet, i vilken man vandrar in genom en fabriksport som tjugonågonting gammal och ut i pensionslivet som 60-plussare, finns inte mera. Vårt socialskyddssystem måste börja känna igen det här, säger Adlercreutz.

Adlercreutz och Rehn-Kivi: Vägprojekt och bättre trafiksäkerhet får viktig finansiering i Nyland

Riksdagens finansutskott har i dag godkänt sitt betänkande om nästa års statsbudget och samtidigt även fattat beslut om fördelningen av de så kallade julklappspengarna. Flera väsentliga vägar i Nyland kommer till följd av detta att tilldelas välbehövliga tilläggsresurser.

Under hösten förhandlar finansutskottet om extra budgetanslag som regeringspartierna får fördela för projekt och annat viktigt som inte får finansiering i det ursprungliga budgetförslaget. Trafikprojekten har en summa på cirka 26 miljoner euro och sfp:s medlemmar i finansutskottet och trafikdelegationen, Veronica Rehn-Kivi och Anders Adlercreutz, har lyckats förhandla fram en fördelning av anslaget för projekt i Svenskfinland, dvs. Österbotten, Egentliga Finland och Nyland. Det gäller både vägförbättringar, asfalteringar, planering och förverkligandet av lättrafikleder och korsningar som ska göras tryggare.

– Tilläggssummorna riktas till vägar som är av stor lokal och regional betydelse. Vägarna i vårt land är på många håll i uselt skick och lider av en stor reparationsskuld. Nu kan vi sätta fart på sådana projekt som annars måste vänta på att förverkligas. Det handlar exempelvis om vägar med mycket aktiv trafik, som bland annat skolbarn färdas på dagligen. Jag är glad över att vi genom dessa konkreta åtgärder kan förbättra trafiksäkerheten och underlätta vardagen för många invånare i vår region, säger Rehn-Kivi, som också är ersättare i riksdagens finansutskott och medlem i trafikdelegationen.

Riksdagsledamot Anders Adlercreutz, medlem i riksdagens finansutskott, lyfter bland annat fram Smedsbyvägen i Kyrkslätt, och den nya beläggningen som den kommer få i och med julklappspengarna, som ett mycket gott exempel på en väg med aktiv trafik och av stor vikt för flera av traktens invånare.

– I båda ändorna av Smedsbyvägen finns skolcentrum och vägen utgör därtill en viktig förbindelse ifall man åker mellan Masaby och Kyrkslätt centrum. Vägens skick har försämrats kraftigt under de senaste åren så det är bra att vi nu äntligen kan förbättra denna väg, säger Adlercreutz.

Förutom Smedsbyvägen kommer även korsningen mellan väg 25 och 1102 i Raseborg, dvs. korsningen mellan Snappertunavägen och Hangöuddsvägen, att beviljas en halv miljon i julklappspengar.

– Det är en konkret trafiksäkerhetsåtgärd som Raseborgs stad länge arbetat för. Det är viktigt att vi nu kunde säkra finansiering för denna regionalt viktiga förbättring. Det är också mer än välkommet, att vi lyckades säkra medel för ny beläggning på väg 104 i Lojo och Raseborg, säger Adlercreutz.

Också i Östnyland beviljas flera betydande vägar extra resurser. I Lovisa kommer Atomvägen, som leder till Hästholmens kärnkraftverk, att utvecklas så att en vägförbindelse skapas till kärnkraftverket, vilket är något som länge önskats i nejden. Därutöver beviljas Tolkisvägen i Borgå finansiering för ny beläggning för dess lättrafikled samtidigt som väg 1531 mellan Hindhår och Kungsporten i Borgå ges medel för att man ska kunna börja utveckla den.

Ledamöterna betonar att också den lokala expertisen har varit viktig. 

– Det är betydligt lättare att driva igenom projekt när de stöds lokalt. Vi är glada över den hjälp vi har fått av lokalpolitikerna i regionen, säger Adlercreutz och Rehn-Kivi.

Adlercreutz på partidagen: Vår EU-politik kan inte vara en regerings-oppositionsfråga

– Det måste finnas värderingar och saker som står fast, oberoende av om man är i regering eller opposition. EU borde vara en sådan sak, men tyvärr är den det inte mera.

Det poängterade Svenska riksdagsgruppens ordförande Anders Adlercreutz i sitt tal på SFP:s partidag, som i år arrangeras virtuellt.

– Vi i SFP har våra knäckfrågor. För oss är de rättsstaten, jämställdhet, de mänskliga rättigheterna, marknadsekonomin, näringsfrihet – och EU-medlemskapet, för att nämna några. De hör till våra fundament, frågor vi inte förhandlar om, säger Adlercreutz.

Han lyfte fram fördelarna som EU-medlemskapet gett Finland.

– EU betyder trygghet, handel och växelverkan, en större roll i det internationella samfundet. Det betyder ekonomisk nytta för Finland – ca 15 miljarder per år, för att vara exakt. Det betyder att vi har en chans att tackla våra stora globala problem, klimatförändringen till exempel.

– Vi kan inte göra EU till en inrikespolitisk eller en kommunalpolitisk fråga. Inför valet har vissa partier varit berett att spela med vår ekonomi, vårt välstånd, vår export, vår säkerhetspolitik för en kortvarig inrikespolitisk nytta. Det får inte ske igen.

Enligt Adlercreutz måste vi klara av att gemensamt förbinda oss till en konstruktiv och förutsägbar EU-politik.

– Stabilitet är en bristvara i internationell politik, men i Finland har det hittills inte varit så. Vi bör klara av att friställa vissa frågor från partipolitik och framförallt regerings-oppositionspolitik. EU är en sådan fråga.

Adlercreutz: Progressiv kommunalskatt fel riktning för Finland

– Vi kan avsluta diskussionen om en progressiv kommunalskatt, anser Anders Adlercreutz.
Trots valtider måste vi kunna tänka längre än så. Vårt land behöver förutsägbarhet och konkurrenskraft och det gäller också skattepolitiken, understryker Svenska riksdagsgruppens ordförande.

I Yles valdebatt lyfte statsminister Sanna Marin upp tanken om en progressiv kommunalskatt. Kommunalskatten är inte progressiv, men i praktiken leder de avdrag som tillämpas att den redan nu har olika effekt i olika inkomstklasser, säger Adlercreutz.

– Progressionen i beskattningen är redan idag större i Finland i jämförelse med våra nordiska grannländer. En vanlig löntagare får leva med en märkbart högre marginalskatt än sina svenska grannar.

– En progression inom kommunalbeskattningen skulle ytterligare öka den totala progressionen. I stället för att avveckla flitfällor skulle vi skapa dem. Det är totalt fel riktning för Finland, säger Adlercreutz.

Han framhåller att paradoxalt nog skulle en sådan skatteåtstramning dessutom slå till hårt mot de kommuner som har ett svagt skatteunderlag. Det skulle man i sin tur sedan bli tvungen att kompensera via statsandelar.

– Vi skulle göra den kommunala ekonomin svårare att förutsäga, vi skulle öka på statens inblandning i kommunernas ekonomi och samtidigt både bidra till hjärnflykt och sämre incitament till att ta emot arbete. Det är sannerligen inte ett vinnande koncept i osäkra tider, säger Adlercreutz.

Tal i diskussionen om förskjutningen av valet

Politiikassa voi joko rakentaa tai hajoittaa. 

Voi joko rakentaa luottamusta tai epäluottamusta. 

Voi joko olla johdonmukainen, tai kääntyä tuulen mukana. 

Arvoisa puhemies. 

Kun päätös vaalien siirtämisestä syntyi 8 puolueen yhteisenä päätöksenä, Perussuomalaisten riveistä lähdettiin heti viljelemään salaliittoteorioita. Asiasta oli sovittu. Vaaleja ei yritettykään pitää. Kaikki oli pelkkää peliä. 

Suomalaisen yhteiskunnan vahvin pääoma on luottamus. Ja se on perustunut siihen, että emme puhu mitä sylki suuhun tuo. Että pysymme totuudessa. Että emme levitä salaliittoteorioita vain siksi, että siitä saa somessa peukkuja. 

Tämä luottamus ei nimittäin ole itsestäänselvyys. On ollut aika, jolloin sitä ei ole ollut. Ja ne ajat eivät ole olleet helppoja, riemukkaita, ne eivät olleet menestyksen aikoja kenellekään. Vaan vaikeita kaikille. 

Siihen ei ole syytä palata. Luottamusta ei pidä hajoittaa. 

Mikä on demokratiassa tärkeää? 

Onko se sitä, että pysymme tiukasti suunnitelmassa, silloinkin kun huoli siitä, että siitä voi koitua vahinkoa ihmisille ja demokratian toteutumiselle?

Vai onko se sitä, että pyrimme yhteisesti sopimaan tavoista, joilla voimme varmistua siitä, että demokratia toteutuisi mahdollisimman hyvin?

Ajattelen että se on se jälkimmäinen. Uskon,  että valtaosa suomalaisista yhtyy tähän. 

Vastuulliseen politiikkaan kuuluu johdonmukaisuus. Poliittiseen peliin se ei välttämättä kuulu. 

Perussuomalaiset olivat sitä mieltä, että vaalit ovat turvalliset. Että ne tulisi järjestää, vaikka terveysviranomaiset olivat toista mieltä. 

Kunnes olivatkin sitä mieltä, että että oli jätetty tekemättä asioita, jotta ne olisivat turvalliset. Toki kertomatta mitä olisi pitänyt tehdä – samalla myöntäen, että ensimmäinen kanta, se että vaalit ovat turvalliset, oli poliittista peliä. 

Perustuslakivaliokunnasda – joka tässä on mietintövaliokunta – he yhtyivät yhteiseen kantaan. 

Mutta täällä salissa he eivät enää yhdykään. Tuoden tänne myös esityksen, jota he eivät esittäneet valiokunnassa, koska tietävät, että se olisi suoraan ammuttu asiantuntijoiden suulla alas. 

Tämä ei ole johdonmukaisuutta. Se on poliittista peliä, lyhyttä peliä pikavoittojen toivossa. 

Tosiasia on se, että jos ottaa terveysviranomaisten kannan todesta, niin mikään toimi ei olisi riittänyt, Totta on myös se, että paljon oli tehty. Ainut työkalupakkiin jäänyt asia, ennakkoäänestyksen pidentäminen, ja sillä olisi ainoastaan ollut marginaalinen merkitys. Se ei olisi missään nimessä vaikuttanut tähän tilanteeseen. 

Demokratiaa tulee puolustaa. Sitä tässä nyt tehdään. Kukaan ei tiedä mikä tilanne tulee olemaan kesäkuun alussa. On kuitenkin syytä uskoa, että tilanne silloin on huomattavasti parempi. 

Koko eduskunnan tulee tukea oikeusministeri Henrikssonia tässä työssä. Työssä, jota hän on hoitanut hyvin, työssä demokratian toteutumisen puolesta.

Politik skall basera sig på konsekvens och ansvar  

På en vilja att bygga, och att inte riva. 

Anna-Maja Henriksson har föredömligt jobbat för att demokratin skall fullbordas. Hon förtjänar hela riksdagens stöd i detta arbete. 

Ett fungerande hushållsavdrag är förutsägbart och förståeligt

Hushållsavdraget dyker med jämna mellanrum upp i den politiska debatten. I riksdagen har regeringens beslut att justera avdragsbeloppet och avdragsprocenten nedåt väckt diskussion. I oppositionens årligen återkommande skuggbudgetar har avdraget också setts som en nästan outsinlig källa till inkomster – i Samlingspartiets skuggbudget bedömde man år 2019 att en satsning på 7 miljoner kunde inbringa en inbesparing på 330 miljoner.

Sanningen torde vara lite mer nyanserad än så. Förra veckan kom VATT och PT ut med en rapport som, i enlighet med sin rubrik, hävdar att hushållsavdraget inte ökar på sysselsättningen och inte heller stävjar den grå ekonomin.

Detta påstående väckte en hel del diskussion och stötte på en hel del mothugg, också från mig.

Vad kan man då säga om avdragets vara eller inte vara? På basen av rapporten kan man inte entydigt dra de slutsatser man drar, av flera skäl.

I rapporten väljer man ut två åtgärder – införandet av det så kallade RUT-avdraget i Sverige år 2007 och ökningen av avdragssumman i Finland år 2009. Effekten av dessa händelser analyseras under några års tid. Men vad annat hände dessa år? Vi hade en global enorm finanskris som gör att man rimligtvis inte kan utgå ifrån att konsumentbeteendet följde normala spelregler. Man jämför husrenoveringstjänster som omfattas av avdraget med bilreparationstjänster, två tjänster som rimligtvis upphandlas på helt olika grunder. Man analyserar volymen husstädningstjänster från ett material ur vilket volymen svårligen kan analyseras – den totala mängden städtjänster. Man lämnar en stor del av avdragets användare utanför undersökningen – den äldre befolkningen – och låter bli att intervjua tjänsteproducenterna.

Med bland annat detta i beaktande kan man ifrågasätta slutledningen. Men inte till alla delar.

Man kan dra den slutsatsen, att små ändringar i avdragsbelopp eller avdragsprocent inte har en speciellt stor betydelse. Man kan också ifrågasätta nettoeffekten av avdraget på den offentliga ekonomin.

Men samtidigt: Köpbeslut styrs av priset. Också när det gäller tjänster. Med det i beaktande är det svårt att tro att inte ett lägre pris skulle ha en positiv effekt också på användning och efterfrågan.

Hushållsavdraget kritiseras för att det främst används av människor i de högre inkomstklasserna. Så är det i regel med skatteavdrag. Avdrag gagnar i regel dem som betalar mera skatt. Men samtidigt är det värt att notera att medianinkomsten för dem som använder sig av avdraget är ca 3000 € i månaden. Med en månadsinkomst på 3000 € är man rimligtvis inte en höginkomsttagare.

När man analyserar skattepolitiken kan fokus rimligtvis inte enbart ligga på olika mekanismers inverkan på inkomstfördelningen. Man skall inte heller glömma att nyttan av avdraget inte enbart tillfaller dem som genom det har en lägre skattesats, utan även dem som via avdraget får betalt för sitt arbete.

Jag påstår också, att hushållsavdraget har övriga positiva effekter. Om man genom avdraget kan anställa hjälp, om man genom avdraget får vård eller mera tid för familjen bidrar det också till ökat välmående.

Hushållsavdraget är knappast en betydande sysselsättningsåtgärd. Men den kan försvaras av andra skäl. Viktigare än små justeringar uppåt eller neråt vore ändå att skapa konsekvens och förutsägbarhet. Sedan avdraget infördes 2001 har det justerats nio gånger. Nästan vart annat år. Då är det inte underligt att det väcker frågor. Man skall inte behöva surfa omkring på skattmasens nätsida för att veta hurdant avdraget är detta år.

Nej, avdraget skall vara lätt att förstå, lätt att använda och förutsägbart. Bara då används det mycket. Bara så kan vi öka dess användning till en större del av befolkningen och den vägen bidra till förhoppningsvis ökad sysselsättning och välmående – får både yngre och äldre medborgare.