Läsning ger så mycket mer än kunskap

/0 Kommentarer/i , , /av

I dag uppmärksammas Världsbokdagen. Samtidigt pågår den nationella Läsveckan, som i år lyfter fram temat ”Hitta läsglansen”, med uppmaning för alla att hitta glansen i att läsa. Ett tema som känns viktigt, då vi ser en oroande utveckling där allt fler ungas läsförmåga försämras.

– För att alla barn och unga senare i livet ska ha likvärdiga möjligheter, är det avgörande att de får en stark grund i läsning. Goda inlärningsresultat korrelerar kraftigt med god läsförståelse och lässmidighet.  En god läsförmåga är en nyckel till att kunna delta aktivt i samhället, säger Anders Adlercreutz, SFP:s ordförande och undervisningsminister.

– Det som oroar mig särskilt är att det är barnen som redan har det svårast som halkar efter mest när det gäller läsning. Vi måste se till att alla barn får den stöd och de resurser de behöver för att utveckla sin läskunnighet, fortsätter Adlercreutz.

En ny rapport från Läscentrum visar att barn som växer upp i hem där vuxna visar intresse för läsning och där böcker är en naturlig del av vardagen, utvecklar en starkare läsförståelse. Det i sin tur påverkar barnens lärande och personliga utveckling positivt, både i skolan och senare i livet.  Därför är det viktigt att vuxna läser med barnen, att skolorna avsätter tid för läsning, och att böcker finns lättillgängliga – i hemmet, i klassrummet och på biblioteket.

– Att läsa handlar inte bara om att ta in kunskap. Det kan också vara ett sätt att slappna av, vila ut eller helt enkelt varva ner. Läsningen tränar vår koncentration och vårt tålamod. Att hitta sin egen läskänsla kan ta tid och ibland känns det som att den tiden inte finns. Men det är ofta just i de mest stressiga stunderna som vi behöver en bok som mest, avslutar Adlercreutz.

SFP gjorde ett bra valresultat

/0 Kommentarer/i , , /av

SFP gick till val med starka listor i både kommunal- och välfärdsområdesvalet. Efter resultaträkningen ser vi att SFP gjorde ett bra valresultat både i välfärdsområdesvalet men även i många kommuner. SFP går framåt i flera kommuner och är fortsättningsvis det största partiet både i Östra Nylands och i Österbottens välfärdsområde.

– När vi ser på valresultatet står det klart att SFP tagit steg framåt i välfärdsområdesvalet över hela landet – med 6 300 fler röster än tidigare. Vårdfrågorna har engagerat väljarna, och i kommunalvalet har vi lyckats behålla våra starka positioner och till och med stärkt dem på flera håll. Samtidigt ser vi kommuner där vi behöver göra ett ännu mer fokuserat arbete, säger SFP:s ordförande Anders Adlercreutz.

– SFP:s goda valresultat visar att behovet av brobyggande är större än någonsin. Vår kandidatlista var ung, mångsidig, flerspråkig och mångfacetterad – precis som dagens Finland. Det är vår styrka. Det är ingen slump, utan ett resultat av våra värderingar. Vi tror att mänsklighet och ekonomi inte ska ställas mot varandra. Att mod, gemenskap och bildning inte är mjuka värden – utan grunden för ett hållbart samhälle.

Särskilt i Nyland har SFP klarat sig väl. Partiet behöll i stort sett samma röstetal som i föregående kommunalval, vilket vittnar om ett stabilt och starkt stöd. I Östra Nylands välfärdsområde ökade SFP med 760 röster, behöll samtliga mandat och fortsätter vara det största partiet. I Västra Nylands välfärdsområde stärktes positionen ytterligare med ett tilläggsmandat.

I kommunalvalet i Vasa valkrets behåller SFP nästan samma antal platser som tidigare. I Österbottens välfärdsområde förlorade partiet den enkla majoriteten, men är fortsatt störst. I Egentliga Finland ökade stödet med 1 500 röster, men trots det tappade partiet ett mandat – en följd av valförbudet som påverkade mandatfördelningen i föregående val. I kommunalvalet ser vi nästan identisk resultat från föregående val.

– Nu börjar det viktiga arbetet i kommuner och välfärdsområden. Kampanjen är avslutad – men vårt uppdrag fortsätter. Och det gör vi tillsammans, över språkgränser, för hela Finland. Demokratin lever inte bara på valdagen, utan varje dag – i det vardagliga arbetet och i de små besluten. Jag är stolt över det stöd SFP har fått, och glad över att få leda partiet. Det känns bra att nu kunna arbeta vidare mot nästa mål, avslutar Adlercreutz.

SFP går framåt med framtidstro, gemenskap – och nyfikenhet

/0 Kommentarer/i , , /av

Idag känner jag en djup stolthet. I dessa val har vi tillsammans erbjudit finländarna 1550 möjligheter att rösta på SFP – 1550 chanser att välja framtidstro, gemenskap, nyfikenhet och det vi kanske behöver allra mest just nu: brobyggande.

I det här valet var vi än en gång varit partiet med den största andelen unga kandidater. Vi var också partiet som har den största andelen kandidater som har sina rötter utanför Finland. Vi hade den största andelen kandidater med ett annat modersmål än finska eller svenska.

Våra kandidater speglar det Finland vi lever i idag. Unga, engagerade, med rötter i många delar av världen och med en mångfald av modersmål. Det är en styrka – och det är just den styrkan som behövs för att lösa de stora frågor vi står inför. Ni kandidater har gjort ett fantastiskt arbete. Ni har mött människor, samtalat, lyssnat, debatterat, lärt och stött varandra. Ni har burit vårt budskap vidare: att mod, gemenskap och företagsamhet är värden som bär.

Vi har sagt det tydligt: vi tror inte på murar. Vi bygger broar. Vi tror inte på polarisering. Vi tror på samtal och förståelse.

Samtidigt är det viktigt att vi också talar om det som inte alltid syns utåt. Många uppfattar SFP främst som ett parti för det svenska språket. Men sanningen är att vårt uppdrag alltid har varit mycket bredare. Att värna ett tvåspråkigt Finland är självklart för oss. Vår politik omfattar ändå så mycket mer än så: frihet, ansvar, mänskliga rättigheter, företagande, utbildning, hållbar ekonomi och tillit mellan människor.

Det är det här vi måste förtydliga: Vi är ett parti för hela landet, för hela samhället. Vår finlandssvenska kultur bär på gemenskap, öppenhet, framtidstro och en stark entreprenörsanda – alla värden som vi måste värna om i dagens värld.

Vi är ett modernt, tolerant, internationellt parti. Vi ser mångfald som en styrka. Vi vill välkomna fler – inte bara väljare, utan också kandidater, påverkare och samhällsbyggare. SFP:s väg är öppen för alla som delar våra värderingar, oavsett bakgrund eller modersmål.

Vi är stolta över vårt arv – men vi är också framtidsinriktade. Vi tror på ett Finland där alla känner sig hemma, där hårt arbete lönar sig, och där ingen lämnas efter. Vi tror att medmänsklighet och ekonomi måste gå hand i hand. Och att en hållbar välfärdsstat bara kan byggas på en värdegrund där ingen lämnas ensam.

Idag gläds många av oss – och många är besvikna. Jag vill betona att varje insats räknas. Jag hoppas att alla ni som varit kandidater fortsätter vara aktiva. SFP behöver er och Finland behöver er.

Nu börjar det konkreta arbetet i kommunerna och välfärdsområdena. Om två år har vi nästa val. Fram till det ska vi fortsätta bygga och utveckla ett SFP som är lika inkluderande som det är principfast. Ett brobyggarparti med en vision – för hela Finland.

Stort tack till er alla –  till våra fina kandidater, till stödtrupper, och till SFP:s fantastiska personal, och tack till alla finländare som med sin röst har vårdat vår demokrati. Arbetet för ett bättre samhälle tar aldrig slut.

Nu fortsätter vi. Tillsammans.



Adlercreutz: SFP står redo att försvara din röst

/0 Kommentarer/i , , /av

Idag söndag går Finland till val – ett historiskt val då vi för första gången sedan 1996 röstar i två val samtidigt, med två röstsedlar. En vit röstsedel för kommunalvalet, och en violett röstsedel för välfärdsområdesvalet.

För många orter i Svenskfinland handlar det om ett ödesval. Om avgörande mandat går förlorade påverkas möjligheter att trygga en fungerande tvåspråkighet och förutsättningar att stå upp för de värderingar som står oss nära.

– Svenska folkpartiet har alltid tagit ansvar för språkliga minoriteter. Under valkampanjerna vaknar många andra partier upp och vi har hört många goda talturer om svenskan, och fint så. Men när det verkligen gäller finns det bara ett parti som mandatperiod efter mandatperiod, i det dagliga politiska arbetet konsekvent försvarar vårt tvåspråkiga Finland, säger SFP:s ordförande, undervisningsminister Anders Adlercreutz.

SFP går till val med starka listor både i kommunal- och välfärdsområdesvalet. SFP har den största andelen unga kandidater av alla partier och den största andelen kandidater med annat modersmål än svenska eller finska. Det ger väljarna en möjlighet att hitta kandidater som delar deras värderingar och visioner för framtiden.

I kommuner där SFP har ett starkt stöd, ser vi oftare en god ekonomi, lägre arbetslöshet, högre företagsamhet och välmående invånare.

– Genom att rösta på SFP ger du din röst till beslutsfattare som bär ansvar. En beslutsfattare som ser till att du får den vård du behöver och på ditt eget modersmål. En beslutsfattare som ger lärarna i din kommun rätt förutsättningar att göra sitt jobb och ger eleverna förutsättningar att lära sig, i ändamålsenliga utrymmen, säger Adlercreutz.

– I en tid där polariseringen präglar politiken och vår samhällsdiskussion på ett sätt som jag upplever som problematiskt är SFP:s uppgift att bygga broar. En röst på SFP är en röst för mod och framåtanda – något hela Finland behöver, säger Adlercreutz.

Valurnorna är öppna på söndagen den 13 april från kl. 9-20. På valdagen röstar man i sin egen vallokal. SFP:s kandidater hittas på val.sfp.fi.

En framgångsrik kommun känner sina styrkor.

/0 Kommentarer/i , , , /av

Jag skrev för några veckor sedan om skola och utbildning som en viktig del av kommunens livskraft. Bildningen är en helt central uppgift för kommunerna i dag.

Den andra delen av kommunernas uppgifter är miljön: hur vi bygger, hur vi planerar och genom det hur vi skapar en miljö som människor vill flytta till.

Vi bor i våra kommuner och vi vill trivas. Så enkelt är det.

Vi vet ganska väl varför man vill flytta till Kyrkslätt. Centrala frågor som kommer upp är tillgänglighet, närhet till naturen, utrymme. När man flyttar till Kyrkslätt vill man ha lite svängrum. Man vill bo mindre tätt, helt enkelt.

En annan viktig insikt är att man flyttar till Kyrkslätt för att det är något annorlunda. Det är inte för att vi liknar Esbo men ligger lite längre bort – utan för att vi erbjuder något som våra grannkommuner inte gör.

Det här är den centrala insikten som borde styra vår planering: en vilja och ett mod att vara lite annorlunda.

Och liksom i så många andra frågor börjar allt med att vi delar samma lägesbild – en förståelse för vad vi är och vilka styrkor vi har.

25 kilometer från Finlands huvudstad, invid en motorväg, en järnväg och med ett kulturarv som ger ett brett fundament att ta avstamp ifrån – där finns Kyrkslätt. I vårt centrum har vi en medeltida kyrka, ett torg och – enligt min mening – Finlands finaste bibliotek Fyyri. Helsingfors och Ode, det är bara att inse faktum.

Bakom biblioteket tar det kommande gymnasiet form. En fin byggnad som kommer att inrymma våra båda gymnasier – det finsk- och det svenskspråkiga. Att de båda nu får nya utrymmen är något SFP länge har arbetat för.

Den här helheten fungerar som grund för det arbete som ska ge form åt vårt nya centrum, som har potential att bli Finlands finaste lilla nya småstad.

Men det gäller att hålla blicken på bollen. Den centrala pjäs vi har i centrum är vår kyrka. Resten är sekundärt. Jag hoppas att vi vill bygga tätt – men med hänsyn till kyrkan, lågt. Jag vill se kvarter med affärsutrymmen i bottenvåningen och som avgränsar små, lummiga innergårdar.

Jag hoppas att centrum blir en mötesplats för olika generationer. I anslutning till biblioteket bygger vi en skola – men varför inte även ett serviceboende? Om en av de stora utmaningarna för äldre är bristen på socialt umgänge och den ensamhet som följer av det – varför skulle vi inte åtgärda det redan i stadsplaneringen?

Om vi genom bättre planering kan skapa möjligheter till möten mellan generationer, vinner alla.

Sedan gäller det också att se våra övriga styrkor. Vi ligger vid vattnet. Kantvik är det område som har de bästa förutsättningarna att ta vara på den kvaliteten. Jag hoppas att Kyrkslätt vill aspirera på att ordna en bostadsmässa. Men jag vill inte att det blir en karneval av olika hus, utan en harmonisk helhet som tål tidens tand.

Att vår kommun till ytan är stor i förhållande till vår befolkningsmängd innebär att vi inte kan ha ett lika tätt nät av kollektivtrafik som till exempel Esbo. Den budgettekniska verkligheten gör det inte möjligt. Men det gäller för oss att arbeta för att behålla och utveckla den kollektivtrafik vi har.

Kustbanan är – vid sidan av 51:an och Åbovägen – vår livsnerv.

Samtidigt är kustbanan hotad. Det är svårt att tro att en möjlig Västbana inte skulle innebära att kustbanan nedprioriteras. Det vore ett högt pris att betala för vår kommun.

I centrum för vårt kommunala påverkansarbete måste det därför finnas lösningar som säkerställer trafiken på kustbanan och så många hållplatser som möjligt inom vår kommuns gränser. Jag hoppas att vi ska ha enighet kring dessa mål i vårt kommande fullmäktige.

En livskraftigt kommun behöver attraktivt boende, goda skolor, en god miljö och goda kommunikationer. Men vi behöver också arbetsplatser. 

Länge var vi kända som en kommun där planeringen och lovsprocesserna gick långsamt. Idag påstår jag att vi presterar klart bättre här. Både Microsofts datacenter och Prysmians utvidgning körde igång på mycket kort tid, trots att det i båda fallen var fråga om stora och komplicerade anläggningar. Nu gäller det att smida när järnet är varmt. Kring de här etableringarna ska vi klara av att bygga upp kluster av företag som hämtar både arbete och skatteören till kommunen. 

Vår kommun har anor. Den består av många olika byar som alla har sin egen identitet. Lappböle är inte Bobäck, och Vecklax är inte Långvik. Vi har tre centra – kyrkobyn, Masaby och Veikkola. Emellan dem finns mycket utrymme och plats för gles småhusbebyggelse, jordbruk och andra primärnäringar.

Det här är kvaliteter man inte hittar på ett stenkasts avstånd från någon annan europeisk huvudstad.

Låt oss ta vara på vårt unika läge och de kvaliteter som skiljer oss från mängden.

Tankar inför den sista förhandsröstningdagen

/0 Kommentarer/i , , /av

(Suomeksi täällä) 

Stämningar ute bland folk

Bakom mig ligger nu ungefär en månad av kampanjan. Som partiordförande har jag haft det stora privilegiet att resa genom en stor del av Finland och möta människor ansikte mot ansikte. Varje plats har sin egen själ, sin egen melodi.

Jag har haft många fina samtal – med unga, medelålders och äldre. Många uttrycker oro. Andra säger att de är trötta på att känna oro. Vi längtar efter hopp. Vi längtar efter glädje.

Samtidigt verkar kontinentalplattorna röra på sig – både bokstavligt och bildligt. Nyhetsflödet är ibland som ett kalejdoskop av det märkliga och det oväntade. Geopolitiken skälver.

I tider som dessa vore det förstås önskvärt att vår ekonomi stod på en starkare grund. Men så är det inte. Mina föräldrar brukar påminna mig om att människan i grunden har en enda plikt: att göra sitt bästa  i det läge som råder. Att inte göra något är inte ett alternativ. Jag tänker ofta på det. Bollen måste hållas i fokus, och besluten fattas med de verktyg vi har just nu.

Vi lever i svåra tider. Men vi har tagit oss igenom svåra tider förut. Det finns ingen anledning att tro att vi inte skulle kunna göra det igen.

Vi behöver både vision och sammanhållning

Vi tar oss inte igenom det här utan en vision – och inte heller utan sammanhållning. Det är värt att fråga sig om vi har tillräckligt av båda just nu. Borde vi formulera en tydligare riktning  för Finland? En vision som bygger på våra styrkor, en som många kan känna igen sig i och vilja bidra till? När målet är klart, blir det lättare att skapa den vi-känsla vi behöver.

Och våra styrkor är otvetydiga. Vi har ren jordbruksmark – ingen sjävklarheti dagens värld. Vi har rent vatten. Ett klimat som fortfarande är uthärdligt. Vi har en av världens mest välutbildade befolkningar och spetskompetens inom bland annat bioekonomi, design, försvarsindustri, hälsoteknik, grön energi och utbildning – för att nämna några.

Det är sant att vi saknar tillräckligt med inhemskt kapital. Men i världen finns det gott om pengar som söker efter något att investera i. Våra styrkor väcker intresse. Men vi måste satsa mer på att kommersialisera våra idéer – och hitta sätt att vara med i våra egna framgångssagor från början till slut.

Om arbetslöshet och företagens roll

Arbetslöshet betyder att vi har outnyttjad potential. Tänk vad vi kunde åstadkomma om varje huvud, varje hand och varje kreativ idé fick vara med och bygga vårt Finland. De arbetslösa är inte ett problem – de är en resurs som vi för tillfället inte tar tillvara.

När jag talar om förutsättningar för företagande, gör jag det inte med nyliberala glasögon, utan med ett socialliberalt hjärta. Jag vill att våra företag ska blomstra – för att vi ska ha råd med världens bästa vård, utbildning och välfärd. Inte för att de rika ska bli rikare, utan för att de som har det bäst har en avgörande roll i att finansiera det gemensamma. Det här borde vi vara bättre på att förstå.

Vi måste också se att företagande kräver mod och risktagande. Det är inte lätt. Om det vore det, skulle vi alla vara företagare.

De flesta framgångsrika företagare arbetar i motvind i många år innan de kanske kommer åt att njuta av frukten av sitt arbete. Det är lätt att glömma. Finland blir starkare när vi lär oss att glädjas över andras framgång – tillsammans kommer vi längre.

De som har det väl ställt har ett  ansvar – också för tonläget och stämningen

Vi som har det gott ställt bär ett stort ansvar för tonläget som präglar vår samhällsdebatt. Välmående företag bör ta samhällsansvar – inte på bekostnad av investeringar, men medvetet och målmedvetet. Jag hoppas de erbjuder sommarjobb åt unga. Att de stöder  lokala idrottsföreningar eller konstskolor. Just nu behöver vi verksamhet som bygger tillit och som stärker gemenskapen.

Och jag tror på riktigt att om vi lyckas formulera en gemensam vision – och bygga en starkare vi-känsla – så kommer vi ur den här stormen starkare än vi gick in i den.

Men det kräver insatser av oss alla.

RKP:n puheenjohtaja Anders Adlercreutz kuntavaaleista, kaavoituksesta ja hyvinvointialueesta

/0 Kommentarer/i , , , , /av

Kirkkonummen Sanomat haastatteli RKP:n puheenjohtajaa, opetusministeri Anders Adlercreutzia tulevien vaalien tiimoilta:

Puolueen puheenjohtajana, mitkä ovat RKP:n tavoitteet kuntavaaleissa Kirkkonummella, Siuntiossa ja Inkoossa sekä Länsi-Uudenmaan hyvinvointialueella?

Tavoitteemme on luonnollisesti vahvistaa asemiamme. Niissä kunnissa, joissa RKP on vahvassa asemassa, kasvu on ollut hyvää ja työllisyys korkeaa. Hyvinvointialueella toivomme lisäpaikkoja. Siellä RKP on usein joutunut valitettavasti yksin tekemään työtä alueellisesti kattavien palveluiden turvaamiseksi. Siksi on tärkeää, että menestymme – keskittäminen on monesti mennyt liian pitkälle.

RKP:n kuntavaaliohjelmassa mainitaan ”paras koulu”. Mikä on kantanne opetusministerinä siihen, miten koulu- ja varhaiskasvatusasiat on hoidettu Kirkkonummella verrattuna muuhun Suomeen? Entä Kirkkonummen suuret investoinnit kouluverkkoon?

Kirkkonummen koulut pärjäävät vertailuissa hyvin. Ennen kahta edellistä vaalia iso kysymys oli isojen kouluhankkeiden kohtalo. Nyt suurin osa niistä on lähtenyt tai lähdössä liikkeelle. On selvää, että hankkeet rasittavat kunnan lainataakkaa, mutta niitä ei olisi voinut jättää tekemättä. Hanke, josta olen erityisen iloinen, on yhteinen lukiohanke kirjaston takana keskustassa. Uskon, että se osaltaan vahvistaa sekä Kirkkonummen että keskustan vetovoimaa. On hienoa, että siinä on päästy yhteiseen ratkaisuun. Sen eteen RKP on tehnyt määrätietoista työtä. Kirjaston kanssa syntyy hienoa synergiaa!

Vaaliohjelmassa mainitaan myös elinvoimaiset kunnat ja kaupungit sekä kestävä ja viihtyisä kaavoitus. Millä keinoin Kirkkonummen elinvoimaa voidaan kehittää?

Keskeinen kysymys on kaavoitus. Meidän täytyy osata hyödyntää yhteisvaikutuksia, joita uudet teolliset hankkeet tuovat. Jorvaksen HTC, Prysmian ja uusi datakeskus ovat keskeisiä kasvun vauhdittajia. On huomionarvoista, että kaksi viimeksi mainittua lähtivät nopeasti liikkeelle. Kun tahtoa on, kaavoitus sujuu ripeästi.

On myös tärkeää huomata, että Kirkkonummelle muuttamisen pääasiallinen syy liittyy asumiseen ja kouluihin. Meidän pitää tarjota asumisessa jotain muuta kuin naapurikunnat: enemmän tilaa, yhteisöllisyyttä, harrastusmahdollisuuksia, hyviä yhteyksiä, laadukkaita kouluja ja vahvaa luontosuhdetta. Meidän täytyy uskaltaa olla oma itsemme – Kirkkonummi ei ole Espoon kopio.

Pitäisikö Kirkkonummen uusi keskusta rakentaa tehokkaasti – ja kuinka tehokkaasti?

Keskusta saa mielellään olla tiivis pikkukaupunki, mutta en kaipaa liiallista korkeutta. Kirkko säilyköön maamerkkinä! Lähtökohtaisesti keskustan kehittämiseen on upeat edellytykset. Tori, kirkko, kirjasto ja juna-asema tarjoavat hienot puitteet toimivalle pikkukaupungille. Toivon, että onnistumme yhdessä rakentamaan näkemyksen siitä, miltä tämän ajan yhteisöllinen ja inspiroiva keskusta voisi näyttää – paikka, joka houkuttelee niin ihmisiä kuin palveluja.

Toivon myös, että keskustaan saataisiin ikäihmisille asumisratkaisuja. Liian usein palveluasumisen tontit kaavoitetaan laidoille tai kauemmas. Se on mielestäni väärä ratkaisu. Kirjaston ja koulujen tarjoamat palvelut voisivat tukea eri-ikäisten ihmisten kohtaamista.

Arkkitehtinä, millaista kaavoitusta Kirkkonummella tulisi tehdä?

Kirkkonummen pitäisi rohkeasti olla oma itsensä. Kunnan hienous on siinä, että se koostuu monesta pienestä kylästä, joilla kaikilla on oma identiteettinsä – joillakin jopa oma nuorisotalo. Tämä ominaispiirre tulee säilyttää, samalla kun keskustoja kehitetään tiiviimpään suuntaan. Se, että olemme pientalovaltainen kunta, on selvä vahvuus.

Kirkkonummen strategia sanoo: ”Kaavoitamme pientalovaltaisesti luonnonläheisiä, viihtyisiä ja turvallisia asuinalueita. Palvelutarjontamme vastaa kasvavan ja ikääntyvän väestön tarpeisiin.” Oletteko samaa mieltä? Onko kunnassa riittävästi asuntoja ikääntyville?

Olen tuosta täysin samaa mieltä. On myös selvää, että meillä ei ole riittävästi palveluasumista ikääntyneille kirkkonummelaisille. Toivon erityisesti keskustaan, lähelle junaa, kirkkoa ja kirjastoa lisää ikäihmisille sopivia asumisratkaisuja.

Pitäisikö Kirkkonummelle saada asuntomessut?

Toivon, että saisimme kuntaan asuntomessut. Kantvik olisi erinomainen paikka. Toivon myös, että hanke vietäisiin kunnianhimoisesti eteenpäin – ei sekavaa valmistalokatalogia, vaan yhtenäinen kokonaisuus, jolla on selkeä identiteetti ja joka ammentaa paikan ainutlaatuisuudesta.

Mitä mieltä olette rantojen käyttämisestä rakentamiseen?

Kirkkonummella on paljon rantaviivaa, joka on pääosin yksityisessä omistuksessa. Kantvik on hyvä esimerkki siitä, millaista rantarakentamista Kirkkonummella voitaisiin toteuttaa. En näe esteitä järkevälle, hyvin kaavoitetulle rantarakentamiselle.

Mitä mieltä olette kuntaveron tasosta Kirkkonummella?

Kuntaveromme on korkea verrattuna esimerkiksi Espooseen, eikä sitä voi pitää hyvänä asiana. En kuitenkaan tällä hetkellä näe edellytyksiä sen laskemiselle.

Kuinka realistisena pidätte Länsirata-hanketta ja sen toteutumista? Minkälaisella osuudella Kirkkonummen kunnan tulisi olla mukana hankkeessa?

Länsirata-hanketta eivät taloudelliset realiteetit tällä hetkellä tue. Lohjan näkökulmasta paikallisyhteys on tarpeen, mutta kokonaan uuden yhteyden rakentaminen Turkuun ei ole järkevää – varsinkaan, kun Helsinki on vetäytynyt hankkeesta. Mielestäni Kirkkonummenkaan ei tulisi olla mukana.

Neljä miljardia euroa noin kahden miljoonan matkaa varten on liikaa. Ympäristövaikutukset olisivat mittavat, ja kannattavuuslaskelmat perustuvat pitkälti tonttien hintojen nousuun – se ei ole kestävä peruste. Meidän tulisi sen sijaan panostaa rantaradan kehittämiseen. Se on taloudellisesti ja ympäristön kannalta kestävin vaihtoehto. Emme saavuta ihan samaa nopeutta, mutta pääsemme lähelle.

Mitä mieltä olette vihreän siirtymän hankkeista Länsi-Uudellamaalla?

Vihreän siirtymän hankkeet ovat Suomelle suuri mahdollisuus. EK:n laskelmien mukaan niitä on suunnitteilla noin 290 miljardin euron edestä. On kuitenkin tärkeää, että emme jää pelkästään puhtaan sähkön tuottajaksi, ja että ympäristövaikutusten arviointi tehdään perusteellisesti. Jokaisen suuren hankkeen ympärille tulisi rakentaa vihreän siirtymän ekosysteemi. Sundsbergin datakeskus voisi toimia laajemminkin kasvun moottorina.

Valtion tukien osalta on syytä olla tarkkana. Yksittäisten hankkeiden tukemisen sijaan on järkevämpää varmistaa, että investointiympäristö on ennustettava ja kilpailukykyinen.

Toteutuuko demokratia Espoo-vetoisella Länsi-Uudenmaan hyvinvointialueella?

Kyllä minä ajattelen, että jokaisen aluevaltuutetun tulee pystyä ajattelemaan omaa kotikuntaansa laajemmin. Yksi syy siihen, miksi RKP edellytti erillisratkaisua Uudellemaalle, oli juuri se, että muuten paikallisdemokratia olisi heikentynyt liikaa. Nytkin meillä on haasteita. Tämä kausi on osoittanut, että paikallisten palvelujen puolustajia tarvitaan.

Mitä mieltä olette digipalveluista vanhuksille? Tuleeko olla vaihtoehtoja niille, jotka eivät osaa tai halua käyttää digipalveluja?

Ilman muuta. Digitaaliset palvelut ovat hyvä lisä, mutta ne harvoin voivat korvata muuta hoitoa. Kasvokkain tapahtuvan palvelun pitää olla ensisijainen vaihtoehto. RKP on esittänyt myös digitakuuta – palvelua, jonka kautta varmistetaan apu digitaalisten palvelujen käytön opetteluun, ikäihmisille ja muillekin.

Mammografiaseulonnat siirtyvät Kirkkonummelta Lohjalle. Onko tämä järkevää, vaikka hyvinvointialue säästää rahaa?

Pidän tätä ongelmallisena. Keskustelin juuri erään tutun kanssa, jonka Alzheimeria sairastava puoliso ohjattiin Espoosta Lohjan vuodeosastolle. Monilla on muistissa myös Lohjan synnytyspalveluiden lakkauttaminen, jonka säilyttämisen puolesta RKP taisteli valitettavasti yksin. Tällaisilla muutoksilla on vaikutusta myös työssä viihtymiseen ja sitä kautta työvoimapulaan. Esimerkiksi kätilön ei ole yksinkertaista lähteä Espooseen töihin, jos hän asuu Tenholassa.

Mitä mieltä olette omalääkärijärjestelmästä ja sen kehittämisestä?

RKP kannattaa omalääkärimallia vahvasti. Sitä on menestyksekkäästi pilotoitu Länsi-Uudellamaalla. Itäisellä Uudellamaalla olemme ottaneet käyttöön Omatiimi-mallin, jossa koko tiimi – hoitajasta lääkäriin – on tuttu potilaalle. Keskusteluissa lääkäreiden ja hoitajien kanssa on käynyt selväksi, että tällainen malli parantaa työssä viihtymistä. Henkilöstöpulan keskellä meillä ei ole varaa olla hyödyntämättä malleja, jotka lisäävät sekä potilastyytyväisyyttä että hoitotuloksia.

Olette ehdolla sekä kunta- että aluevaaleissa. EVAn tutkimuksen mukaan moni suomalainen haluaisi rajoittaa mahdollisuutta toimia kolmella tasolla. Mikä on teidän näkemyksenne?

Olen pitänyt hyvin arvokkaana ja toimivana sitä, että olen saanut osallistua sekä kansalliseen päätöksentekoon että nähdä, mitä päätökset merkitsevät paikallisella tasolla. Tämä kokemus on hyödyksi eduskunnassa ja hallituksessa. Se on osa suomalaista päätöksentekokulttuuria – se näkyy jo siinä, että eduskunnan maanantait on varattu paikallistyöhön.

Opetusministerinä näen myös tärkeänä hyvinvointialueelle kuuluvan oppilashuollon. Sitä haluan tietenkin pitää silmällä myös!

Hyvinvointialueet tarkoittavat, että aiemmin pelkästään kunnanvaltuustossa hoidetut asiat hoidetaan nyt kahdessa organisaatiossa. Työn substanssi ei varsinaisesti lisäänny, mutta kokouksia voi olla enemmän. Helsingissä tilanne ei muuttunut, mutta Länsi-Uudellamaalla valtuusto kokoontui viime vuonna viisi kertaa. Se on maltillinen määrä ja mahtuu kalenteriini. Nyt on tärkeää vaikuttaa alueiden palvelurakenteisiin – moni asia muuttuu nopeasti, ja tässä on tärkeä vaikuttamisen paikka, niin Kirkkonummen kuin koko Länsi-Uudenmaan näkökulmasta.

Text: JUSSI SALO

Adlercreutz: Riksdagen tog ställning mot omvändelseterapier

/0 Kommentarer/i , , /av

I dag har riksdagen godkänt förslaget om att förbjuda så kallade omvändelseterapier, vars syfte är att förändra en persons sexuella läggning eller könsidentitet. Förslaget baserar sig på medborgarinitiativet Människan är hel – förbjud omvändelseterapier, som över 50 000 medborgare har skrivit under. Dessa terapier riktar sig specifikt mot sexuella minoriteter, transpersoner och personer med intersexvariationer.

– Den nuvarande lagstiftningen är inte tillräckligt tydlig, och en ändring av lagen skulle sätta stopp för det psykiska våld som omvändelseterapier innebär, säger SFP:s partiordförande och undervisningsminister Anders Adlercreutz.

Utöver att skydda sexuella minoriteters grundläggande rättigheter ytterligare, visar beslutet också på hur demokratin kan fungera.

– Det är inte varje dag ett medborgarinitiativ godkänns, och att det sker i en fråga som rör grundläggande mänskliga rättigheter gör det än mer betydelsefullt. Det är en självklarhet att SFP stöder ett förbud av omvändelseterapier, säger Adlercreutz.

Undervisningsminister Adlercreutz deltog i ett toppmöte för undervisningsministrar och lärarorganisationer

/0 Kommentarer/i , , , , , , , /av

Undervisningsminister Anders Adlercreutz reste den 24–25 mars till Reykjavik för att delta i ett internationellt toppmöte för undervisningsministrar och lärarorganisationer, International Summit on the Teaching Profession 2025 (ISTP).

ISTP samlar undervisningsministrar från ledande länder inom utbildning och utbildningsfackliga representanter för att diskutera frågor som rör utvecklingen av utbildningen. Mötet ordnas en gång om året i samarbete mellan OECD, den internationella paraplyorganisationen för lärarorganisationer Education International och det värdland som utsetts till arrangör av mötet. Årets toppmöte ordnades på Island och var det femtonde ISTP-mötet i ordningen.

Huvudteman för mötet var 1) småbarnspedagogik av hög kvalitet, 2) stödjande av lärare i arbetet med att främja jämlikhet och välfärd samt 3) lärarnas metoder för att engagera unga att bli aktiva samhällsmedlemmar. Ministern höll ett anförande vid de sammanträden som behandlade de två förstnämnda temana.

Minister Adlercreutz betonade behovet av att effektivisera åtgärderna för att avhjälpa bristen på personal inom småbarnspedagogiken. I Finland har man till exempel ökat antalet nybörjarplatser inom högskoleutbildningen för lärare inom småbarnspedagogik. En kompetent och engagerad personal och ett starkt pedagogiskt ledarskap är förutsättningar för att ordna högklassig småbarnspedagogik.

Minister Adlercreutz talade också den 25 mars vid ett evenemang ordnat av Nordiska lärarorganisationers samråd NLS om behoven av att utveckla finansieringssystemen för utbildning i Norden.

Under resan hade ministern även enskilda möten med undervisningsministrar från olika länder. Han träffade kolleger från bland annat Storbritannien, Singapore, Nya Zeeland, Chile, Danmark och delstaten Sydaustralien.

Adlercreutz deltog i Ukrainas presidents maka Olena Zelenskas skolbesök i Kyrkslätt

/0 Kommentarer/i , , , , /av

Ukrainas presidentpar Volodymyr Zelenskyi och Olena Zelenska besökte Finland onsdagen den 19 mars 2025. SFP:s ordförande, undervisningsminister Anders Adlercreutz deltog i fru Olena Zelenskas och fru Suzanne Innes-Stubbs besök i Jokirinteen koulu i Kyrkslätt.

– Det var fint att få välkomna fru Zelenska och fru Innes-Stubb till Kyrkslätt och Jokirinteen koulu och berätta om det finländska skolsystemet – om vardagen i våra skolor, om elevvården och barns och ungas välbefinnande, om skolmaten och om skyddsrummen och arrangemangen kring dem, säger Adlercreutz.

– Finlands satsningar på skolmat är ingen självklarhet i världen idag. Också det att vi har skyddsrum i våra skolor är unikt och någonting som förstås är obehagligt aktuellt för Ukraina, säger Adlercreutz.

Fru Olena Zelenska fungerar som beskyddare av det projekt som förnyar skolmatssystemet i Ukraina, när hela det ukrainska skolsystemet som bäst reformeras. Finland stöder aktivt reformerna och arbetar tillsammans med Ukraina på att förnya deras skola.

– Finlands utbildningssystem är en framgångsfaktor som uppmärksammats globalt, och en central orsak till att det finländska samhället fungerar så bra som det gör. Utbildningssektorn är en av Finlands prioriteter i vårt bistånd till Ukraina. Jag är glad att vi kan dela med oss av våra lärdomar och hjälpa Ukraina, både mitt under det brinnande anfallskriget och när kriget en dag tar slut, säger Adlercreutz.

 

Bild: Statsrådet