Adlercreutz representerade Finland på FN-konferens i New York

SFP:s partiordförande, undervisningsminister Anders Adlercreutz representerade Finland på en konferens vid Förenta Nationernas högkvarter i New York som berörde Rohingya-muslimernas och andra minoriteters situation i Myanmar. Finland har i över tio år stött fredsprocessen i Myanmar och hade en central roll i att konferensen arrangerades.

– Det finns många kriser och konflikter i världen som kanske lite glöms bort, och konflikten i Myanmar är en av dem. Efter att militärjuntan tog makten år 2021 är ungefär 22 miljoner i behov av humanitär hjälp. En miljon Rohingya-muslimer, en förföljd och diskriminerad minoritet som härstammar från området Rakhine i Myanmar, lever idag på världens största flyktingläger Cox’s Bazar i Bangladesh. Mänskliga rättigheter kränks och våldet är vardag. Mot denna bakgrund var det därför särskilt inspirerande att ta del av de ungas starka budskap. Trots att de växer upp i ett land i misär har de hopp och vilja att åstadkomma en förändring, säger Adlercreutz.

– Det var värdefullt att ungdomarna hade en så framträdande roll på konferensen. Dessa ungdomar har växt upp med grymheter och våld, levt en vardag på flyktingläger, och försöker nu hitta en väg ut ur krisen och en framtid för sitt land. Här har tillgång till utbildning en central roll – det är en förutsättning för en stabil samhällsutveckling med jämlika förutsättningar för alla, säger Adlercreutz.

Under vistelsen i New York träffade Adlercreutz även FN:s särskilda sändebud för Myanmar Julie Bishop samt Finlands honorärkonsul i North Dakota Kirsten Baesler, som är nominerad till vice undervisningsminister i USA. Dessutom besökte Adlercreutz Harbor School på Governor’s Island, en high school med fokus på maritima studier. Eleverna kan till exempel lära sig dyka, köra båt och reparera fartyg som en del av sina normala studier.

– Det är både givande och roligt att få besöka skolor också annanstans än i Finland. Fast våra system skiljer sig åt en del är det värdefullt att utbyta tankar, och man kan alltid lära sig av varandra. Vi diskuterade till exempel erfarenheterna av mobilförbud under lektionerna – något som också Harbor School tagit i bruk – och betydelsen av socioemotionella färdigheter, det vill säga förmågan att förstå och visa sina känslor, säger Adlercreutz.

– Empati och en vilja att förstå varandra är något som behövs i dagens värld, både i skolan, i samhället överlag och i världspolitiken, säger Adlercreutz.

En fri vetenskap är den liberala demokratins skyddsnät

Suomeksi täällä

Artikeln ”Miehet, jotka vihaavat liberaalejai dagens Helsingin Sanomat (Visio 28.9.2025) beskriver hur den nykonservativa rörelsen utmanar den liberala demokratins grund. Dess gemensamma fiende är liberalismen – ett system som värnar individens friheter, mänskliga rättigheter och rättsstaten. Samtidigt strävar rörelsen efter att bygga en verklighet där forskningens, mediernas och rättsväsendets oberoende begränsas.

Det är lätt att se farorna som lurar bakom hörnet. Om forskare inte har möjlighet att behandla frågor som delar oss eller skapar kontrovers – som situationen i Mellanöstern eller minoritetsfrågor – utan att riskera att bli uthängda eller att t.ex. utstå hot från beslutsfattare  om indragen finansiering, då befinner vi oss på ett farligt sluttande plan när det gäller både forskningens kvalitet och bredd. Lika oklokt vore det om politiker började definera vilka forskningsprojet som får tummen upp eller ner. 

Detta betyder inte att forskningen inte ska diskuteras. Tvärtom: varje forskare hoppas att deras arbete ska väcka intresse och lyftas i den offentliga debatten. Men besluten måste bygga på kollegial granskning och expertbedömning, inte på politiskt tryck.

I Finland har vi ett  starkt forskningsekosystem. Kärnan är universitetens autonomi: staten tillhandahåller finansieringen, men den fördelas vidare av Finlands Akademi och andra aktörer genom deras egna mekanismer. Vi har också välfungerande modeller där offentlig finansiering generar privata investeringar. Forskningens inriktning styrs i många fall av de stora politiska linjerna – man kan vilja betona klimatpolitiken eller främjandet av folkhälsan – men de enskilda projekten finansieras på basis av expertutvärderingar. 

Det innebär att stöd ibland går till forskning som väcker debatt, ibland till projekt som många inte ens förstår.

Historien visar att det just är ifrågasättande och kontroverser som ofta föder något nytt.

Om forskningen begränsades till enbart lättförståeliga och okontroversiella teman skulle många viktiga frågor aldrig belysas. Mellanösternkonflikter, klimatförändring eller minoriteters rättigheter är inte enkla eller entydiga ämnen – men just därför måste de behandlas för att vi ska kunna förstå och hantera vår tids stora utmaningar.

Naturvetenskaplig grundforskning ses ofta som självklar. Men vi behöver också forskning i humanistiska ämnen. Humaniora har lagt grunden för innovationer som format samhället lika djupt som naturvetenskapen: språkvetenskapen möjliggjorde artificiell intelligens och översättningsprogram, antropologin gav upphov till design thinking, historieforskningen skapade museiinstitutionen och skyddet av kulturarvet, och genom estetik och konstvetenskap växte de kreativa näringarna och upplevelseekonomin fram. Utan humanistisk forskning skulle många teknologiska och ekonomiska genombrott sakna sin grund.

Därför behöver vi bred grundforskning inom alla områden. En del projekt leder till nya insikter, andra inte. Men just härifrån föds frön till tillämpad forskning, som i sin tur skapar innovationer, ekonomisk tillväxt och välfärd – ofta längs oväntade vägar.

Tanken på att enskilda forskningsprojekt skulle väljas utifrån politikers egna uppfattningar strider mot den akademiska autonomin och vore också samhällsekonomiskt kortsiktigt. Lika lite som det är politikens uppgift att peta i marknaden, lika lite är det dess roll att på detaljnivå avgöra vad som är rätt eller fel, relevant eller irrelevant forskning.

Den större frågan: den liberal demokratin

Den nykonservativa rörelsens framväxt påminner oss om att vår liberala demokrati inte är självklar. Liberala rörelser tål bättre än konservativa och populistiska rörelser den mångfald och de olika perspektiv som vetenskapen representerar. Därför är skyddet av vetenskapens frihet ett särskilt ansvar för de liberala rörelserna – också för mitt parti, SFP. Men det räcker inte.

Vi liberaler måste också förstå varför konservativa och populistiska budskap väcker gensvar. I bakgrunden finns verkliga rädslor: samhällen som faller isär, osäkerhet kring arbete och oro över det man upplever som familjens försvagade roll.

Den liberala rörelsens utmaning är att se dessa rädslor och erbjuda genuina lösningar – inte genom att förringa människors oro, utan genom att lyssna till den.

Att försvara vetenskapens frihet är också avgörande i allt detta. Endast öppen forskning kan ge den kunskap som hjälper oss att förstå det som ligger bakom rädslorna och bygga lösningar som stärker trygghet, delaktighet och gemenskap – utan att inskränka i friheten.

Avslutningsvis

Demokratin kan inte leva utan sina fria institutioner – som forskning, medier och ett självständigt rättsväsende. Deras styrka är just att de kan ifrågasätta, utmana och visa oss verkligheten ur olika perspektiv. Att skydda den fria vetenskapen är därför inte bara en akademisk fråga. Det är en av den liberala demokratins – och en dynamisk ekonomis – starkaste skyddsnät.



Utbildning och bildning i fokus i regeringens budget 2026

Svenska folkpartiets ordförande, undervisningsminister Anders Adlercreutz har idag presenterat undervisningsministeriets förslag till budget för år 2026 i riksdagens budgetdebatt. Inom småbarnspedagogiken, grundskolan och andra stadiets utbildning görs det satsningar i syfte att stärka kvaliteten, jämlikheten och framtidstron.

– Regeringen satsar stort på utbildning i budgeten för 2026. Vi stärker grundskolan och småbarnspedagogiken, satsar på språk och jämlikhet och tryggar utbildning i hela landet. Målet är att varje barn och ung ska få rätt stöd och möjlighet att lyckas, säger Adlercreutz.

För grundskolan och småbarnspedagogiken föreslås en ökning på 50 miljoner euro. Det innebär mer resurser till exempel för åtgärder som berör stödet för lärande. Därtill avsätts 6 miljoner euro för att avhjälpa personalbristen inom småbarnspedagogiken. Nu förverkligas även halvtidsöversynens beslut om att stärka språkinlärningen för barn med invandrarbakgrund.

– Att kunna skolans språk är en förutsättning att lära sig. Regeringen satsar nu på att invandrare ska ges de förutsättningar som behövs. Därför satsar vi på undervisning i finska och svenska som andraspråk och stärker den förberedande undervisningen, säger Adlercreutz.

Rätten till stöd för lärande och till specialundervisning för studerande på andra stadiet stärks. Inom yrkesutbildningen träder reformen i kraft den 1.8.2026 och i gymnasieutbildningen trädde den i kraft redan denna höst.

– Målet är att göra övergången mellan utbildningsstadier smidigare, minska avhoppen, förbättra studenternas möjligheter att slutföra sin examen och stärka deras välmående. Alla unga ska ha en verklig chans att ta examen. Dessutom säkerställer vi att undervisningen håller hög kvalitet, säger Adlercreutz.

Adlercreutz är även nöjd över att det åttaåriga pilotprojektet, där utbildningsanordnare inom yrkesutbildningen i större utsträckning än i nuläget ska kunna anpassa utbildningsutbudet med regionens behov på arbetskraft, inleds nästa år.

Nästa års budget stärker tillväxten och köpkraften

Regeringens budgetförslag har gått vidare till riksdagen för behandling och debatteras i riksdagen idag. Svenska folkpartiets avtryck i budgetförslaget är tydligt. SFP:s ordförande och undervisningsminister Anders Adlercreutz är nöjd med resultatet av både halvtids- och budgetrian, särskilt med tanke på de omfattande besparingar som redan har genomförts.

Budgetförslaget innehåller flera satsningar som SFP drivit på för.

– Värdet på moderskapsförpackningen höjs från 170 till 210 euro, antalet skyddshemplatser utökas, momsen sänks på vissa varor och den barnrelaterade delen i arbetsinkomstavdraget höjs. Det är viktiga satsningar som gör skillnad i människors vardag, säger Adlercreutz.

Adlercreutz lyfter också fram satsningar som stärker ungas möjligheter.

– Vi enades också om att införa en sysselsättningssedel för unga. Det är en viktig åtgärd som hjälper unga att ta sitt första steg in i arbetslivet. Samtidigt höjs stödet för studentluncher, vilket är en konkret satsning på studerandes vardag, säger Adlercreutz.

Regeringens förslag omfattar också skattesänkningar för låg- och medelinkomsttagare samt en sänkning av den högsta marginalskatten till 52 procent. Dessutom föreslås skattelättnader för återvändande finländare och nyckelpersoner samt även lättnader i arvsbeskattningen, då gränserna för arv- och gåvoskatten höjs så att färre små arv och gåvor omfattas av beskattning.

– Regeringens skatte- och tillväxtåtgärder är det som Finlands ekonomi behöver för att skapa den tillväxt som krävs för att landet ska komma på fötter igen, säger Adlercreutz.

Vi gör resultatinriktad politik och står upp för våra värderingar

Svenska folkpartiets partifullmäktige samlas lördag och söndag i Helsingfors. I sitt tal betonade partiordförande, undervisningsminister Anders Adlercreutz att Svenska folkpartiet konsekvent arbetar utgående från våra värderingar och det mandat som vi fått av våra väljare, oberoende av regeringskoalition. Det syntes också i budgetrians resultat.

– Utgångsläget var utmanande, men resultatet kan vi vara nöjda med. Vi lyckades avvärja ytterligare nedskärningar i social- och hälsovårdsorganisationer och i kommunernas statsandelar som skulle ha drabbat utbildningen. Dessutom styrde vi en 20 miljoners satsning till humanitär krishjälp, inklusive en 5 miljoner till Gaza – nivån på Finlands biståndsarbete hölls intakt, säger Adlercreutz.

– I nästa års budget förverkligas dessutom flera av de skatterelaterade beslut som förverkligar SFP:s politik: skattelättnader för låg- och medelinkomsttagare, den högsta marginalskatten sänks till ca 52 procent och arvs- och gåvoskattens gränser höjs så att färre små arv beskattas. SFP:s avtryck syns, säger Adlercreutz.

I sitt tal tangerade Adlercreutz även det fruktansvärda läget i Gaza..

– Det som sker i Gaza är ett brott mot internationell lag och kan inte försvaras. SFP har arbetat för att nå en gemensam linje inom regeringen, där Finland skulle ansluta sig till de länder som planerar erkänna Palestina under FN:s generalförsamling inkommande vecka. Vi stödde också utrikesminister Valtonen i beslutet att Finland gick med i New York-deklarationen om en fredlig lösning och en tvåstatslösning, säger Adlercreutz.

– Trycket på Israel att upphöra med sina krigshandlingar behöver ökas. Kommissionsordförande von der Leyen har varit tydlig med att också EU:s associeringsavtal med Israel i det här läget behöver pausas. Det är ett välkommet initiativ och jag ser det som viktigt att vi har en bred palett åtgärder som sätter press på Israel, säger Adlercreutz.

Ett “hej” kan stärka skolgemenskapen

Idag lanserades en Hej!-kampanjen i skolor runt om i landet. Kampanjen uppmuntrar alla i skolgemenskapen, både elever lärare och att hälsa på varandra i vardagen.

Svenska folkpartiets ordförande, undervisningsminister Anders Adlercreutz, som tagit initiativ till kampanjen, menar att en starkare gemenskap i skolorna kan ha positiva effekter på både trivsel och inlärning.

– Att säga hej betyder mycket. Det kan tyckas vara en liten gest – men den kan göra stor skillnad för en enskild person som via det känner sig sedd, säger Adlercreutz.

Adlercreutz påtalar att en starkare gemenskap i skolan kan det leda till mindre mobbning och mindre utanförskap. Forskningsresultat visar också att en inkluderande kultur stärker tryggheten i skolmiljön och förebygger ensamhet.

– Att hälsa på varandra gör att vi skapar en kontakt och visar respekt. När elever och vuxna i skolan vänjer sig vid att mötas på ett vänligt sätt läggs grunden för en tryggare och mer inkluderande miljö för alla. Det i sin tur stöder inlärningen, säger Adlercreutz.

– Därför uppmuntrar jag alla skolor att delta i kampanjen. Jag hoppas att lärare tillsammans med eleverna hittar på nya och roliga sätt att införliva hälsandet i de dagliga rutinerna i skolan, avslutar Adlercreutz.

Adlercreutz till Åland för Nordiskt ministerrådsmöte

De kommande dagarna besöker SFP:s ordförande, undervisningsminister Anders Adlercreutz Åland i rollen som nordisk samarbetsminister. I och med Finlands och Ålands ordförandeskap i Nordiska ministerrådet fungerar Adlercreutz som ordförande tillsammans med Ålands samarbetsminister Annika Hambrudd när de nordiska samarbetsministrarna samlas i Mariehamn.

På mötets agenda står bland annat en lägesuppdatering kring uppdateringen av Helsingforsavtalet, gemensamma satsningar på demokratiutveckling och läget med framtagandet av ett nordiskt e-ID som är en fråga som länge har efterfrågats och diskuterats i Norden.

–  Ett gemensamt nordiskt e-ID är nånting vi väntat på. SFP har länge drivit den här frågan eftersom den helt konkret skulle underlätta människors vardag. I dagens samhälle är enkel och säker identifiering en nödvändighet, och det är inte ändamålsenligt att nationella gränser ska komplicera processerna så mycket som nu, säger Adlercreutz.

Vid mötet diskuteras också frågor kring säkerhet och beredskap. Diskussionerna är en fortsättning på den deklaration som statsministrarna antog i somras, med fokus på att stärka det nordiska samarbetet i en tid av ökade säkerhetspolitiska utmaningar.

– Vikten av det nordiska samarbetet accentueras i en orolig värld. Det är i hela Nordens intresse att vi står enade och väl förberedda inför de utmaningar vi möter, säger Adlercreutz.

Lagen riktades inte mot palestinier

I en i högsta grad polemisk insändare av Li Andersson anklagas Svenska folkpartiet och jag personligen för en lagtolkning som Migrationsverket gjort och som, om tolkningen inte omprövas, möjligtvis leder till att palestinier utvisas på grund av att deras identitetshandlingar inte uppfyller Migris tolkning av lagens krav.

I skrivande stund omprövar Migri sin tolkning, och processerna är frysta medan saken utreds. Ingen har alltså utvisats. När lagen stiftades var den ingalunda riktad mot palestinier som Andersson påstår. De pass som utfärdas av den palestinska myndigheten accepteras fortsatt och jämställs med nationella pass, såsom vi gjort sedan 1995.

Utrikesministeriet behandlar visumansökningaroch Migri, som oberoende myndighet, beviljar uppehållstillstånd. Just nu tolkar dessa myndigheter lagen olika, och det är givetvis ohållbart. Utrikesministeriets tolkning är den som lagstiftaren avsåg. Skulle det inte vara så behöver lagen givetvis ändras.

Vidare hävdar Andersson att Finland inte gjort något för att stoppa det som pågår i Gaza. Det kan jag inte hålla med om. Jag delar frustrationen över den fruktansvärda situationen som råder. Finland har agerat tillsammans med våra europeiska allierade i frågan, vilket är det mest effektiva sättet för oss att agera.

En annan fråga är förstås om det är tillräckligt. Mitt svar är nej. Ett erkännande av Palestina ändrar rimligtvis inte på situationen på kort sikt men är en förutsättning för att situationen ska kunna normaliseras. För tillfället utreds möjligheten att ta hit barn för sjukhusvård och i budgetförhandlingarna förra veckan lade vi på initiativ av SFP till 20 miljoner euro för humanitär katastrofhjälp varav åtminstone 5 miljoner riktas till Gaza.

En svår ria med gott resultat 

Om några veckor ger regeringen sin budget till riksdagen. Våra egna förhandlingar slutfördes i början av förra veckan i en situation där det både finns goda och sämre nyheter att ta avstamp i. 

Mitt i allt tumult både innanför och utanför våra gränser har man kunnat börja ana lite ljusningar också inom ekonomin. Samtidigt präglades budgetrian förberedelser också av en annan nyhet: Det att Fitch bedömning av Finlands kreditvärdighet sänktes i somras gjorde det helt klart att anpassningar måste göras, till en summa på en miljard euro på 2027 års nivå. 

Rians startskott avfyrades redan i början av augusti när finansministeriets budgetförslag kom. Bland annat det att ett stor del av de inbesparingar som föreslogs riktade sig till utbildningssektorn gjorde att förhandlingarna blev utmanande. Vi hade ett gemensamt mål, men olika syner på vad som är klokt och ändamålsenligt. 

Det resultat vi kom ut med är jag ändå nöjd med. Vi kunde undvika nedskärningar i social- och hälsovård och utbildningens finansiering rördes inte heller. Efter flera varv av anpassningar behövde vi inte heller gå åt den viktiga tredje sektorns finansiering. 

Nästa år ökar igen grundskolans anslag medan vi också kan sänka skatten på arbete för en stor del av befolkningen. Det är i linje med regeringens linje om att stärka de grundläggande färdigheterna i skolan samtidigt som vi stärker incitamenten för arbete och tillväxt. 

Vi tar också fram en modell för att sysselsätta ungdomar. Den första arbetsplatsen är enormt viktigt och en sysselsättningssedel kan sänka tröskeln att ge en ungdom en första chans i arbetslivet. Det här var något SFP drivit och nu går förslaget vidare ledsagat av en stark finansiering. 

För vår regions del betyder budgeten också att viktiga vägprojekt som Getbergets planskilda korsning och Prysmians avtag går vidare. Med tanke på de arbetsplatser som planeras i området är det viktigt att trafikarrangemangen också stöder tillväxten. 

Samtidigt som jag är nöjd med resultatet kan jag inte var glad över den diskussion som pågick kring budgetrian. 

Att vara politiker och riksdagsledamot innebär ett speciellt ansvar. Då kan man inte slänga ur sig vad som helst. Med ord formar vi verkligheten. Och ord som nedvärderar delar av befolkningen trasar sönder den gemenskap och det förtroende som vi är beroende av – också med tanke på den tillväxt vi behöver. 

Jag hoppas och förutsätter att alla nu tillsammans kan fokusera på det arbete som vi fått förtroendet att sköta – ett arbete för landets bästa. 

 

Läskunnighet är grunden till livslångt lärande

Läskunnighet är nyckeln till att förstå hur världen fungerar. På Internationella läskunnighetsdagen, vill undervisningsminister och SFP:s ordförande Anders Adlercreutz lyfta fram läskunnighetens betydelse för att alla likvärdigt ska kunna var delaktiga i samhället.

– Under många år har Finland prioriterat att ge barn och unga starka grunder i såväl läsning som digital kompetens. Regeringen har satsat på grundskolans lägre årskurser och förstärkt stödet för läsning. Från och med den termin som just inleddes har vi ökat antalet veckotimmar i litteratur och modersmål i de lägre klasserna  eftersom just läsfärdigheter är grunden för all vidare inlärning, säger Adlercreutz.

Årets tema, Främja läskunnighet i den digitala tidsåldern, lyfter fram att läskunnighet i dag är mer än att bara läsa och skriva på papper. Det handlar också om att kunna granska information kritiskt, förstå digitala miljöer och själv skapa innehåll på ett säkert och inkluderande sätt.

– I Finland har vi satsat målmedvetet på digital läskunnighet, och våra barn får tidigt verktyg för att tänka kritiskt och analysera information. Samtidigt finns det fortfarande utmaningar, både nationellt och globalt. Att vi i Finland toppar listan över läskunnighet får inte skymma det faktum att hundratals miljoner människor världen över fortfarande saknar grundläggande läs- och skrivfärdigheter, säger Adlercreutz.

– Läskunnighet är grunden för ett livslångt lärande. Genom att investera i läsning och medialäskunnighet investerar vi i våra barns och ungas framtid. Det handlar om vad vi gör i skolan, men vi föräldrar kan också med vårt exempel påverka attityderna till läsning, betonar Adlercreutz.