Adlercreutz: Dags att diskutera ett erkännande av Palestina

Finlands linje är att främja en tvåstatslösning för Israel och Palestina. SFP:s partiordförande, undervisningsminister Anders Adlercreutz betonar att en bestående fred enbart kan bygga på en lösning med två länder som båda respekterar internationell rätt och varandras rätt att existera.

– Det vi gjort hittills har inte hjälpt. Den humanitära hjälpen måste fås in i Gaza och det civila lidandet måste ta slut. Att tvångsförflytta Gazas befolkning är ett krigsbrott. Vi måste öka trycket för att nå ett eldupphör och riktiga förhandlingar om en lösning med två stater. Därför är också ett erkännande av Palestina en viktig del av förhandlingarna, och någonting som behöver ske om en tvåstatslösning ska bli verklighet, säger Adlercreutz.

Två stater är den enda hållbara vägen mot en situation där palestinierna kan fungera fritt i sitt eget land. För tillfället förstörs hela Gazaremsan med fruktansvärt mänskligt lidande som följd.

– Eftersom Finlands linje är klar, att vi vill se en tvåstatslösning för Israel och Palestina, är det inte ett dramatiskt steg att också erkänna att dessa båda länder i praktiken finns. Just nu ligger fokuset på det Hamas-ledda Gaza. Eftersom Hamas klassas som en terroristorganisation av både EU och FN är den inte en legitim förhandlingspart. Men vi har också en palestinsk administration på Västbanken som leds av Fatah, säger Adlercreutz.

Så som läget är nu kommer inte Palestina att kunna bli en stat som kan anses fungera perfekt på väldigt länge. Enligt Adlercreutz skulle Finlands erkännande gälla en ofullkomlig stat – det är oundvikligt, och något som vi måste acceptera.

– Jag är medveten om att vi i regeringen idag ser olika på denna helhet. Det här är dock en diskussion som vi måste föra, avslutar Adlercreutz.

Tal på partifullmäktige 15.5.2025

Bästa partifullmäktige, Hyvä puoluevaltuusto,

Vi har en händelserik vår bakom oss.

I mitten av april gick vi till val – ett historiskt sådant, då kommunal- och välfärdsområdesvalet gick av stapeln på samma gång. Söndagen den 11 april föregicks av flera månaders intensivt arbete, där ni värvade kandidater och många själva skrev på kandidatförsäkran. En lyckad kandidatnominering är helt avgörande för ett gott valresultat – och det nomineringsarbete som gjordes var mycket värdefullt.

Jag vill därför börja med att rikta ett stort tack till er alla, både förtroendevalda och anställda. Ni gjorde ett otroligt starkt jobb! Ett varmt tack från djupet av mitt hjärta!

Och det jobbet bar frukt. När alla röster var räknade landade Svenska folkpartiet på ett 5 procents understöd i välfärdsområdesvalet och på 4,7 procents understöd i kommunalvalet. I välfärdsområdesvalet gick vi framåt, i kommunalvalet höll vi ställningarna – men i bägge valen gjorde vi också goda, rent av fantastiska resultat på flera platser!

Till de goda nyheterna hör till exempel Västra Nylands välfärdsområde där vi fick en plats till och ökade med över 7000 fler röster än senaste val och i Östra Nylands välfärdsområde där vi höll vår position som största parti. Vi gjorde också goda resultat i flera kommuner. Mindre glada kan vi vara över att vi gick back i Helsingfors, men trots att vi miste vår plats i stadsstyrelsen lyckades vi förhandla oss fram till en plats under halva perioden ändå, vilket är verkligt fint. I Österbottens välfärdsområde har vi med egen majoritet varit tvungna att hantera en utmanande ekonomisk situation, och det syntes förstås också. SFP bär ansvar också när tiderna är svåra.

Hyvä ystävät, Meillä tosiaan on intensiivinen vaalikevät takana. Suuret kiitokset kaikille, jotka tavalla tai toisella osallistuivat vaalityöhön – teille, jotka värväsitte ehdokkaita, ripustitte kylttejä pitkin maita ja mantuja, jaoitte flyereita ja some-julkaisuja, ajelitte pitkiäkin matkoja vaalitilaisuuksiat toiseen ja pystyttelitte telttoja, makkaran- ja letunpaistosta puhumattakaan.

Ja tämä työ tuotti tulosta – aluevaaleissa saimme vielä vahvemman mandaatin, kuntavaaleissa asemamme piti. Olen myös erityisen iloinen siitä, että RKP:tä oli mahdollista äänestää useissa uusissa kunnissa, kuten esimerkiksi Ikaalisissa, Joensuussa, Kittilässä, Multialla ja Rovaniemellä. Aluevaaleissa RKP:tä oli mahdollista äänestää myös Pohjois-Karjalan hyvinvointialueella. Tästä on hyvä jatkaa!

Vi har nu totalt 71 SFP:are i välfärdsområdesfullmäktigena och 452 SFP:are i kommunfullmäktigena runtom i landet. Det är ett starkt resultat och härifrån är det bra att ta avstamp till arbetet mot kommande riksdagsval våren 2027.

Och jag vill påminna om en sak i synnerhet: Att ställa upp i val kräver mod. I synnerhet då man ställer upp första gången kan det kännas obekvämt. För i dagens värld är det inte alltid bekvämt att ta en debatt, att påverka.

Nu måste vi alla se till att de som ställde upp för första gången, de som nu kom med tas väl hand om. Att vi håller kontakt, tar med dem i verksamheten, att alla får stöd också efter valet och att  vi klarar av att hålla dem kvar,

Hyvät ystävät. Haluan muistuttaa vaalien jälkihoidosta. On äärimmäisen tärkeää, että pidämme huolta erityisesti heistä, jotka nyt asettuivat ehdolle ensimmäistä kertaa.

Bästa vänner,

Vi gjorde ett stabilt val, men världen är inte stabil. I Ukraina gör Putin som Putin brukar göra. Han sviker sina löften om eldupphör och respekt för internationell lag. Han tror inte på annat än styrka, och därför måste Europa visa just det. Sanktionerna måste stramas åt, skuggflottan stoppas och Europa och resten av världen trappa upp sin hjälp.

I Mellanöstern fortsätter katastrofen i Gaza. Finlands mål är en tvåstatsmodell. Men det måste finnas en grund för den. I dagens läge eroderas den grunden för varje dag som en följd av Israels totalt oproportionerliga agerande. Det är inte acceptabelt. Hjälpen måste hitta fram. Gisslan måste friges. Internationell rätt måste accepteras.

Men även om – och också just för att – världen ofta är svår att förstå och acceptera måste vi här i Finland bygga vår väg vidare.

Varje vår förhandlar man om  planen för de offentliga finanserna för de kommande fyra åren – med andra ord det ekonomiska ramverk inom vilken budgetförslagen för de kommande åren sen utarbetas. Den här omgången var förstås mer speciell eftersom den också markerade att regeringen kommit halvvägs in i regeringsperioden. Därav benämningen halvtidsöversyn.

Vi har inte haft ekonomisk tillväxt i Finland under de senaste 18 åren. Det här hör vi ofta sägas, men konsekvenserna av det pratar vi inte så ofta om. “Vi har det ju bra”, tycker många. “Varför ska det vara ett så stort fokus på tillväxt?” undrar en del. Verkligheten är ändå krass. Endera ökar vår ekonomi eller så minskar den – så om vi vill hålla våra tjänster och vår service som de är så måste ekonomin växa. Och eftersom vårt land, och vår värld, inte är färdig ännu finns mycket kvar att göra. Därför måste vi få igång tillväxten i Finland. Alternativet är nedskärningar och försämringar i den servicenivå vi är vana vid.

Samtidigt som vår ekonomi inte har vuxit så har vår låntagning nog gjort det. När först coronapandemin och sedan Rysslands brutala anfallskrig satte världsekonomin i gungning har behovet av utgifter ökat, samtidigt som räntekostnaderna för våra statliga lån ökat rejält. År 2025 räknar vi med att betala 3,17 miljarder euro enbart i räntor. Det är ofantligt mycket pengar. Bara i räntor – utan amorteringar. Det är priset för att låntagningen skjutit i höjden. Anpassningar för 10 miljoner kan orsaka stor oro och turbulens, och här har vi tre tusen etthundra sjutton miljoner som vi bara måste betala för att hantera vår statsskuld.

Takana on kaksi vuotta sopeutustoimia. Kuusi plus kolme miljardia euroa.  Lisäksi puoliväliriihessä sopeutettiin jälleen noin miljardilla eurolla. Kun olemme tilanteessa, jossa ainoastaan valtionlainan korkomaksuihin uppoaa reilusti yli 3 miljardia euroa vain vuoden 2025 aikana, hallitus otti tavoitteekseen tehdä puoliväliriihessä päätöksiä nimenomaan kasvun vauhdittamiseksi. Maailmanpoliittinen tilanne vaatii, että teemme pitkäjänteistä talouspolitiikkaa. Talouskasvun edistäminen on vastuun kantamista myös tulevista sukupolvista ja hyvinvointivaltion rakenteiden ylläpitämisestä.

Därför kommer regeringen nu att sänka skatten på arbete med 1 miljard euro, för att sporra till arbete och stärka köpkraften. Samtidigt sänks samfundsskatten till 18 procent för att främja företagande. Dessutom har regeringen en helhet bestående av 8 sidor av andra åtgärder som enkom strävar till att främja tillväxten.

Vi gick väl förberedda till förhandlingarna, som SFP alltid brukar göra. I augusti förra året publicerade vi ett 26-punkters åtgärdsprogram för ekonomisk tillväxt. Ni kommer säkert ihåg hur det skapade lite turbulens i media, och en del fokuserade på nån enskild åtgärd – vi provocerade, hette det till och med. Det var förstås inte frågan om nåt sånt – utan som SFP alltid gör, så tog vi fram konkreta lösningar till regeringens arbete.

I januari publicerade vi också ett 22-punkters program för social- och hälsovården. Dessutom tog vi fram andra åtgärdsförslag som vi drev i förhandlingarna i halvtidsöversynen.

Slutresultatet kan vi vara mer än nöjda med. Åtminstone 9 av våra 26 tillväxtpunkter kommer nu att förverkligas, och 5 av 22 åtgärder från vårt social- och hälsovårspaket. Utöver detta fick vi igenom en uppsjö andra åtgärder.

En del av er deltog förra veckan i partifullmäktiges Zoom-möte där vi redogjorde för rians resultat. Med risk för lite upprepning vill jag oberoende lyfta saker som inte skulle ha blivit verklighet utan SFP.

  • Tack vare SFP blev det inga nedskärningar i social- och hälsovården.

  • Det blev inga ytterligare nedskärningar i yrkesutbildningen.

  • Vi avvärjde öppnandet av klimatlagen och höll fast vid vår klimatneutralitetsmålsättning.

  • Vi lyckades kraftigt minska nedskärningen i kommunernas statsandelar, biståndet och STEA-finansieringen. Och det kom inga stängeringar i invandring.

  • Vi drev också olika tilläggsanslag som nu blir verklighet. Vi riktar tilläggsfinansiering till exempel till:

  • S2R2-undervisningen (svenska eller finska som andra språk) och den förberedande undervisningen

  • Till bekämpning av olje- och kemikaliespill

  • Och till Finlandsmodellen för hobbyer. Anslaget blev också permanent, vilket är viktigt så att allt fler barn och unga får ta del av en hobby.

  • Dessutom riktas nu 40 miljoner euro till att påskynda forsknings- och utvecklingsverksamhet inom energiomställningen åren 2026–2029.

Det kommer också betydelsefulla infrasatsningar till flera regioner, bland annat framskrider muddringarna av Lovisa och Vasa hamnfarleder och satsningarna på riksåttan. Det kommer satsningar som främjar industrietableringar både i Ingå och i Kyrkslätt. Landskapsflygen tryggas. ’För att nämna några helheter som går vidare.

  • Dessutom lyckades vi driva en hel del andra åtgärder: o Nu kommer kombinationsförsäkringen att tas i bruk, vilket underlättar särskilt frilansare inom kulturbranschen. o Vi sänker gränsen för tillämpningen av personalens representation i ett företag från 150 till 100 anställda. Personalrepresentationen ska genomföras i styrelse eller ledningsgrupp. o Regeringen främjar ibruktagandet av egenläkarmodellen i hela landet. o En överflyttning av finansieringsansvaret av Kela-taxiresorna till välfärdsområdet ska utredas och en proposition ska beredas. Till exempel dessa åtgärder härstammar från SFP:s reparationsserie av social- och hälsovården. o Vi ska stärka integrationen på svenska genom att ta fram konkreta åtgärder för att uppnå regeringsprogrammets mål om 5–10 procents integration på svenska, med tidtabellen att åtgärderna kan tas i bruk senast i början av 2027. o En nationell kartläggning av tilläggsbehov för språkbadslärare ska nu göras upp. o Vi ska öka ungas delaktighet och fortsätta utveckla ungdomsarbetet. Vi ska också arbeta fram en modell för att underlätta anställning av unga under 29 år.

Eikä tässä vielä kaikki! Sen lisäksi, että saimme riihessä eteenpäinvietyä 9 toimenpidettä meidän viime syksyn kasvua vauhdittavasta paketista sekä 5 toimenpidettä meidän viime talven sote-paketista, kaikki edellä luetellut toimet ovat RKP:n vahvasti esillä pitämiä asioita – omalääkärimallista ja ilmastolaista tutkimus- ja kehityspanostuksiin ja yhdistelmävakuutukseen. Enkä voi kyllin painottaa sitä, että RKP:n ansiota riihessä ei tehty lisäleikkauksia soteen.

Hallituksessa meillä oli myös vahva yhteisymmärrys siitä, että omaishoitajien tilannetta on parannettava. Siksi päätimme, että pienempiä omaishoidontukia korotetaan ja että laaditaan kansallinen ohjeistus tukeen liittyen. Päätimme myös ensimmäisen sairauspäivän palkattomuudesta luopumisesta, eli niin sanottua sairauskarenssia ei toteuteta. Ja niin edespäin. Tässä oli hyvinkin karsittu luettelo toimista, joista puoliväliriihessä päätimme. RKP:n kädenjälki näkyy.

Bästa partifullmäktige, Svenska folkpartiets avtryck syns i politiken – det visar resultatet från halvtidsöversynen. Och den syns för att vi sitter regeringen och för att vi bär ansvar. Med vårens valresultat och resultat från halvtidsgranskningen i bagaget kan vi med gott självförtroende blicka framåt mot den återstående tiden av regeringsperioden, och börja förbereda oss inför riksdagsvalet våren 2027. Det finns ingen som påstår att det skulle vara enkelt. Det är klart att det är ett utmanande läge. Men vi vet att vi för saker åt rätt håll och att vårt avtryck syns tydligt.

SFP:s avtryck syns för att det måste synas. För att Finland behöver ett parti som SFP. I en värld där det känns som att både diskussionen och de övriga partierna glider ut mot kanterna har vi ett speciellt ansvar, och det ansvaret har vi burit också denna vår. Vi är brobyggarna som ofta får vara den vuxna i rummet. Vi är de som får mana till rim och reson, och som ofta lyckas med det.

I den här polariserade världen känns det kanske som ett plattityd att säga att man kan vara både och. Men så är det. Man kan värna om ekonomiskt ansvar och samtidigt se dem som har det svår. Man kan tänka på säkerhet men samtidigt också se, att säkerheten naggas i kanterna, om vi inte bryr oss om våra gemensamma spelregler och saker som för oss är självklarheter, som mänskliga rättigheter.

Man kan värna om sin egen nationella kultur och sina särdrag samtidigt som man ser att Finland alltid har förändrats och att vi blir starkare av att inkludera fler.

Det är så här vi ser på världen. Det är så här vi ser på varandra.

Vi har två år på till nästa riksdagsval. Det är två år som vi måste förvalta väl. Det är två år där vi arbetar tillsammans för att utveckla vårt parti, vår rörelse, och jobbar så att vi skall ses bättre, skall vara tydligare, och vara mer attraktiva.

Det arbetet har redan inletts och det skall ni alla inkluderas i.

Det är ett arbete som jag hoppas att jag får leda. Därför ställer jag upp för omval som partiordförande för denna fantastiska folkrörelser och hoppas få fortsatt förtroende under partidagen i Vasa. Ett fortsatt förtroende, för att jag tror på SFP, på vårt folkparti.

Men innan vi hinner så långt som till partidagen i Vasa är det dags för detta partifullmäktige. Den här helgen får ni diskutera aktuella politiska frågor, fila på beslutsförslagen till partidagsmotionerna och diskutera utkastet till nytt partiprogram, och mycket mer.

Dessutom får ni heja KAJ och Erika till dubbelvinst i kvällens Eurovisionsfinal!

Själv är jag dessvärre tvungen att lämna er redan nu för ett uppdrag som är kopplat till min tredje ministerportfölj. Som ni alla vet valdes det en ny påve denna vecka, och imorgon är det dags för påveinstallationen. Jag har äran att som kyrkominister representera Finland på den här högtidliga tillställningen i Vatikanen.

Jag önskar er alla givande diskussioner. Och jag önskar er en rolig Eurovisionskväll!

Hur ser ett möjligheternas Finland ut?

Suomeksi täällä

Jag tänker mig ett Finland där var och en av oss får utnyttja sina styrkor – för det gemensamma bästa. Ett Finland där vi verkar i team som kompletterar varandra och där ingen förväntas vara perfekt, men där alla förväntas vilja bidra med enligt förmåga.

Ett möjligheternas Finland kväver inte nyfikenhet utan när den. Det är ett land där strukturer och system inte hämmar kreativitet och initiativförmåga, utan i stället uppmuntrar till aktivitet, lärande och personlig utveckling. Där är företagande inte ett hinder för trygghet utan något som i vissa fall till och med förstärker den, som i exemplet  Jukka Korhonen lyfte upp i Helsingin Sanomat.

I möjligheternas Finland får forskare ägna sig åt forskning i stället för att ständigt jaga finansiering. Universiteten sjuder av kunskapstörst och kritiskt tänkande. Långsiktig forskning och systematisk granskning av orsak och verkan spelar en avgörande roll i en tid då sanningar prövas. Forskningen behöver arbetsro – men också genomslag.

I möjligheternas Finland offras inte effekten av offentligt finansierade projekt på kortsiktighetens altare. Projekten bedöms inte enligt mängder ord och tillfällig synlighet, utan på basen av faktisk påverkan och hållbar kontinuitet

I möjligheternas Finland är politiken förutsägbar – inte ryckig. Företagen kan lita på att samhällets riktning inte ändras från en mandatperiod till en annan, utan formas långsiktigt och i dialog med näringslivet, utbildningsväsendet och civilsamhället. De viktigaste politiska linjedragningarna är parlamentariska och sträcker sig över regeringsperioder.

I möjligheternas Finland är arbete inte bara ett sätt att försörja sig – det är ett sätt att höra till. Det ger sammanhang och mening. Därför värderas allt arbete högt: omsorg och högteknologi, hantverk och kodning, konstnärskap och jordbruk. Det gamla och det nya lever sida vid sida. Skogsindustrin och spelindustrin är inte varandras motsatser – de är olika grenar av samma träd.

Möjligheternas Finland är ett land där innovationer inte bara föds – de slår rot. Där kreativitet inte är ett trevligt komplement, utan ett livsvillkor. Det handlar inte bara om nästa finansieringsrunda, utan om att bygga en bättre morgondag. Människor vågar tro på att förändring inte bara är nödvändig – den är en möjlighet. Även om man förlorar sitt nuvarande jobb, finns det hopp om att kunna bidra på ett nytt, meningsfullt sätt.

Möjligheternas Finland är ett land där vi vågar tänka stort och tar vara på varje människas kompetens för att nå ut i världen.

Men möjligheternas Finland skapas inte av program, strategier eller beslut. Det växer fram i vardagen – i hur vi behandlar varandra, hur vi ser på framtiden och hur vi tar ansvar för både oss själva och helheten. I möjligheternas Finland skyfflas inte ansvaret över på skolor, universitet, politiker eller företag – det bärs av oss alla. Av var och en av oss.

Vi har alla ett ansvar att ta vara på de möjligheter vi möter – att utvecklas, våga och pröva nytt. Men vi har också en skyldighet att se till att ingen lämnas efter. Möjligheternas Finland är inte ett kallt konkurrenssamhälle, utan ett varmt gemenskapssamhälle där grannhjälp, artighet och omtanke är en självklar del av kulturen. Framgång är inte en individuell prestation, utan något vi delar. I möjligheternas Finland ses vänlighet och ärlighet inte som naivitet, utan som egenskaper med värde – även i affärssammanhang. De är egenskaper som särskiljer oss. Kombinera dem med topprodukter, förstklassig service och smidighet – och vi har som krävs  för att lyckas. Om vi bara också minns att paketera det så att det går att sälja.

Jag bär med mig den här visionen som min karta i politiken. Jag slänger in den i diskussioner med kollegor i både regering och opposition – samtidigt som jag erkänner att vi politiker inte kan göra under. Tvärtom har vi ibland försvårat vägen dit genom att med våra ord gräva skyttegravar och bygga polarisering. Det har vi inte råd med.

Därför riktar jag nu en utmaning till oss alla. Jag tror att de flesta av oss vill bygga ett Finland där omtanke och samarbete är det högsta tecknet på framgång. Jag tror att de är de viktigaste ingredienserna i receptet som bygger världens lyckligaste land.

Och eftersom det inte är orden utan handlingarna som räknas, utmanar jag oss alla att bygga möjligheternas Finland genom en liten förändring i vardagen: Låt oss hälsa på varandra – på parkeringsplatser, i hissar, i kassaköer och längs motionsspår. Se varandra i ögonen och nicka. Det kräver lite mod och öppenhet. Sådant mod och sådan öppenhet som både KAJ och Erika Vikman har använt för att vinna Eurovisionspublikens hjärtan.

Möjligheternas Finland byggs tillsammans – i bastun och med respekt för våra olikheter. En hälsning, en idé, ett initiativ i taget.

Lösningar för tillväxt

Vi har inte haft ekonomisk tillväxt i Finland på 18 år. Det här i kombination med de stigande räntekostnaderna är orsaken till varför regeringens ekonomiska politik ser ut som den gör. Efter två omgångar av nödvändiga ekonomiska anpassningar under regeringsförhandlingarna och ramrian förra våren valde regeringen i vårens halvtidsöversyn att satsa på åtgärder för att sparka i gång tillväxten.

Utgångsläget inför halvtidsöversynen var utmanande. Men plötsligt ökades svårighetsgraden. Det handelskrig som president Trump startade tvingade oss att ändra perspektiv. Att i det här läget komma med små justeringar för att få i gång tillväxten var inte en möjlighet. Vi behövde höja ribban för vårt arbete.

SFP lanserade redan i augusti förra året ett åtgärdspaket med 26 åtgärder för att få i gång ekonomin. Vi tänker, att det är bättre att komma med lösningar som driver diskussionen än att sitta i passagerarsätet – för att inte tala om alternativet att bara kritisera de besluts som görs. Det här blev åter tydligt då många av åtgärderna som godkändes i regeringens halvtidsöversyn är sådana som vi länge förespråkat. 9 av de 26 åtgärder vi presenterade i augusti finns med i halvtidsrians beslut.

Många av åtgärderna är sådana som också oppositionspartierna har föreslagit och förespråkat. Trots det är det klart att de också möter kritik. Det är en verklighet i dagens polariserade politiska klimat.

Samtidigt är det klart, att regeringens ansvar är att ta fram åtgärder för tillväxt. Att låta bli var helt enkelt inte ett alternativ.

I en regering med fyra ganska olika partier är förstås också halvtidsöversynen ett resultat av kompromisser. Effekterna av alla åtgärder kommer inte att synas genast, men jag tror starkt på att den här helheten har en verklig chans att föra Finland i rätt riktning.

En av de största åtgärderna är att skatten på arbete sänks. Målet är att sporra till mer arbete och samtidigt stärka köpkraften. Den mest verkningsfulla åtgärden är en sänkning av marginalskatten, men ur ett rättviseperspektiv var det viktigt att också sänka skatten för låg- och medelinkomsttagare, en åtgärd som statiskt räknat kostar dubbelt så mycket.

Företagande främjas också genom att samfundsskatten sänks med två procentenheter till 18 procent. Beskattningen för utländska experter som flyttar till Finland sänks för att underlätta rekryteringen för våra företag. Dessutom kommer en helt ny åtgärd som har sitt ursprung i SFP:s åtgärdspaket från augusti 2024, ett skatteincitament för finländare utomlands som flyttar hem. Gränsen för arvs- och gåvoskatten kommer också att höjas till 30 000 euro respektive 7 500 euro, och för företag kommer möjligheten att dra av förluster i beskattningen att förlängas till 25 år.

Jag gläder mig också över flera satsningar som ger ett positivt avtryck i Åboland. SFP lyckades driva igenom viktiga satsningar för säkerheten i skärgården och Skärgårdshavets välmående. Regeringen bestämde att uppdatera bestämmelserna som reglerar skärgårdstrafiken och vi fick också in en satsning på 5 miljoner euro för bekämpningen av olje- och kemikalieskador. För att minska på näringsbelastningen i Skärgårdshavet kom vi överens om att utveckla lösningar för effektivare återvinning av näringsämnen.

Tillväxt kräver konkreta åtgärder. Men det handlar också om psykologi, attitydklimatet i vårt samhälle. Och det igen påverkas av den diskussion som förs. Därför hoppas jag att vi förmår se det goda omkring oss, möjligheterna, och fundamentet som trots allt är gott. Vi lever i utmanande tider och många har det svårt. Men samtidigt har få länder det så väl förspänt som vi.

Med detta åtgärdspaket blir det lite lättare och attraktivare att försöka, investera och bygga sin framtid. Jag hoppas att vi tillsammans skall se möjligheterna omkring oss och i varandra.

Adlercreutz imponerad av unga proffs på Mästare2025-evenemanget

Finland behöver kunniga proffs också i framtiden. Under Mästare2025-evenemanget i Åbo samlas den här veckan hundratals unga från både Finland och ett flertal andra länder för att tävla i olika grenar som mäter yrkesskicklighet, allt från bygg- och industribranschen till tjänster, programmering, mediaplanering och klädsömnad. Svenska folkpartiets ordförande, undervisningsminister Anders Adlercreutz deltog i evenemanget och bekantade sig bland annat med en internationell kocktävling mellan Finland och Schweiz–Frankrike.

– Jag är verkligen imponerad av det finska kocklandslaget. Den professionalism, koncentration och skicklighet som visades upp i tävlingsköken var på hög nivå. Det är fantastiskt att se hur starkt kunnande vi har bland våra unga, säger Adlercreutz.

Temat för årets Mästare-evenemang är ”Yrkeskunskaper för framtiden”, som är ett mycket aktuellt tema i en tid då arbetsmarknaden förändras snabbt. Regeringen har inlett reformer för att stärka yrkesutbildningen, bland annat genom ett försök att öka utbildningsanordnarnas autonomi att forma utbildningen efter lokala behov.

– Det är avgörande att våra utbildningar verkligen förbereder studerande för framtiden. Vi ska ge våra unga redskap att växa, utvecklas och stå starka i ett arbetsliv i ständig förändring. Mästare2025 visar på ett tydligt sätt hur högklassig vår yrkesutbildning är, säger Adlercreutz.

Rätt riktning på Finland med besluten i halvtid

Varje höst delas en tjock gul bok ut till alla riksdagsledamöter på deras sittplats i plenisalen i riksdagen. På den nästsista sidan finns ett kapitel som heter Räntor på statsskulden. Boken är förstås den årliga budgetboken, och för år 2025 beräknas räntekostnaderna för statens låntagning uppgå till 3,17 miljarder. Vad allt kunde inte Finland göra för dessa pengar, som nu endast går till att betala räntor.

Finlands ekonomi har stampat på stället i 18 år. Det, i kombination med de stigande räntekostnaderna är orsaken till varför regeringens ekonomiska politik ser ut som den gör. Efter två omgångar av nödvändiga ekonomiska anpassningar valde regeringen därför att i vårens halvtidsöversyn satsa på åtgärder för att sparka i gång tillväxten.

Skatten på arbete kommer därför att sänkas med ca 1 miljard euro. Målet är att sporra till mer arbete och samtidigt stärka köpkraften för alla. Skattelättnaderna fördelas så, att den största delen riktas till små- och medelinkomsttagare. I kombination med detta främjar regeringen företagande genom att sänka samfundsskatten till 18 procent.

Utöver dessa stora skatteåtgärder genomför regeringen också en rad andra åtgärder som jag är mycket nöjd över. Bland annat sänks beskattningen för utländska experter som flyttar till Finland. Dessutom kommer en helt ny åtgärd som har sitt ursprung i SFP:s åtgärdspaket från augusti 2024, ett skatteincentiv för finländare utomlands som flyttar hem. Gränsen för arvs- och gåvoskatten kommer också att höjas till 30 000 euro respektive 7 500 euro, och för företag kommer möjligheten att dra av förluster i beskattningen att förlängas till 25 år.

Som tillägg till detta finns ett helt paket tillväxtåtgärder som berör företag, utbildning, forskning och utveckling, energi, artificiell intelligens, försvaret och mycket mer. Effekterna syns kanske inte ännu nästa år, eller ens året efter det – särskilt med tanke på det turbulenta världspolitiska läget – men jag tror starkt på att dessa åtgärder har en verklig chans att svänga Finlands ekonomiska kurs. Som anekdot kan dessutom nämnas att över en tredjedel av åtgärderna från SFP:s tillväxtpaket nu kommer att genomföras av regeringen, och också många åtgärder inom social- och hälsovården som regeringen kom överens om är direkt från den lista på åtgärder som SFP presenterade för några månader sedan. 

Halvtidsöversynen – som namnet redan berättar – markerade också det att halva regeringsperioden ligger bakom oss. Samtidigt betyder det att det ännu är två år kvar till nästa riksdagsval – gott om tid för att genomföra både återstående åtgärder i regeringsprogrammet och de beslut som regeringen fattar längs vägen. Jag är verkligt glad över att kombinationsförsäkringen som gör det lättare att växa mellan företagande och förvärvsarbete äntligen blir verklighet. Utöver det kommer vi att förstärka arbetstagarnas representation i företagens styrelser och ledningsgrupper, också det en långvarig målsättning för SFP.

Särskilt nöjd är jag dessutom över att SFP i halvtidsöversynen lyckades stoppa ytterligare nedskärningar i social- och hälsovården.

Jag sticker inte under stol med att halvtidsöversynen också förde med sig några beslut som vi är mindre nöjda med, men på det stora hela och med facit på hand vill jag påstå att vi med dessa beslut för Finland i rätt riktning.

Puoliväliriihestä isot panostukset Kirkkonummelle ja Siuntioon

Viime vuosien aikana Kirkkonummelle on tullut kaksi merkittävää teollista investointia: Masalaan suunniteltu datakeskus ja Prysmianin kaapelitehtaan uusi torni – Suomen korkein rakennus.

Prysmianin tornin täysimääräinen käyttöönotto edellyttää tehtaan laajentamista, mikä puolestaan haastaa paikalliset liikennejärjestelyt. Kaapelitien ja kantatie 51:n risteys, niin sanottu Kelan risteys, ei nykyisellään mahdollista tehtaan laajentamista ja on muodostumassa merkittäväksi pullonkaulaksi uusille investoinneille. Risteyksen lähistöllä Vuohimäessä on myös suuri tarve rakentaa eritasoliittymä.

Hallituksen puoliväliriihessä molemmat hankkeet ottivat merkittävän askeleen eteenpäin.

– Puoliväliriihen keskeinen teema oli kasvun luominen. Kelan risteyksestä on muodostunut selkeä este uusien investointien toteuttamiselle, ja siksi olen iloinen siitä, että hallitus päätti myöntää kolme miljoonaa euroa risteyksen uusimiseen ja parantamiseen. Tämä mahdollistaa Prysmianin toiminnan laajentamisen. Ensi viikon keskiviikkona edellinen investointi vihitään käyttöön juhlallisesti, ja nyt Kelan risteyksen parantaminen luo edellytykset seuraavalle askeleelle. Olen siitä äärimmäisen iloinen, toteaa opetusministeri ja RKP:n puheenjohtaja Anders Adlercreutz.

Vuohimäen eritasoliittymä on kertaluokkaa suurempi hanke, mutta se on tärkeä sekä Vuohimäen että Kantvikin kehittämisen kannalta.

– Voi todella puhua jättipotista Kirkkonummen ja Siuntion näkökulmasta. Kelan risteys saa kolmen miljoonan euron valtionrahoituksen ja Vuohimäen eritasoliittymä kymmenen miljoonaa. On poikkeuksellista, että kahteen kuntiemme kannalta strategisesti tärkeään liikennehankkeeseen suunnataan näin mittavat panostukset samassa puoliväliriihessä. Nyt on syytä edetä ripeästi myös päätöksenteossa. Toivottavasti nämä päätökset vauhdittavat myös kaavoitusprosesseja. Nyt on taottava, kun rauta on kuuma, Adlercreutz päättää.

Puoliväliriihen yhteydessä hallitus teki myös muita merkittäviä kasvupäätöksiä. Kauppasodan uhka ja yleinen epävarmuus pakottivat Adlercreutzin mukaan hallituksen nostamaan kunnianhimon tasoa.

– Maailmanpoliittinen tilanne on haastava. Tällaisessa epävarmuudessa on olennaista kasvattaa Suomen suhteellista kilpailukykyä. Siksi on tärkeää, että pystyimme nyt tekemään merkittäviä päätöksiä, jotka parantavat Suomen vetovoimaa ja kilpailukykyä. Toivon, että nämä toimet käynnistävät investointeja paitsi Kirkkonummella myös laajemmin koko Suomessa. Potentiaalia on runsaasti, ja nyt hankkeilla on hyvät edellytykset lähteä liikkeelle.

Världsdagen för pressfrihet är värd att fira

Den 3 maj uppmärksammas världsdagen för pressfrihet. På många håll i världen har pressfriheten försämrats. Även inom EU går utvecklingen åt fel håll. På global nivå har pressfriheten försvagats för sjunde året i rad.

– Pressfriheten har försvagats under de senaste åren, det är en mycket oroväckande trend. Fria medier är inte bara en förutsättning för demokrati, de är också ett skydd mot korruption och extremism, säger SFP:s ordförande och undervisningsminister Anders Adlercreutz.

Finland placerar sig år efter år i topp i det globala pressfrihetsindexet som Reportrar utan gränser publicerar. Även i årets rapport hör Finland till de bästa i världen när det gäller journalistisk frihet. Finland utmärker sig också när det gäller satsningar på medieläskunnighet i skolan.

– Medieläskunnighet är en del av grundskolans läroplan, och våra elever är duktiga på såväl källkritik som digital kompetens. Det här spelar en nyckelroll i att skydda demokratin även på lång sikt. Genom medieläskunnighet kan vi tidigt ge barn och unga verktyg att navigera i informationsflödet och utveckla ett kritiskt tänkande, säger Adlercreutz.

Adlercreutz betonar att när journalister tystas, medier politiseras och desinformation blir en del av vardagen försvinner också några av de viktigaste byggstenarna för ett fritt och öppet samhälle.

– I en värld där algoritmer styr vår nyhetskonsumtion och alla tycker sig ha rätt till sin egen sanning, blir medieläskunnighet viktigare än någonsin. Förmågan att värdera källor, känna igen propaganda och förstå hur medier fungerar är avgörande för både individens och samhällets motståndskraft, säger Adlercreutz.

Kolkraften förpassas till historien i Finland

Idag den 1 maj 2025 stänger Finlands sista kolkraftverk. Svenska folkpartiets ordförande, undervisningsminister Anders Adlercreutz gläds över att användningen av kol i energiproduktionen nu har avslutas i Finland.

– Kolkraften är den energiform som producerar mest utsläpp och därför är det en mycket god nyhet för Finland att vi nu fasat ut kolen ur vår energipalett. Att det sista kolkraftverket stängs hela fyra år innan lagen kräver det är ett bevis på hur vi lyckats främja den gröna omställningen i Finland. Det här är något vi ska vara glada över, säger Adlercreutz.

Adlercreutz betonar att den gröna omställningen är en stor möjlighet för Finland. Enligt Finlands Näringsliv finns det planer på investeringar i den gröna omställningen för 294 miljarder euro.

– Det är fråga om stora investeringar. Därför är det av största vikt att vi ser till att vi också har ett förutsägbart investeringsklimat. Till det hör också det att Finland håller fast vid klimatlagen och dess målsättningar. Det såg SFP till att vi gjorde i regeringens halvtidsöversyn.

– Senast nu borde alla förstå vilken fördel den gröna omställningen skapar för Finland. Vi kan erbjuda ett pålitligt elnät, ett stabilt samhällsklimat och smidiga tillståndsprocesser – som regeringen dessutom arbetar för att ytterligare försnabba. Från och med idag kan vi dessutom erbjuda en ännu hållbarare och renare energiproduktion. Nu ska vi modigt blicka framåt och ta vara på den möjlighet som den gröna omställningen erbjuder oss.

Adlercreutz: I höst försvinner mobilerna från klassrummen

Idag har riksdagen godkänt lagändringen som förbjuder användning av mobiltelefoner under lektionerna. Lagändringen träder i kraft till skolstarten i höst. Samtidigt ges skolorna möjlighet att genom sina ordningsregler också begränsa användningen av mobiler under raster. Lagen gör det dessutom obligatoriskt för skolor att ha ordningsregler som gäller användningen och förvaringen av digitala enheter under hela skoldagen.

– Jag är glad att regeringen nu får den här viktiga lagen i mål. Genom lagen ger vi eleverna bättre möjligheter att koncentrera sig på undervisningen och lärarna de verktyg de behöver för att skapa en arbetsro som gynnar inlärningen, säger undervisningsminister och SFP:s ordförande Anders Adlercreutz.

Lagändringen innebär inte att de digitala verktygen försvinner från skolorna. Tvärtom kommer teknologin fortsättningsvis vara en naturlig del av undervisningen i enlighet med läroplanen. Syftet är att få bort det störande och okontrollerade mobilanvändandet som stör inlärningen.

– Skolan är inte bara en plats där man lär sig kunskap. Det är också en plats där man utvecklar sina sociala färdigheter. Med blicken fäst vid skärmen blir det svårare att umgås med andra. Därför vill vi ge eleverna bättre möjligheter till meningsfull samvaro under skoldagen, säger Adlercreutz.

Forskning visar att en måttlig användning av digitala resurser kan stödja lärandet, men överanvändning leder till minskad koncentrationsförmåga. Adlercreutz hoppas därför att lagändringen inte bara förbättrar arbetsron utan också bidrar till bättre studieresultat och även ett ökat intresset för läsning.

– Vi vuxna måste också inse att vi är förebilder. Även vi behöver se den här lagändringen som en påminnelse om att lägga bort telefonen är nyttigt för oss alla, säger Adlercreutz.