Samma kunskaper kan idag ge vitsordet 7 i en skola och 9 i en annan. Samtidigt har andelen berömliga vitsord ökat kraftigt under de senaste åren – trots att inlärningsresultaten sjunker. Bedömningskriterierna är otydliga, och alltför många elever lämnar grundskolan utan tillräckliga färdigheter för fortsatta studier.
Det här är inte acceptabelt. Därför har jag nu gett riksdagen ett lagförslag om en så kallad kunskapsgaranti. Den utgör den sista delen i ett bredare reformpaket som syftar till att stärka lärandet i skolan.
En central del av reformen är att ge lärarna tydligare riktlinjer för vad eleverna förväntas kunna i varje årskurs. Det innebär också ett omfattande arbete med att se över läroplanen och formulera klarare, mer konkreta mål. Bedömningskriterierna ska förtydligas i alla ämnen – och framför allt ska gränsen mellan underkänt och godkänt bli tydligare.
Om en elev inte når upp till ett godkänt vitsord i ett ämne innebär det att hen går om klassen. Det kan leda till att det blir vanligare att man går om en klass. Samtidigt är målet inte att fler elever ska behöva göra det. Därför införs tydliga mekanismer för att säkerställa att rätt stöd ges i rätt tid.
Särskild uppmärksamhet riktas mot övergångarna mellan årskurs 2 och 3 samt slutet av grundskolan, årskurs 9. Det är avgörande att varje elev får en stabil grund inför nästa steg. Det handlar inte om krav för kravens skull, utan om elevens bästa. Om en elev till exempel inte har lärt sig läsa ordentligt före årskurs 5 blir det mycket svårt att ta till sig andra ämnen, som till exempel historia. Bristande grundkunskaper följer med och gör lärandet tyngre för varje steg.
Reformen handlar också om rättvisa. Idag varierar bedömningen mellan olika skolor. Samma prestation kan ge olika vitsord beroende på var eleven går i skola. Så kan det inte vara. Elever ska kunna lita på att de bedöms enligt samma principer, oavsett skola.
Kunskapsgarantin är ett komplement till de reformer vi redan genomfört, såsom stärkt stöd för lärande och fler undervisningstimmar i matematik, modersmål och litteratur. Med den här helheten vill vi stärka grunden, och via det säkerställa att varje barn ges bästa möjliga grund för fortsatta studier. Det är vårt plikt.
https://i0.wp.com/andersadlercreutz.fi/blog/wp-content/uploads/2026/03/0S6A9617-scaled.jpg?fit=2560%2C1707&ssl=117072560Andershttp://andersadlercreutz.fi/blog/wp-content/uploads/2015/01/AA-stor_480.pngAnders2026-04-27 09:14:362026-04-27 09:14:36Tydligare mål och rättvisare bedömning i skolan
Regeringen har nu slutfört sina sista ramförhandlingar om planen för de offentliga finanserna för åren 2027–2030. Förutsättningarna för den tillväxt som Finland behöver måste skapas i ett fortsatt utmanande globalt ekonomiskt läge, säger SFP:s ordförande, undervisningsminister Anders Adlercreutz efter ramförhandlingarna.
SFP gläds över att regeringen fortsätter stärka företagande och skapa förutsättningar för ekonomisk tillväxt. Vi erbjuder fler unga möjlighet till arbete och fortsätter utveckla sysselsättningssedeln för unga. Vi satsar på kompetensutveckling bland långtidsarbetslösa, höjer på motions- och kulturförmånen, företagaravdraget, stödjer energirenoveringar och lättar på energiskatten för lantbruksföretagare.
– I en mycket svår och ekonomiskt pressad tid är jag glad att vi nu också kan presentera åtgärder som stärker tillväxten i Finland. För mig var det viktigt att regeringen kan lägga fram beslut som inger framtidstro. Vi stärker inte Finlands ekonomi enbart genom nedskärningar, säger Adlercreutz
– En klar seger för SFP är att hushållsavdraget nu höjs, en åtgärd som genast får en positiv effekt på sysselsättningen. När hushållen köper fler tjänster skapas jobb och företag ges möjlighet att växa, säger Adlercreutz.
SFP lyckades även i förhandlingarna stärka finansieringen av Åbo Akademi med 3 miljoner euro per år för att trygga universitetets nationella uppdrag och dess särskilda ansvar för den svenskspråkiga utbildningen. Dessutom blir Svenska Teatern i Helsingfors en del av nationalscenerna. Regeringen kommer även med ett stödpaket till välfärdsområdena för att stärka verksamheten, t.ex egenläkarmodellen som SFP arbetat för.
Adlercreutz gläds även över att vi kunde skapa ett riktat stödpaket till välfärdsområdena. Regeringen utvidgar också donationsavdraget för social- och hälsovårdsorganisationer. Lagförslaget ska ges till riksdagen hösten 2026
Adlercreutz lyfter också fram satsningen på kvinnors hälsa som ett viktigt steg mot en mer jämlik vård. Regeringen tar fram vårdrekommendationer för endometrios, och utreder möjligheten att förenhetliga vårdstigarna för gynekologiska sjukdomar som PCOS och svår graviditetsillamående. Målet är att alla kvinnor, oavsett bostadsort, ska få jämlik vård.
Avslutningsvis lyfter Adlercreutz upp barn och ungas välmående som en prioritet. Därför är Adlercreutz mycket nöjd över att regeringen nu beslutat att inleda ett försök om en helhetsskoldag i enlighet med SFP:s förslag.
– Vi ska stärka barns och ungas välmående på alla sätt vi kan. Jag är därför glad över att vi nu satsar 2 miljoner euro på att inleda ett försök med helhetsskoldag. Som jag lyfte fram redan i januari, då jag föreslog ett regionalt pilotprojekt, är skolan den institution som når alla barn och unga. Med en helhetsskoldag ska vi nu bättre samordna olika verksamheter – och till exempel skolskjutsarna – utifrån barnets perspektiv och i anslutning till skoldagen, säger Adlercreutz.
Bild: Lauri Heikkinen, valtioneuvoston kanslia
https://i0.wp.com/andersadlercreutz.fi/blog/wp-content/uploads/2026/04/55221328203_fa26e4e835_k-e1776884184202.jpg?fit=1525%2C998&ssl=19981525Andershttp://andersadlercreutz.fi/blog/wp-content/uploads/2015/01/AA-stor_480.pngAnders2026-04-22 21:53:442026-04-22 21:56:38Framtidstro och förutsättningar för tillväxt
SFP:s ordförande, undervisningsminister Anders Adlercreutz besökte Ukraina på årsdagen av Butjas befrielse från den ryska ockupationen. Det ryska anfallskriget pågår ändå med full kraft och krigsbrotten från rysk sida fortsätter dagligen, inte minst med missil- och drönarattacker mot civila mål som bostadshus och civil infrastruktur.
Ryska soldater torterade och mördade närmare 200 civila, barn, vuxna och åldringar under två månader i början av den brutala invasionen, innan Ukrainska styrkor kunde befria staden den 31 mars 2022.
– När man med egna ögon ser vad det ukrainska folket fått genomgå, och ser med vilken målmedvetenhet de försvarar sitt land och varandra, så påminns man mycket tydligt om varför deras kamp också är vår, säger Adlercreutz.
Adlercreutz deltog i utrikesminister Valtonens ställe när EU:s utrikesministrar samlades för att gå igenom nuläget med den ukrainska ledningen, både gällande Ukrainas försvarskamp och den pågående EU-integrationen.
– Sanktionerna mot Ryssland måste skärpas, de frysta ryska tillgångarna måste användas för att stödja Ukraina och det planerade EU-lånet på 90 miljarder euro måste ros i hamn. Det behövs också åtgärder för att stoppa skuggflottan, och därför borde EU införa ett förbud mot service av den ryska skuggflottan, säger Adlercreutz.
Ukrainas utbildningssektor genomgår också reformer och det är ett arbete där FInland är en aktiv samarbetspartner.
– Jag hade möjlighet att träffa undervisningsminister Lisovyi under mitt besök i Kiev, och är glad över de reformer man gör inom utbildningen. Det är ett arbete som också spelar en viktig roll när de arbetar mot ett EU-medlemskap, säger Adlercreutz.
https://i0.wp.com/andersadlercreutz.fi/blog/wp-content/uploads/2026/04/WhatsApp-Image-2026-04-02-at-12.33.25.jpeg?fit=1600%2C900&ssl=19001600Andershttp://andersadlercreutz.fi/blog/wp-content/uploads/2015/01/AA-stor_480.pngAnders2026-04-08 10:56:222026-04-08 10:56:22Ukrainas kamp för frihet och rättvisa berör oss alla
Tydligare mål och rättvisare bedömning i skolan
/0 Kommentarer/i 1 utbildning, blogg, Insändare, Regeringen, Riksdagen, SFP RKP, undervisning, Utbildning /av AndersSamma kunskaper kan idag ge vitsordet 7 i en skola och 9 i en annan. Samtidigt har andelen berömliga vitsord ökat kraftigt under de senaste åren – trots att inlärningsresultaten sjunker. Bedömningskriterierna är otydliga, och alltför många elever lämnar grundskolan utan tillräckliga färdigheter för fortsatta studier.
Det här är inte acceptabelt. Därför har jag nu gett riksdagen ett lagförslag om en så kallad kunskapsgaranti. Den utgör den sista delen i ett bredare reformpaket som syftar till att stärka lärandet i skolan.
En central del av reformen är att ge lärarna tydligare riktlinjer för vad eleverna förväntas kunna i varje årskurs. Det innebär också ett omfattande arbete med att se över läroplanen och formulera klarare, mer konkreta mål. Bedömningskriterierna ska förtydligas i alla ämnen – och framför allt ska gränsen mellan underkänt och godkänt bli tydligare.
Om en elev inte når upp till ett godkänt vitsord i ett ämne innebär det att hen går om klassen. Det kan leda till att det blir vanligare att man går om en klass. Samtidigt är målet inte att fler elever ska behöva göra det. Därför införs tydliga mekanismer för att säkerställa att rätt stöd ges i rätt tid.
Särskild uppmärksamhet riktas mot övergångarna mellan årskurs 2 och 3 samt slutet av grundskolan, årskurs 9. Det är avgörande att varje elev får en stabil grund inför nästa steg. Det handlar inte om krav för kravens skull, utan om elevens bästa. Om en elev till exempel inte har lärt sig läsa ordentligt före årskurs 5 blir det mycket svårt att ta till sig andra ämnen, som till exempel historia. Bristande grundkunskaper följer med och gör lärandet tyngre för varje steg.
Reformen handlar också om rättvisa. Idag varierar bedömningen mellan olika skolor. Samma prestation kan ge olika vitsord beroende på var eleven går i skola. Så kan det inte vara. Elever ska kunna lita på att de bedöms enligt samma principer, oavsett skola.
Kunskapsgarantin är ett komplement till de reformer vi redan genomfört, såsom stärkt stöd för lärande och fler undervisningstimmar i matematik, modersmål och litteratur. Med den här helheten vill vi stärka grunden, och via det säkerställa att varje barn ges bästa möjliga grund för fortsatta studier. Det är vårt plikt.
Framtidstro och förutsättningar för tillväxt
/0 Kommentarer/i 1 utbildning, 2 företagsamhet, blogg, budget, Pressmeddelande, Regeringen, SFP RKP, Social- och hälsovård, Sysselsättning /av AndersRegeringen har nu slutfört sina sista ramförhandlingar om planen för de offentliga finanserna för åren 2027–2030. Förutsättningarna för den tillväxt som Finland behöver måste skapas i ett fortsatt utmanande globalt ekonomiskt läge, säger SFP:s ordförande, undervisningsminister Anders Adlercreutz efter ramförhandlingarna.
SFP gläds över att regeringen fortsätter stärka företagande och skapa förutsättningar för ekonomisk tillväxt. Vi erbjuder fler unga möjlighet till arbete och fortsätter utveckla sysselsättningssedeln för unga. Vi satsar på kompetensutveckling bland långtidsarbetslösa, höjer på motions- och kulturförmånen, företagaravdraget, stödjer energirenoveringar och lättar på energiskatten för lantbruksföretagare.
– I en mycket svår och ekonomiskt pressad tid är jag glad att vi nu också kan presentera åtgärder som stärker tillväxten i Finland. För mig var det viktigt att regeringen kan lägga fram beslut som inger framtidstro. Vi stärker inte Finlands ekonomi enbart genom nedskärningar, säger Adlercreutz
– En klar seger för SFP är att hushållsavdraget nu höjs, en åtgärd som genast får en positiv effekt på sysselsättningen. När hushållen köper fler tjänster skapas jobb och företag ges möjlighet att växa, säger Adlercreutz.
SFP lyckades även i förhandlingarna stärka finansieringen av Åbo Akademi med 3 miljoner euro per år för att trygga universitetets nationella uppdrag och dess särskilda ansvar för den svenskspråkiga utbildningen. Dessutom blir Svenska Teatern i Helsingfors en del av nationalscenerna. Regeringen kommer även med ett stödpaket till välfärdsområdena för att stärka verksamheten, t.ex egenläkarmodellen som SFP arbetat för.
Adlercreutz gläds även över att vi kunde skapa ett riktat stödpaket till välfärdsområdena. Regeringen utvidgar också donationsavdraget för social- och hälsovårdsorganisationer. Lagförslaget ska ges till riksdagen hösten 2026
Adlercreutz lyfter också fram satsningen på kvinnors hälsa som ett viktigt steg mot en mer jämlik vård. Regeringen tar fram vårdrekommendationer för endometrios, och utreder möjligheten att förenhetliga vårdstigarna för gynekologiska sjukdomar som PCOS och svår graviditetsillamående. Målet är att alla kvinnor, oavsett bostadsort, ska få jämlik vård.
Avslutningsvis lyfter Adlercreutz upp barn och ungas välmående som en prioritet. Därför är Adlercreutz mycket nöjd över att regeringen nu beslutat att inleda ett försök om en helhetsskoldag i enlighet med SFP:s förslag.
– Vi ska stärka barns och ungas välmående på alla sätt vi kan. Jag är därför glad över att vi nu satsar 2 miljoner euro på att inleda ett försök med helhetsskoldag. Som jag lyfte fram redan i januari, då jag föreslog ett regionalt pilotprojekt, är skolan den institution som når alla barn och unga. Med en helhetsskoldag ska vi nu bättre samordna olika verksamheter – och till exempel skolskjutsarna – utifrån barnets perspektiv och i anslutning till skoldagen, säger Adlercreutz.
Bild: Lauri Heikkinen, valtioneuvoston kanslia
Ukrainas kamp för frihet och rättvisa berör oss alla
/0 Kommentarer/i 1 utbildning, blogg, Fred, Pressmeddelande, Regeringen, SFP RKP /av AndersSFP:s ordförande, undervisningsminister Anders Adlercreutz besökte Ukraina på årsdagen av Butjas befrielse från den ryska ockupationen. Det ryska anfallskriget pågår ändå med full kraft och krigsbrotten från rysk sida fortsätter dagligen, inte minst med missil- och drönarattacker mot civila mål som bostadshus och civil infrastruktur.
Ryska soldater torterade och mördade närmare 200 civila, barn, vuxna och åldringar under två månader i början av den brutala invasionen, innan Ukrainska styrkor kunde befria staden den 31 mars 2022.
– När man med egna ögon ser vad det ukrainska folket fått genomgå, och ser med vilken målmedvetenhet de försvarar sitt land och varandra, så påminns man mycket tydligt om varför deras kamp också är vår, säger Adlercreutz.
Adlercreutz deltog i utrikesminister Valtonens ställe när EU:s utrikesministrar samlades för att gå igenom nuläget med den ukrainska ledningen, både gällande Ukrainas försvarskamp och den pågående EU-integrationen.
– Sanktionerna mot Ryssland måste skärpas, de frysta ryska tillgångarna måste användas för att stödja Ukraina och det planerade EU-lånet på 90 miljarder euro måste ros i hamn. Det behövs också åtgärder för att stoppa skuggflottan, och därför borde EU införa ett förbud mot service av den ryska skuggflottan, säger Adlercreutz.
Ukrainas utbildningssektor genomgår också reformer och det är ett arbete där FInland är en aktiv samarbetspartner.
– Jag hade möjlighet att träffa undervisningsminister Lisovyi under mitt besök i Kiev, och är glad över de reformer man gör inom utbildningen. Det är ett arbete som också spelar en viktig roll när de arbetar mot ett EU-medlemskap, säger Adlercreutz.