Adlercreutz på SFP:s partidag i Vasa: Finland behöver ett starkt SFP

Svenska folkpartiets samlas till partidag i Vasa den 14-15 juni. SFP:s ordförande, undervisningsminister Anders Adlercreutz betonade i sitt linjetal den roll SFP spelar i den finländska politiken och den möjlighet SFP som ett liberalt, borgerligt parti har att nå ut till allt fler.

– Vi ser nya, värdebaserade motsättningar – mellan öppenhet och rädsla, mellan samarbete och konfrontation, mellan frihet och kontroll. Människor inte bara tycker olika utan känner också misstro och ilska mot varandras åsikter, säger Adlercreutz.

– När politiken blir en känslomässig kamp istället för en rationell dialog, då förlorar vi förmågan att lyssna. Vi förlorar förmågan att kompromissa och bygga saker tillsammans. Det som varit styrkan i vårt samhälle, säger Adlercreutz.

– Därför behöver Finland ett parti som är nyfiket och tar fram lösningar, som inte gräver ner sig i skyttegravar eller förfaller till populism. SFP bär ansvar också när tiderna är svåra. Finland behöver ett starkt SFP, säger Adlercreutz.

I sitt tal lyfte Adlercreutz även upp att behovet av att grunda en författningsdomstol i Finland.

– Det att ordförandeskapet i grundlagsutskottet blivit en politisk spelknapp är ett bevis på att utskottet ses som en politisk aktör. Det här är inte bra, vi behöver ett grundlagsutskott men också en eftergranskning, där laglärda, formellt frånkopplade från dagspolitiken, skulle granska lagförslagen, säger Adlercreutz

– Därför behöver Finland en författningsdomstol – grundlagen ska inte utnyttjas för att främja politiska syften, säger Adlercreutz.

Linjetal på SFP:s partidag i Vasa 2025

Talat ord gäller.

 

Bästa inbjudna gäster, bästa SFP:are – kära vänner!

Det känns fint att vara i Vasa idag. Finlands soligaste stad, norra Europas energihuvudstad och vad kan vara bättre än att tillbringa en lördag i juni tillsammans med SFP:are från när och fjärran. 

Vasa är ju en förebild för Finland på många sätt, men visste ni att vi just idag står i en stad som bokstavligen är ett exempel på hur man kan resa sig ur askan och börja om — starkare och ljusare än förut?

År 1852 brann hela gamla Vasa ner. Nästan allt gick förlorat. Och vad gjorde man? Man sucka förstås – men sen bestämde man sig för att bygga nytt. Inte på samma gamla plats – nej, man tog tillfället i akt och flytta hela staden närmare havet, byggde bredare gator, öppnare vyer. Man ville skapa en stad där ljuset sku få större plats — och det är därför Vasa än idag kallas för Nordens ljusa stad.

Det ligger en vacker symbolik i det. Att våga bygga nytt. Att se mot framtiden. Att välja ljus i stället för mörker. Och det är precis det Finland behöver idag också. Ett land där vi vågar tro på framtiden — och på varandra.

För ett år sedan fick jag ert förtroende att leda vårt parti. Det har varit ett år som på många sätt varit omtumlande. Det har hänt saker i Finland, i politiken och i världen. Vi är mitt i ett handelskrig, vi har upplevt sabotage mot vår infrastruktur och i Ukraina håller kriget på för fullt. Det här är saker som man för en tid sen inte ens kunde föreställa sig.

 

Och bästa vänner – i dessa omtumlande tider bär Svenska folkpartiet ansvar.

Statsfinanserna är ansträngda. Vi har en statsskuld som växer, och bara ränteutgifterna på statsskulden uppgår till över 3 miljarder euro.

När regeringen efter påsk i år samlades till halvtidsöversyn så stod det klart för alla – det som SFP har sagt hela tiden – att det bara är genom att få igång tillväxten i Finland som vi kommer ut skuldspiralen. Regeringen tog fram tillväxtåtgärder, och bland dem finns 9 av de 26 tillväxtåtgärder som vi presenterade förra hösten. Våra förslag, våra initiativ, de blir nu verklighet.

Det samma kan man säga om vården. Flera av de åtgärder som vi presentera i vår reparationsserie för social- och hälsovården förverkligas nu tack vare de beslut som fattades i halvtidsöversynen.

SFP:s avtryck syns.

Nu kommer vi att sänka skatten på arbete. Vi gör det lättare att investera. Vi sätter historiska summor på forskning och utveckling. Och vi ökar markant våra satsningar på försvaret.

SFP:s avtryck syns.

Vår tanke om en kombinationsförsäkring som gör det lättare att vara företagare blir också verklighet. Vi stärker språkinlärningen för nyanlända barn. Vi erbjuder varje ungdom en hobby efter skolan. Vi stärker integrationen på svenska. Vi gör det lättare för människor att flytta tillbaka till Finland.

SFP:s avtryck syns.

Det är det vi gör i den här regeringen. Vi bär ansvar. Vi skapar resultat.

Och nej, vi är inte fyra likadana partier. Vi är inte fyra ordförande som tänker på samma sätt. Men trots det här har vi lyckats komma överens i vissa centrala frågor.

 

Bästa SFP:are,

Före man kan bära ansvar måste man vinna val. Vårens kommunal- och välfärdsområdesval gav igen Svenska folkpartiet ett starkt mandat på många håll i Finland. 

Det här året har ju Vörå varit mycket på tapeten – tack vare Kevin, Axel och Jacob och deras bastubadande, och i Vörå landade vårt valresultat på 92,1 procent – det är en liten minskning, de facto, men det må nu vara hänt.

 

Kära vänner,

Framtiden byggs i våra skolor. I höst när skolorna börjar igen är det en sak som kommer att vara annorlunda. Tack vare SFP:s arbete i regeringen så är varje klassrum i varje skola i Finland fria från mobiltelefoner! Lagen som förbjuder mobiler i klassrummen träder i kraft den första augusti, och vi börjar resan mot lugnare klassrum och bättre inlärningsresultat.

Men vi gör mycket mer än så. Eftersom vi vet att de grundläggande färdigheterna – att läsa, att skriva och att räkna – lägger grunden för all annan inlärning, så ökar vi timmarna i modersmål, litteratur och matematik i grundskolans lägre klasser. Dessutom stärker vi stödet för lärandet, så att varje elev får det stöd som behövs, och får det så tidigt som möjligt.

Det här stödet fortsätter hela skolstigen in på andra stadiet, både i gymnasierna i och inom yrkesutbildningen. Dessutom börjar vi ett försök där yrkesutbildningsanordnarna själva ska få bestämma vilka utbildningar som behövs just där utbildningen ordnas, utgående från det regionala behovet av arbetskraft. 

För visdomen finns – hör och häpna – inte alltid i Helsingfors på undervisnings- och kulturministeriet. Nej – visdomen finns, faktiskt, i Pargas, i Jakobstad, i Bprgå, i Uleåborg. Det finns ute på fältet. I era regioner – där vet ni vad det lokala näringslivet behöver.

 

Få saker berör oss alla lika nära som vården och omsorgen. En dag är vi alla där själva, när vi behöver hjälp och stöd av samhället. När det verkligen gäller är den vård vi får i Finland av absolut världsklass. 

Vi har världens bästa omsorgspersonal, världens bästa vårdare och läkare. Det vet vi inte minst för att deras tjänster är uppskattade också i våra grannländer. Men vår vårdpersonal behövs också i Finland – och därför vi gör det lättare för dem att flytta hem. 

Ute i välfärdsområdena kämpar SFP:are på alla nivåer för att se till att allt fungerar som det ska. Vi vet att det är utmanande, men vi bär ansvar.

Du har rätt till vård och omsorg av högsta kvalitet, nära dig. Det är målet för SFP:s arbete, och från det viker vi inte en tum.

 

Bästa partidag,

Ute i världen brinner det på flera håll. Rysslands brutala anfallskrig fortsätter.

Jag besökte själv Ukraina i oktober. Ukrainas försvarsvilja, deras innovationsförmåga, deras resiliens – de slutar inte att imponera. De har lyckats motstå ett anfallskrig i över tre års tid, och dessutom lyckas spela ut sin numerärt överlägsna motpart. De är frontlinjen för frihet, för demokrati och för hela den västerländska världsordningen.

Och vi fortsätter stöda Ukraina. Just nu uppgår Finlands stöd till 3,7 miljarder euro. Det här kommer vi att fortsätta med så länge det behövs, på alla plan.

Det brinner också i Mellanöstern. Hamas fruktansvärda terrorattack den 7 oktober 2023 upprörde en hel värld. Över 1100 personer mördades brutalt av Hamas terrorister och 250 togs som gisslan i ett av de värsta terrordåden i historien. Våldet och morden som filmades i realtid var fruktansvärda.

Israels svar har varit extremt hårt. Man har urskillningslöst attackerat Gaza och i sin jakt på Hamas-krigare inte skytt några medel. Stora delar av Gaza har jämnats med marken, totalförstörts. Och de som drabbats värst är, som alltid i krig, oskyldiga civila. Klara fall av krigsbrott har begåtts, också på den Israeliska sidan. Det här är inte acceptabelt på något sätt. Övervåldet måste ta slut, den humanitära hjälpen måste tillåtas komma fram och de sista ur gisslan måste friges.

Läget i Mellanöstern är komplicerat. Finland stöder en tvåstatslösning med ett Palestina och ett Israel, som båda erkänner varandras rätt att existera, som respekterar varandras gränser och som lever i fred med varandra. Det här är vår linje, och den delas av de flesta länderna i västvärlden. Det här kan, utgående från dagens situation, kanske kännas som en utopi, men att tappa tron på en bättre framtid hjälper inte heller.

I allt det här behöver också vi i Finland kunna föra en diskussion om det naturliga steget i en tvåstatslösning, det vill säga att också vi erkänner den palestinska statens existens. Det här handlar på inget sätt om att ge terrorgruppen Hamas nån sorts legitimitet. Det handlar om att erkänna det faktum att det finns en palestinsk stat. Jag har konstaterat att det är helt klart att vi inte kommer att erkänna ett Palestina som till alla delar fungerar som det borde. Men vi måste komma vidare och vi måste göra verklighet av det faktum att vi vill se en tvåstatslösning. Och tiden är mogen.

 

Bästa vänner, det händer också saker i Finlands riksdag.

För över 10 år sen, år 2014 så gav den sittande justitieministern Anna-Maja Henriksson, en ny sametingslag till riksdagen. Men den stötte på patrull. Vi vet att vår lagstiftning varit bristfällig och att Finland gång på gång prickats för att vi inte har en lag om samerna, vår ursprungsbefolkning, som uppfyller de internationella avtal som vi har förbundit oss till. 

Ändå har sametingslagen stött på motstånd år efter år. Den förra regeringen, under Sanna Marin, lyckades inte få den i mål. Socialdemokraterna ledde grundlagsutskottet, och torpederade lagen. Varför ska det vara så svårt att låta människor bestämma över sina egna liv? 

Men bästa vänner. Förra veckan kom grundlagsutskottet äntligen till skott. Vår medlem i utskottet, ledamot Mats Löfström, har gjort ett utmärkt arbete när han har bevakat lagförslaget. Nästa vecka måste lagen äntligen gå i mål och Anna-Majas lagförslag bli verklighet. SFP:s avtryck syns igen.

Jag upplever ändå att den här processen, och flera andra processer som grundlagsutskottet behandlat under de senaste åren, pekar på de utmaningar vi har med att grundlagen tolkas av politiska aktörer. Det finns, trots att det inte borde göra det, en konstellation av regering mot opposition, när man ser ifall lagstiftning håller gentemot grundlagen. 

Bara det, att ordförandeskapet i utskottet blivit en politisk spelknapp är ett bevis på att utskottet ses som en politisk aktör. Det här är inte bra. Vi behöver ett grundlagsutskott men också en eftergranskning, där laglärda, formellt frånkopplade från dagspolitiken, skulle granska lagförslagen.

Därför behöver Finland en författningsdomstol – grundlagen ska inte utnyttjas för att främja politiska syften.

 

Bästa vänner,

Nu är det knappt två år till nästa riksdagsval. Framför oss har vi dessutom ett valfritt år. Den här tiden ska vi utnyttja maximalt. Vi ska se till våra styrkor och vi ska blicka framåt. 

Det här arbetet tar avstamp i det partiprogram som vi nu ska behandla det här veckoslutet. Ett mycket gediget förhandsarbete är gjort – och där har många av er varit med under de senaste åren. Ett stort tack för det arbete ni gjort. Nu har vi destillerat era åsikter och tankar och tagit fram ett program.

Partiprogrammet är Svenska folkpartiets vision för Finland. Det är en vision som kräver åtgärder, som kräver idéer, som kräver samarbete, som kräver ett mandat.

Och här är vi i grunden av vad all politisk verksamhet behöver. Det vi säger ska få gehör bland de som röstar.

Under de två kommande åren fram till nästa riksdagsdagsval ska vi fokusera på det arbete som krävs för att både locka till oss nya kandidater och nya väljare. I det här arbetet behövs vi alla – alla kretsar, alla förbund – SU, Kvinnoförbundet, Seniorerna – och alla förtroendevalda och partiaktiva på alla nivåer. Vi ska stärka vår förmåga att få ut det budskap som vi nu definierar i vårt partiprogram.

Strategiarbetet för det här har redan inletts. Det är ett arbete som ska förankras brett. Det handlar om att gå igenom medlemsupplevelsen: vad det betyder att vara partimedlem och vad vi förväntar oss av varandra, men också om vad SFP handlar om, och hur vi på bästa möjliga sätt ska kommunicera ut kärnan i vårt budskap och vår vision för Finland.

I slutet av förra året skickade jag ut en enkät till alla partimedlemmar, för att bättre förstå hur ni ser på vårt parti, vilka tankar och förhoppningar ni har. Jag är väldigt tacksam för att så många av er tog er tid att svara — ärligt, rakt och konstruktivt.

Era svar har gett oss viktiga insikter om hur vi som parti uppfattas och om vad vi behöver utveckla. De ligger nu som en viktig del i det strategiarbete som pågår — ett arbete där vi tillsammans ska formulera vår väg framåt.

Och det är just det här den vision vi nu formar ska hjälpa oss med. En gemensam vision, rotad i våra värderingar — och i era tankar.

För vi vet vad vi är, vi vet vem vi är. Men tillräckligt många finländare vet det inte. Och det måste vi ändra på.

 

Bästa vänner,

SFP ska kännas som att komma hem. Det ska kännas att här finns en plats för mig. Här är jag välkommen. Här är jag accepterad som den jag är. Och här får jag påverka.

Och det är inget lätt beslut att bli partipolitiskt aktiv — i synnerhet inte i dessa polariserade tider.

Vi behöver därför se till att det är lätt att närma sig oss. Att som finskspråkig, som nyfinländare, som den första i sin familj som röstar liberalt — att alla de här ska hitta sitt hem hos oss.

Och det är vårt jobb att göra det enkelt. 

Att hålla dörren öppen och att möta dem som kommer in.

Det handlar om att skapa tillhörighet. Vi måste visa, med varje handling, varje samtal, varje val, att människor inte bara får komma till oss – man får vara sig själv med oss.

 

Bästa partidag,

Vi lever i en tid av snabba förändringar. Världen omkring oss håller på att ritas om.

De traditionella höger–vänster-skalorna räcker inte längre för att förstå vad som händer i vårt samhälle.

Istället ser vi nya, värdebaserade motsättningar – mellan öppenhet och rädsla, mellan samarbete och konfrontation, mellan frihet och kontroll.

Människor inte bara tycker olika utan känner också misstro och ilska mot varandras åsikter.

För när politiken blir en känslomässig kamp istället för en rationell dialog, då förlorar vi förmågan att lyssna. Vi förlorar förmågan att kompromissa. Att bygga saker tillsammans. Det som varit styrkan i vårt samhälle.

Det är i det här klimatet, i den här världen, som SFP:s röst behövs mer än någonsin.

När andra gräver vallgravar, så bygger vi broar.

När andra höjer rösten, så samtalar vi.

När andra förenklar, så förklarar vi.

Vi vet också att partilojaliteten är lägre än någonsin. Att allt fler väljare är rörliga.

Vi vet att taktiskt röstande ökar – och partier som uppfattas som relevanta, kloka och trygga får förtroende också från väljare som inte har någon tradition av att rösta på dem.

Därför är just den här tiden vår chans.

Våra värderingar: liberalism, bildning, språk, samarbete och frihet – de är inte bara vackra ideal. De är precis det som det här landet behöver.

I en tid där människor känner oro, isolering och misstro behöver vi bygga tillit. Vi behöver påminna om att vi hör ihop. Att vi vinner tillsammans – eller förlorar var för sig. Och det är därför, just därför, vi inte får vara osynliga. Inte otydliga. Inte för försiktiga.

Vi måste säga vad vi står för – tydligt, stolt, på våra egna villkor.

För Finland behöver det vi representerar. Finland behöver mer frihet, mer bildning, mer omtanke, mer framtidstro. Och därför finns det bara en väg vidare för oss – vi måste växa. Och det börjar – som alltid – med oss själva. 

Vi ska inte tveka – vi ska tala klarspråk. Vi ska inte säga ”men”, utan ”därför”. Vi ska vara den rörelsen som inte bara håller ihop Finland, utan den rörelsen som lyfter vårt land.

 

Bästa partidag,

Vi ska inte nöja oss med nånting mindre än världens bästa skola. Vi har redan idag världens bästa lärare och den bästa grund man kan ha. Precis som många andra, så har vi inte lyckats navigera igenom de senaste tjugo årens förändringar och omvälvningar på bästa möjliga sätt. Men grunden finns där. Om vi lyckas ge våra lärare utrymme, och resurser att lära så finns det ingenting som kan stoppa oss. Och då är vi bäst i världen igen.

Bästa vänner,

Finland ska vara det bästa landet i världen att investera och arbeta i. Finland ska vara stället där processerna är smidigast. Där man vet att det man kommit överens om också håller. Vi har alla förutsättningar att locka till oss kapital och arbetskraft. Och vi kan bli världens mest attraktiva land för investeringar.

Och bästa SFP:are,

Samma förtroende skapar en förmåga till omsorg. En vilja att ta hand om varandra, att hjälpa den som behöver det. 

Välfärdsområdena kämpar med att garantera den vård och omsorg som alla finländare förtjänar. Det är inte lätt, och i arbetet för vård nära dig står SFP ofta ensamma. Men vi fortsätter. Vi bär ansvar.

 

Vi har ren luft, ren natur, rent vatten. För oss känns det här som en självklarhet, men det är verkligen ingenting vi ska ta för givet. Mat, som produceras under långa ljusa sommarnätter, som vattnas med rent vatten, det är vår vardagsmat, men verkligen inte allas. Och den maten finns inte, om det inte finns förutsättningar att producera den.

Vi har kunnande och vi har ren energi. Vi lever i ett samhälle med låga hierarkier som ska göra det lätt att samarbeta, att hitta nya lösningar, att forska och utveckla.

Alla dessa styrkor ska vi bygga vidare på. Just det här landet är vårt Finland.

Det innebär att vi ska sluta tänka på oss själva som ett litet parti. Vi ska ta plats, vi ska tala tydligt och vi ska välkomna allt fler med.

Finland behöver ett starkt SFP. Finland behöver ett parti som är nyfiket. Som tar fram lösningar. Som aldrig gräver ner sig i skyttegravar, utan som tycker att det bästa man kan göra är att ta ansvar och att bry sig om sin nästa.

Ett parti som inser att vi måste lära oss av andra, att vi behöver intryck också från andra länder.

 

Bästa vänner,

Vissa mänskor ser bara problem överallt i Finland och dessutom på helt fel ställen. Vissa mänskor älskar att säga nej till allting och lever på negativitet.

Vi i SFP fokuserar i stället på att hitta lösningar och se möjligheter framom hot.

Det finns till exempel de som säger att det bara är stora sjukhus som kan producera rätt sorts vård, och att mindre enheter är ett problem.

Men vet ni vad?

Finlands problem är inte att vården tryggas nära dig och att du fortsättningsvis får vård till exempel i Raseborg, Karleby och Borgå.

Vet ni vad Finlands problem är?

Finlands problem är att man stänger förlossningsavdelningar på sjukhus som rankats till de bästa i landet och där både personal och patienter trivs.

 

Finlands problem är att vi fortfarande inte fixat trivseln för dem som jobbar inom vården.

Och Finlands problem är att för många mår dåligt och inte får hjälp tillräckligt snabbt.

Finlands problem är också att vi inte lyssnar tillräckligt på unga, och att vi inte tar ungas avtagande framtidstro och psykiska illamående på tillräckligt stort allvar.

Finlands problem är inte att det serveras vegetarisk mat i skolan en gång i veckan, utan att primärproducenterna inte får tillräckligt i handen för den mat de producerar.

Finlands problem är att det skapas onödiga konflikter mellan klimatsatsningar och ekonomisk tillväxt.

Finlands problem är inte att “man inte längre får säga nånting”, utan Finlands problem är att för många tycker att det är okej att såra och provocera, bara för att få synlighet.

Det finns också de som säger att vi har för många invandrare, att det är det våra problem beror på. 

Men vet ni vad?

Finlands problem är inte att vi har för många invandrare

Finlands problem är inte att för många vill komma hit

Finlands problem är inte att vi ger hälsovård åt för många.

Vet ni vad Finlands problem är?

Finlands problem är att vi har för många rasister i Finland!

Finlands problem är att man inte hittar jobb när man kommer hit, att man inte tas emot, att man inte behandlas jämlikt.

Finlands problem är att vi inte ser möjligheter, utan vi fastnar vid problemen.

Finlands problem är inte att vi talar för mycket om jämställdhet utan det, att Finland fortfarande har Europas mest segregerade arbetsmarknad, att det fortfarande finns nån som ifrågasätter kvinnors rätt att bestämma över sin egen kropp, och att den farligaste platsen för kvinnan fortfarande är i hemmet.

Finlands problem är inte att vi nu gör rekordstora satsningar på försvaret.

Finlands problem är att vi har en kriminell granne som ignorerar internationell lag och rätt.

 

Det finns de som säger att Finlands största problem är att regeringen sänker inkomstskatterna.

Men vet ni vad? 

Det är inte heller ett problem! Du har rätt till det du förtjänar. 

När du jobbar mera ska du bli med minst hälften i handen, det är inte en radikal tanke! Du har rätt att lyckas! Du har rätt att se resultatet av ditt arbete.

Vårt problem är inte att en företagares vinst beskattas för lätt, eller att löneskillnaderna är för stora, utan vårt problem är att vi har för få som är villiga att ta den risk det innebär att bli företagare, och vårt problem är att vi har många hinder som gör det svårt att anställa.

Det som är problemet i Finland är att vi har för många nej-sägare och för många som bara letar efter problem.

Vi måste börja inse att Finland är världens bästa land.

På nästan varenda mätare du kan tänka dig hör vi nämligen till den absoluta världstoppen.

Och räknar man ihop allt så finns inget land på den här jorden som är bättre.

Jo, nåt land har lägre skatter. Ganska många länder faktiskt. Nåt land har fler Nobelpristagare. Och nånstans är vädret bättre i november.

Men för oss finländare finns det inget bättre land än Finland. Och det behöver vi också inse själva. Det är självklart att vi har saker vi måste förbättra, alla mår inte bra i vårt land idag. Men vi har alla förutsättningarna att komma vidare.

Låt oss alltså börja jobba för att göra världens bästa Finland ännu bättre.

Och hur ser då ett Finland ut där SFP:s värderingar får större plats?

Det är ett samhälle där barn lär sig tre språk redan i lågstadiet. Ett samhälle där företagare, oavsett bakgrund, känner att systemet är på deras sida. Ett samhälle där politiken inte bygger på rädsla, utan på respekt. Ett samhälle där alla kan lita på att deras röst räknas – även om den kommer från en minoritet. Ett samhälle där värdighet, kunskap och omtanke väger tyngre än populism och förenkling.

Finland behöver mera liberalism, mera frihet. För du har ett värde precis som du är – och har rätt att leva ditt liv som du vill. 

Det är SFP:s löfte till dig. Vi tror på dig, och vi tror på din frihet. I alla lägen.

 

Bästa vänner,

“De gör under varje dag. Varje dag”. Så sade en lärare som heter Raisa åt mig där vi satt på bänken och tittade på en föreställning som en grupp elever som uppförde för oss i en skola i Esbo. En majoritet av eleverna var första eller andra generationens finländare. Flera av dem hade bara gått några år i en finländsk skola.

“De gör under varje dag”. De lär sig ett nytt språk, de anpassar sig till en ny kultur. Och de klarar det. Det är inte lätt, men de klarar det. För att Raisa tror på dem. För att skolan tror på dem. 

Det Raisa sa reflekterar min syn på vad SFP står för. Ett förtroende. En tro på att vi kan lära oss, men också det, att vi tror på varandra. 

Och det här – det är i kärnan av vad Svenska folkpartiet är.

En tro på människan, en tro på bildning, på att var och en , med rätkit stöd och frihet, kan växa, kan bidra, kan lyckas.

Vi ska inte vara ett parti som speglar omvärlden passivt. Vi ska vara ett parti som formar framtiden aktivt. Vi ska inte vara medlöpare. Vi ska pådrivare.

Vi ska inte vänta på att bli tillfrågade. Vi ska tala – därför för att vi har något att säga.

Vi tror på frihet och ansvar. På rätten att försöka. På rätten att misslyckas. På viljan att lyckas.

Det är grunden för ett öppet samhälle. Och just därför måste vi själva också våga.

För tillsammans – tillsammans blir vi en kraft som känns. En rörelse som växer. En gemenskap som visar att politik inte bara handlar om makt – utan framför allt om mening.

Tack!

Fri rörlighet och krisberedskap i fokus under nordiskt ministermöte

SFP:s ordförande, undervisningsminister och minister för nordiskt samarbete Anders Adlercreutz, välkomnade sina nordiska kollegor till Helsingfors den 10–11 juni för samarbetsministrarnas sommarmöte. Adlercreutz stod värd för mötet inom ramen för Finlands ordförandeskap i Nordiska ministerrådet. Årets tema för ordförandeskapet är Ett enat och starkt Norden, och under mötesdagarna låg fokus särskilt på beredskap i krissituationer.

– Fungerande beredskap handlar inte bara om att stärka vårt militära försvar utan också om att bygga upp ett starkare civilt försvar i hela Norden. Det är avgörande att vi förstår vad olika typer av krissituationer kräver och hur vi ska agera tillsammans, säger Adlercreutz.

I linje med temat besökte ministrarna det civila skyddsrummet i Havshagen. Där presenterades Helsingfors räddningsverks verksamhet och Finlands expertis inom krisberedskap.

Ministrarna höll även möte på Sveaborg tillsammans med Gränshinderrådet, med särskilt fokus på den fria rörligheten.

– Gränshinderrådets arbete handlar om att göra det så smidigt som möjligt för nordiska medborgare att leva och verka i hela Norden, säger Adlercreutz.

– Ett viktigt beslut vi fattade var att göra identitetsmatchning till en prioritet i det nordiska samarbetet. Det innebär att det ska bli enklare för medborgare att använda sina nationella e-legitimationer för att få tillgång till digitala tjänster i andra nordiska länder. Det här är ett konkret sätt att göra nordbornas vardag smidigare, säger Adlercreutz.

 

Bild: Markku Pajunen

Fnurra på tråden om yrkesutbildningen

I en artikel (HBL 7.6) skriver Bille Sirén att jag motiverar besluten om att yrkesskolornas finansiering minskas med 120 miljoner med att antalet examina sjunkit, trots tidigare ökade satsningar.

Det stämmer inte. Så säger jag inte i intervjun. Jag säger inte heller att vi skulle dra in misslyckade satsningar från förra perioden. Den förra regeringens satsning på extra anslag för att anställa lärare inom yrkesutbildningen tog, helt som förra regeringen planerat, slut efter 2022. Andra ökningar bestod.

Sirén blandar ihop två saker: nedskärningen på 120 miljoner som trädde i kraft 2025, och den kostnadsneutrala ändringen av finansieringsmodellen, som träder i kraft vid ingången av 2026.

Jag motiverar själva reformen av finansieringsmodellen, grunden för hur den offentliga finansieringen för yrkesutbildningen fördelas, med det vi vet om hur antalet studerande i förhållande till antalet examina utvecklats: Ökade satsningar har inte lett till fler examina, utan tvärtom. Därför ändras tyngden på koefficienterna som bestämmer finansieringen. Antalet studeranden får mindre tyngd, och studieprestationer, fortsatta studier vid högskola och sysselsättning efter examen, får en större tyngd.

Detta gör vi för att vända den trend som pågått de senaste åren – att antalet studeranden ökar, men antalet examina minskar.

Det som däremot är en rent fiskal nedskärning är anpassningen på 120 miljoner som förverkligades i finansieringen för 2025. Besluten bakom nedskärningen hänför sig till ramrian våren 2024. Den betyder att den totala finansieringen 2025 är 2,1 miljarder, lite mindre än 2024 men lite över nivån 2023. Det är inte en strukturell ändring av finansieringsmodellen.

Vi försöker begränsa nedskärningens inverkan. Den riktas så att studerandeåren för studerande som redan har en examen minskas från cirka 66 000 till 55 000. Det betyder att läroinrättningar med få studerande som studerar sin andra eller tredje examen ser en mindre minskning av anslagen.

Tanken är att inbesparingen inte ska riktas mot dem som omfattas av läroplikten. Hur väl det lyckas är beroende av operativa beslut på skolnivå. Eftersom resurserna till stora delar, av förståeliga effektivitetsskäl, är delade, är det säkert svårt att undvika att inbesparingarna syns i de läropliktigas vardag.

Avslutningsvis: HBL skriver att ”yrkesskolorna förlorar en betydligt större bit av kakan jämfört med grundskolor och gymnasier”. Den formuleringen låter förstå att finansieringen för gymnasier och grundskolor försvagas. Det stämmer inte. Under regeringsperioden stärker vi finansieringen för grundskolan med 200 miljoner på årsbasis. Vi förbättrar stödet för lärandet under hela skolstigen. En anpassning riktas mot yrkesutbildningen men samtidigt utvecklas den på flera fronter i syfte att stärka möjligheterna att få en gedigen yrkeskompetens och möjligheterna att studera vidare på tredje stadiet.

Grundlagsutskottet godkänner sametingslagen – SFP:s långsiktiga arbete ger resultat

Efter åratal av arbete har riksdagen äntligen nått en överenskommelse om sametingslagen. Grundlagsutskottet godkände onsdagen den 4 juni sitt betänkande om en revidering av sametingslagen. Tidigare försök att reformera sametingslagen för att garantera ursprungsfolkets självbestämmanderätt har inte nått hela vägen fram.

– Dagens beslut innebär att SFP:s långvariga och målmedvetna arbete för samernas mänskliga rättigheter nu bär resultat, säger SFP:s ordförande, undervisningsminister Anders Adlercreutz.

Sametingslagen antogs av Finlands riksdag år 1995 och ett lagförslag om förnyande av sametingslagen gavs första gången till riksdagen år 2014 av SFP:s dåvarande justitieminister Anna-Maja Henriksson.

– SFP har konsekvent under alla år arbetat för samernas mänskliga rättigheter. Det var SFP som såg till att sametingslagen togs in i regeringsprogrammet och att lagförslaget gavs till riksdagen år 2023, säger Adlercreutz.

– Nu möter vi äntligen de anmärkningar som Finland upprepade gånger fått av olika FN-organ som övervakar efterlevnaden av internationella avtal om mänskliga rättigheter, säger Adlercreutz.

Adlercreutz är glad att grundlagsutskottet nått ett resultat. Förslaget grundlagsutskottet för vidare är i enlighet med regeringens proposition, där de två justeringarna som gjordes stärker individens rättsskydd. Regeringens förslag till ny sametingslag bottnar i det lagförslag som kanslichef Pekka Timonen gjorde under den förra regeringsperioden och som utarbetats i samarbete med Sametinget.

– Enligt Finlands grundlag har samerna självstyrelse i frågor som gäller språk och kultur i sitt hembygdsområde. Nu förnyar vi sametingslagen på ett sätt som Sametinget själv omfattar, säger Adlercreutz.

Ta vara på sommaren

Ett läsår har igen gått till ända. Ett läsår som förhoppningsvis förde med sig en hel del framgångar och nya insikter – men som säkert också innehöll några motgångar eller stunder som kändes svåra. Så brukar det nämligen vara. Samtidigt är det ofta så, att det som känns som en stor motgång senare kanske inte var så enorm. Vårt perspektiv ändras ofta med tiden. Vi behöver både med- och motgångar, lätta saker och utmaningar för att lära oss och växa.

Det fanns säkert också uppgifter som kändes omöjliga i början av skolåret – och som idag känns självklara. Det som var obekvämt och främmande vid första anblicken är nu hur ofarligt som helst. Det är ju så här vi lär oss saker. Steg för steg, och plötsligt blir det omöjliga helt möjligt. Dessa insikter är viktiga, inte bara för det vi lär oss i skolan utan också för livet utanför skolans väggar. Att lära sig, att växa och att mogna som människa – det är ingenting som slutar när man går ut från skolans dörrar, det är en process som pågår hela livet.

Den finländska skolan är en stor orsak till att Finland enligt de flesta mätare hör till de bästa platserna på jorden. Det är lätt att hitta saker som fel, i både stort och smått, men det är viktigt att ibland också reflektera över att vi i jämförelse med nästan vem som helst har det väldigt bra. Det här ska förstås inte stoppa oss från att hela tiden sträva till att lösa de problem vi ser, att hitta sätt att komma åt de utmaningar vi möter. För man kan alltid bli bättre. Alltid.

Skolan handlar också om så mycket mer än bara den kunskap vi tar in under skoldagen. Skolan handlar om samvaro, om att lära sig umgås med andra och att lära sig saker om sig själv när man är tillsammans med andra. Vi behöver både lek och allvar, vi behöver röra på oss och ha pauser också för hjärnan.

I det här spelar förstås sommarlovet en viktig roll. Vi har ett långt sommarlov i Finland, ett sommarlov som i början kan kännas oändligt långt – men som ändå ofta känns kort när höstterminen plötsligt är här igen. När man blir äldre går tiden fortare sägs det, och dessvärre har man ofta kortare sommarledighet när man blir vuxen också. Kanske det bara är därför sommaren verkar gå snabbare nu i vuxen ålder?

Ta vara på sommaren. Upptäck, lata dig, läs, umgås och gör sådant som får dig att må bra. I Finland för sommaren med sig ljusa nätter, och förhoppningsvis också varma, sköna dagar. Allt det ska vi ta tillvara. Och även om varken du eller jag kan bestämma allt här i världen, så finns det något som vi alla kan göra – och det är att välja hur vi bemöter andra. Du känner säkert igen det goda humöret som smittar av när du träffar någon som hälsar på dig med ett glatt leende? Här har vi alla en uppgift: hälsa och sprid gott humör – både idag, under sommaren och sen när skolan börjar igen i augusti.

Jag önskar dig ett riktigt skönt sommarlov!

Bildning föds tillsammans – tack för det gångna läsåret

(Suomeksi täällä)

Idag är det vårfest i våra skolor i hela landet. Då riktas blickarna mot skolans huvudpersoner – eleverna. De som skolan i grunden finns till för. Men jag vill att vi också tittar lite längre in: på hemmen och klassrummen där skolvardagens arbete sker. Att vi ser familjerna där barn stöttats, uppmuntrats och vägletts dag efter dag. Att vi ser lärarna och de vuxna i skolan, som alla på sitt sätt bidragit till att forma eleverna till ansvarstagande och reflekterande medmänniskor.

Föräldraskap är kanske det mest långsiktiga samhällsarbetet som finns. Det syns i trötta morgnar och i samtalen runt matbordet. Föräldraskapet bär – också då barnet inte alltid förstår hur stor betydelse det har.

Och lärarna – ni gör ert arbete som en stilla motståndsrörelse i en tid där snabbhet ofta ersätter djup, och effektiviteten tränger undan det mänskliga. Ni värnar bildning, medmänsklighet och samhörighet. Ni gör ett ovärdeligt arbete vars betydelse ibland visar sig först efter år, kanske decennier.

Under det gångna året har jag haft förmånen att besöka tiotals skolor runt om i Finland. Jag har sett hur ni lärare gör underverk och hört berättelser om hur barn vuxit i sitt tänkande, hittat sin kreativitet och sitt mod. Jag har mött föräldrar som i sitt eget vardagspussel burit ett stilla ansvar och byggt tillit inför framtiden. Jag lyfter min imaginära hatt för det arbete ni gör. 

Vi lever i en tid där osäkerheten verkar ha kommit för att stanna. Många unga känner oro för sin framtid och många av oss vuxna frågar oss vilken sorts värld vi egentligen har fött våra barn till. Just därför blir de värderingar som det finländska samhället bygger på desto viktigare: det handlar om bildning, mänsklighet och gemenskap.

Nobelpristagaren Malala Yousafzai formulerade det väl: ”Ett barn, en lärare, en bok och en penna kan förändra världen.” Ärkebiskopen Desmond Tutu var inte sämre i hur han uttryckte det i ubuntu-filosofins anda: ”En människa blir människa genom andra människor.” Vi är – för att vi är tillsammans.

I regeringen förstår vi vilken avgörande betydelse utbildning och bildning har för Finlands framtid. Därför investerar vi i grundskolan. Vi vet att en jämlik och högkvalitativ utbildning är grundbulten i vår demokrati.

Samtidigt vill jag säga att all utveckling inte handlar om pengar. Mycket bygger på värderingar, möten, attityder och en gemensam riktning. Det finns saker som inte kan köpas, men utan vilka inget samhälle kan hålla ihop: tillit, hopp, människovärde och gemenskap.

Därför är jag glad att kunna berätta att undervisnings- och kulturministeriet just nu förbereder en kampanj som lanseras i skolorna under höstterminen. Kärnan i den är enkel: det handlar om att stärka vardagens möten. Den uppmuntrar till att hälsa, se varandra i ögonen, lägga märke till den andra – att bygga trygghet och samhörighet genom små omtänksamma handlingar.

När en sådan positiv kultur får fäste i skoldagen, sprider den sig lätt också utanför skolans väggar. Barnen och de unga tar den med sig hem, till sina fritidsaktiviteter och vidare in i vuxenlivet. Ringar sprider sig på vattnet. Och det kan mycket väl bli så att ”det de små gör först, följer de stora efter.”

Filosofen Georg Henrik von Wright påminde oss om att sann bildning inte är ett kapital, utan ett ansvar. Det är en etisk skyldighet att ta hand om varandra och om framtiden. Ni – både föräldrar och lärare – bär det ansvaret varje dag. Det är ert arbete som gör att Finland fortfarande är ett land där barn får växa i fred och lära sig.

När läsåret nu avslutas vill jag säga ett varmt och innerligt tack – inte bara för undervisning och stöd, utan för att ni varit med och byggt hopp. Tillsammans fostrar ni en ny generation som kan, förstår och bryr sig. En generation som – om vi har tur – blir visare än den förra.

Jag önskar en riktigt fin sommar inte bara till våra elever utan också till alla lärare och föräldrar!

 

Det räcker inte med fina ord – nu vi behöver konkret handling

Idag har undervisningsministeriet lanserat Utvecklingsprogrammet för likabehandling och jämställdhet inom utbildningen. Programmet innehåller tio åtgärdspunkter och erbjuder verktyg för att främja likabehandling och icke-diskriminering samt att motverka rasism inom utbildningssystemet. 

– Åtgärderna lyfter fram centrala utmaningar i vårt utbildningssystem och presenterar konkreta förslag på hur vi kan bemöta dem. Vi vill bland annat motverka könsstereotyper och trakasserier samt bryta könssegregeringen inom gymnasie- och yrkesutbildningen, säger undervisningsminister och SFP:s ordförande Anders Adlercreutz. 

– Genom programmet vill vi också nå ut till familjer med invandrarbakgrund och se till att hela familjen känner sig delaktig och välkommen i skolgemenskapen. Genom att visa hur ett gott samarbete mellan hem och skola kan fungera, vill vi stärka familjernas engagemang och delaktighet i barnens skolgång, säger Adlercreutz. 

Åtgärderna fokuserar också på att öka medvetenheten om den rasism och den diskriminering vi har i samhället. Genom fortbildning för lärare och andra inom utbildningssektorn ska man utveckla metoder som stärker jämställdhet och likabehandling. Programmet ska även kartlägga hur barn och unga själva upplever dessa frågor.

– Jag är också glad över att vi inom ramen för programmet har möjlighet att fokusera på arbetet mot  mobbning inom den grundläggande utbildningen. Personer med invandrarbakgrund och hbtqi-personer mobbas mer  än andra.Det räcker inte med fina ord – nu behöver vi konkret handling, säger Adlercreutz.

Viktiga utbildningssatsningar i regeringens tilläggsbudget

Regeringen har idag 28.5 lämnat sin andra tilläggsbudget för 2025 till riksdagen. Under vårens halvtidsöversyn togs beslut om flera viktiga satsningar som nu får finansiering i den andra tilläggsbudgeten för det här året.

SFP:s partiordförande, undervisningsminister Anders Adlercreutz är glad över tilläggssatsningarna på språkundervisningen i svenska eller finska som andraspråk för elever med ett annat modersmål. Nu realiseras en ytterligare satsning på åtta miljoner euro för utveckling av undervisningen.

– Med hjälp av tilläggssatsningen kan vi försäkra oss om att undervisningen når de elever som faktiskt har nytta av den och försäkra oss om att alla elever får tillräckliga färdigheter i svenska och finska. Språkkunskaper är av stor vikt för att klara sig i det framtida arbetslivet och i fortsatta studier. Det är också en helt central fråga med tanke på lyckas integration. Tilläggsanslaget gör det även möjligt att pedagogiskt utveckla språkundervisningen i svenska eller finska som andraspråk och utveckla enhetliga metoder för att följa upp och utvärdera elevernas språkkunskaper, säger Adlercreutz.

Infrastruktursatsningar i Nyland och Österbotten

I förslaget till regeringens tilläggsbudget ingår trafikprojekt i både Nyland och Österbotten.

Sträckan Mjölbolsta-Svartå på riksväg 25 får en fullmakt på 17 miljoner euro och ett tilläggsanslag på 0,5 miljoner euro. Säkerheten på vägsträckan har länge varit ett orosmoment och nu förbättras den genom att vägavsnittet får en mittremsa.

Som en del av paketet för att främja västkustens konkurrenskraft görs det också förbättringar på stamväg 68 på sträckan mellan Edsevö–Jakobstad. Det föreslås att fullmakten höjs med 2 miljoner euro till 9,5 miljoner euro för att kunna slutföra fas 3 i projektet.

– Satsningarna på infrastruktur är viktiga dels för att öka säkerheten och smidigheten på vägsträckorna, men också för att se till att vi kan trygga förutsättningarna för näringslivet och företagande i olika delar av landet, säger SFP:s partiordförande, undervisningsminister Anders Adlercreutz